Rehabilitering vid bröstcancer höjer livskvaliteten och hjälper patienter tillbaka till vardagen. Lagstiftning och nationella riktlinjer för cancerrehabilitering finns, men följs inte. Kunskap om tillgången till rehabilitering saknas och tillgängligheten varierar stort över landet. Det visar en granskning som Bröstcancerförbundet och Cancerfonden publicerar idag.
Drygt varannan kvinna som behandlats för bröstcancer drabbas av seneffekter, det vill säga sena komplikationer efter behandling. Ledvärk och stelhet, nedsatt sexlust, vallningar och sömnproblem är vanligt. Många blir stresskänsliga, får minnessvårigheter och drabbas av hjärntrötthet. Hela åtta av tio uppger att seneffekterna påverkar eller begränsar deras liv.
Sverige har kommit långt när det gäller överlevnad i bröstcancer, men fortfarande återstår mycket i kampen mot bröstcancer. Ungefär 1 500 kvinnor per år får spridd bröstcancer med metastaser i skelettet och andra organ. De behöver särskilt psykosocialt stöd, liksom skriftliga behandlings- och rehabiliteringsplaner. Ett nationellt register över spridd bröstcancer bör också inrättas.
Två eldsjälar inom bröstcancer belönas med BROs utmärkelse 2010. Aina Johnsson, kurator vid Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm, fick ministern att ändra sjukskrivningsreglerna för de bröstcancersjuka, och Maud Svensson, överläkare vid Lydiagården i Höör, som generöst sprider sina kunskaper om rehabilitering. Utmärkelsen delas ut vid BROs möte i Stockholm i samband med Breast Health Day.
I år sätter Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation, BRO, fokus på tre områden: 1) Hälsoundersökning med mammografi för alla kvinnor 40-74 år. 2) Skriftlig information om diagnosen och behandlingsplan för varje patient. 3) Individuellt rehabiliteringsprogram som omfattar sjukgymnastik, fysisk träning och psykologisk bearbetning.