Kommunernas stöd till brottsofferjourerna varierar stort

Varje år ger landets 100 brottsofferjourer stöd till drygt 80 000 brottsoffer, anhöriga och vittnen. Men förutsättningarna för jourerna att hjälpa brottsutsatta är mycket olika. Det visar en ny kartläggning från Brottsofferjourernas Riksförbund där kommunernas ekonomiska stöd till jourerna kartlagts.

Brottsofferjourerna erbjuder stöd till alla brottsutsatta, oavsett vilket brott de drabbats av. Men för att det ideella brottsofferstödet ska fungera är det viktigt med ekonomisk stöttning från kommunerna. Beroende på i vilka kommuner brottsofferjourerna verkar har de olika förutsättning att ge brottsoffer medmänskligt stöd, hjälp och råd. 

281 av 290 kommuner har tillgång till någon av landets 100 brottsofferjourer. Enligt Socialtjänstlagen (5 kap 11 §) ska socialnämnden i varje kommun ”verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp”. Ofta är det stöd som erbjuds kommuninvånarna ideellt stöd från den lokala brottsofferjouren. Jourerna gör alltså ett samhällsarbete som kommunerna annars hade varit tvungna att svara för själva.

Brottsofferjourernas Riksförbunds kartläggning visar att Sveriges kommuner i genomsnitt gav 1,85 kronor per kommuninvånare till sin lokala brottsofferjour under 2011. Med justering för de nio kommuner där det inte finns någon lokal BOJ och ingen jour kan uppbära något bidrag blir snittet istället 1,93 kr per invånare.

Endast två jourer i landet hamnar i bidragsnivå övertigande 6 kronor per invånare, vilket är vad Brottsofferjourernas Riksförbund anser är den lägsta rimliga nivå som bör utgå under hänsynstagande till alla de krav som ställs på jourerna med bland annat rekrytering, utbildning, samordning och kvalitetssäkring. I detta sammanhang måste nämnas att 51 av landets 100 jourer tyvärr får 1 krona eller mindre per kommuninvånare i bidrag

Jämfört med till exempel kommunernas föreningsbidrag till idrottsföreningar är stödet till brottsofferjourerna lågt. Enligt en undersökning från Riksidrottsförbundet gav kommunerna i snitt 126 kronor per kommuninvånare i föreningsbidrag till lokala idrottsföreningar under 2011. Utöver detta tillkommer också exempelvis lokalsubventioner och anslag till idrottsanläggningar.

Brottsofferjourernas Riksförbund menar att satsningen på brottsofferstöd och brottsförebyggande arbete måste ses som en investering som ger kommunerna mer i utbyte än satsade bidrag. Brottsligheten kostar samhället stora summor varje år. Till exempel visar Hjärnskadeförbundet Hjärnkrafts rapport Gatuvåldets ekonomi att ett slagsmål utanför en krog med en förövare och två offer, en lindrigt skadad och en svårt skadad, kan komma att kosta samhället upp mot 75 miljoner kronor sett över personernas livslopp. I rapporten Kostnader för våld mot kvinnor - En samhällsekonomisk analys har Socialstyrelsen uppskattat att de samhällsekonomiska kostnaderna för kvinnor som drabbas av våld i nära relationer är mellan 2,7 miljarder och 3,3 miljarder kronor per år. Till detta kommer den rent psykologiskt positiva verkan som många brottsoffer får av ett kompetent medmänskligt stöd.

Läs och ladda ned hela kartläggningen på www.boj.se under Press/Egna undersökningar

För kommentarer kontakta
Sven-Erik Alhem, förbundsordförande, 073-973 86 00 eller 070-857 76 00
Eva Larsson, generalsekreterare, 08-550 486 01

För frågor kring undersökningen kontakta
Amanda Säfström, informatör, 08-550 486 07