Synliggör den nedtystade och dyra folksjukdomen

Varför är det alldeles tyst om en av Sveriges dyraste sjukdomar som drabbar 50 procent av kvinnorna men där endast 15 procent av dem får en diagnos? Kan det bero på att den drabbar en tyst grupp i samhället - äldre kvinnor?

Det handlar om den tysta sjukdomen benskörhet (osteoporos) som varken läkare eller politiker verkar bry sig om. Varför bryr man sig inte? Kanske för att den drabbar den minst högljudda gruppen i samhället, äldre kvinnor. Eller beror det på att allmänläkare och andra specialister inte har tillräckligt med tid för patienten, vilket medför att benskörheten inte upptäcks och förhindras?

Endast 15 procent får en diagnos. Ingen annan känd sjukdom får så dålig uppmärksamhet. Med tidig diagnos och rätt behandling kan lidande minskas betydligt och samtidigt kan samhället spara pengar. Det kostar mycket pengar att ta hand om människor som bryter armar och ben. I dag finns billiga mediciner (bisfosfonater) som kan motverka sjukdomen. Men även fysisk aktivitet, intag av kalcium och D-vitamin har visat sig ha positiv effekt på bentätheten.

I Sverige inträffar varje år över 70 000 frakturer som beror på benskörhet. Sveriges och Norges befolkning löper störst risk att drabbas av benskörhet i hela Europa. Orsakerna till sjukdomen är inte helt klarlagda. Men ärftlighet, kroppsbyggnad, rökning, låg fysisk träning, kostvanor och brist på D-vitamin kan vara faktorer som påverkar.

Sjukdomen är den näst dyraste efter stroke. Vårdkostnaderna är höga och uppskattas till 4,7 miljarder kronor per år. Två tredjedelar av kostnaderna drabbar Sveriges kommuner. Det årliga antalet vårddagar är fler än för exempelvis hjärtinfarkt eller bröstcancer. Kvinnor löper störst risk att drabbas av benskörhet och hela 50 procent av Sveriges kvinnor över 50 år kommer någon gång att råka ut för en eller flera benskörhetsrelaterade frakturer.

Benskörhet är enligt SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) en underbehandlad sjukdom. Patienterna drabbas ofta av frakturer såsom höftfrakturer, kotkompressioner och handledsfrakturer. De allra flesta kommer varken diagnostiseras eller behandlas. En benskörhetsfraktur får ofta stora konsekvenser för individen och närstående. Endast 30 procent blir helt återställda efter en benskörhetsfraktur på lårbenshalsen, 50 procent får bestående handikapp och 20 procent avlider. Många äldre blir sängliggande på grund av benbrott och drabbas ofta av följdsjukdomar såsom lunginflammation och blodpropp.

Ben och höftledsbrott, som beror på benskörhet går att förhindra med hjälp av tidig diagnos. Därför är det svårt att förstå varför så lite görs för att förhindra sjukdomen trots att det kostar samhället stora belopp. I Halland ska man nu starta en pilotverksamhet där äldre kvinnor erbjuds en bentäthetsmätning i samband med mammografi. På så sätt kan man förebygga och behandla sjukdomen innan man bryter sig. Ett mycket bra initiativ som fler landsting borde ta efter.

Anne Carlsson, ordförande Reumatikerförbundet
Elizabeth Bergsten Nordström, ordförande Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation - BRO
Anders Milton, läkare och ledamot i kommittén för jämlik vård
Ann Lindgren, journalist, fd ordförande i SPF och författare till "Handbok för resten av ditt liv”
Magnus Eriksson, allmänläkare, känd som Kvartersdoktorn i SVT
Stig Nyman, äldre- och forskningslandstingsråd (KD) Stockholms läns landsting
Anders Lönnberg, ordförande Diabetesorganisationen i Sverige, landstingsledamot (S) Stockholm

För mer information, kontakta gärna Elizabeth Bergsten Nordström, ordförande Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation - BRO
E-post: elizabeth.bergsten-nordstrom@bro.org.se alt. tel. 070-288 49 39.