Artificiell intelligens: på gott eller ont?

Du kanske tänker på filmen "Blade Runner 2049", där skillnaden mellan verklig och artificiell intelligens utplånas eller "Matrix" där maskiner kontrollerar världen med människan som energikälla. Alternativt ett självmedvetet datorprogram som betraktar människan som ett hot mot världens fortsatta existens. Intresset för artificiell intelligens är åter igen i hetluften eftersom Stephen Hawkins, Elon Musk och Bill Gates har gått ut och varnat för den riktning tekniken tar.

Artificiell intelligens finns överallt, i våra hem med tekniker som Amazon Echo, det styr våra telefoner och andra enheter med program som Siri och Cortana, och finns även inbyggt i våra bilar.

Även om vi är långt ifrån de hot som visas i Hollywoodfilmer finns det exempel från verkligheten på hur artificiell intelligens kan skada oss. Redovisningsföretaget PWC varnade nyligen för att fler än tio miljoner arbetstagare riskerar att förlora sina jobb till följd av automatisering.

Flera rapporter pekar på att att lager och produktionsarbete kommer att försvinna. Människor ersätts av robotteknik och artificiell intelligens. Robotarbetare är snabbare och blir aldrig trötta.

Tusentals företag runt om i världen använder redan AI. Även om tekniken är långt ifrån perfekt, använder många företag röstaktivering för att sortera i sina produkter och tjänster. Det underlättar samspelet med kunder. Inom de närmaste fyra åren beräknas rösthantering generera intäkter på mer än 11,7 miljarder dollar. Precisionsnivån förbättras snabbt inom taligenkänning, språkbehandling och maskininlärning.

Kina har satsat stora resurser på att bemästra artificiell intelligens. Regeringen planerar att investera hundratals miljarder yuan i tekniken och kinesiska företag rekryterar och utbildar experter i artificiell intelligens. Målet är att använda den nya tekniken för att göra industrin mer produktiv samt skapa nya affärsmöjligheter.

Följande områden av artificiell intelligens kan nu betraktas som verkliga möjligheter:

Med maskininlärning kan datorer lära sig utan speciell programmering. Plattformar för "djupt lärande" är ett delfält av maskininlärning som inspireras av hur hjärnan fungerar och använder konstgjorda neurala nätverk för att förändra eller "lära" baserat på utmatning och inmatning. Det fungerar bäst med stora datamängder och kan känna igen mönster och organisera information på en nivå som är svår för människans hjärna att upptäcka. Det här används redan av banker och finansföretag för att lättare upptäcka misstänkta transaktioner.

Beslutshantering maximerar värdet av stora datamängder genom att förbättra beslutsprocessen. Det uppnås genom att använda all tillgänglig information för att göra bästa möjliga val, ökad smidighet, konsekvens och noggranhet. Automatisering hjälper till när flera beslut ska fattas vilket gör besluten mer informationsdrivna, effektiva och konsekventa.

Naturlig språkbehandling handlar om interaktioner mellan mänskliga språk och datorer. Program kan interagera med mänskligt tal och svara på användarnas frågor. Virtuella agenter gör det möjligt för kunderna att få hjälp dygent runt. Det används redan i stor utsträckning inom service och support och har potential att förbättra företagets interna processer.

Programvara för att generera naturligt språk användas för att konvertera alla typer av data eller text som kan läsas och förstås av vanliga människor. Det är även möjligt att automatisera olika rapporter.

Tekniken utvecklas och förbättras ständigt. Idag kan man se det verkliga värdet i AI. Nu är det dags för företagen att fokusera på hur man löser verkliga affärsuppgifter för att uppnå sina mål.