Ge vittnen möjlighet till tidigt stöd

Att vittnen känner sig trygga är grundläggande för en fungerande och säker rättsprocess. De senaste dagarna har hot mot vittnen och möjligheten att vittna anonymt debatterats. Brottsofferjourernas Riksförbund menar att det finns mycket som snabbt kan göras för att förbättra situationen för vittnen.

Hot och angrepp mot vittnen leder till att färre vågar vittna. Redan för tre år sedan förde Brottsofferjourernas Riksförbund (Brottsofferjouren) fram förslag kring att lagstiftningen ska förändras så att vittnen erbjuds stöd och information redan vid anmälningstillfället. Brottsofferjouren menar att det är viktigt att värna om alla bevispersoner, vilka är utomordentligt viktiga när det gäller att skapa förutsättningar för att skipa rättvisa.

– Genom att ge möjlighet till omedelbara kontakter med vittnesstöd tror jag att utsatta bevispersoner kan känna större trygghet och bli mer motiverade att berätta vad de upplevt. En kompetent medmänsklig tidig kontakt utgör många gånger ett värdefullt komplement till de skyddsinsatser polisen kan svara för i utsatta lägen, säger Brottsofferjourens ordförande Sven-Erik Alhem.

Brottsofferjouren driver vittnesstödsverksamheten vid de flesta tingsrätter och hovrätter i Sverige. Vittnesstöd är ideellt engagerade personer som har fått utbildning om rättsprocessen och vilket stöd brottsoffer och vittnen behöver. Deras roll är att ge information och inge trygghet. Att vänta i samma rum som den tilltalade och dennes advokat före förhandlingen kan för många kännas obehagligt. Därför har Brottsofferjouren vid de flesta tingsrätter ett avskilt rum för brottsoffer och för vittnen. I Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/29/EU fastställs också att medlemsstaterna ska säkerställa att nya domstolsbyggnader har separata väntrum för brottsoffer. Förra året gav landets brottsofferjourer stöd till över 99 279 brottsoffer, anhöriga och vittnen. Av dem fick drygt 50 955 stöd inom jourernas vittnesstödsverksamhet.

Frågan om det undantagsvis bör vara möjligt att tillåta vissa vittnen att få vara anonyma har också debatterats de senaste dagarna.
– ­Det är en komplicerad fråga, men väl värd att överväga om vi inte vill att grovt kriminella tar över bestämmandeinflytandet över vilka brott som ska förbli ouppklarade. Motståndarna framhåller sällan det viktiga faktum att vittnen ofta är av helt avgörande betydelse för att möjliggöra för brottsoffer som utsatts för brott att få upprättelse i domstol. Åklagarens fulla bevisbörda ställer krav på att bevisningen är fullgod, säger Brottsofferjourernas Riksförbunds ordförande Sven-Erik Alhem.

Brottsofferjouren menar att en annan viktig lösning i känsliga fall är möjligheten att låta vittnen efter samråd med processdomstolen inställa sig vid en annan domstol för att där avge sin berättelse via videolänk till processdomstolen. Ingen annan än de berörda domstolarna ska känna till var vittnet fysiskt befinner sig.
– Efter identifikationen vid inställelsedomstolen kan därtill i samråd med vittnet en viss maskering ske för att vittnet på skärmen i processdomstolen inte ska behöva visa upp sitt "normala" utseende. I kombination med ett allt bättre fungerande vittnesstöd och vittnesskydd redan från första kontakten med polisen kan denna enkla lösning säkert medföra att vittnen känner sig säkrare genom att slippa ifrån att bege sig till och ifrån en processdomstol, där såväl medial och annan icke önskvärd uppmärksamhet kan verka hämmande, säger Sven-Erik Alhem.

För mer information kontakta:

Sven-Erik Alhem, förbundsordförande: 073-973 86 00, 070-857 76 00 eller sven-erik.alhem@boj.se

Eva Larsson, generalsekreterare: 08-550 486 01, 073-973 86 01 eller eva.larsson@boj.se