Nya metoder kan skydda brottsoffer – om de bara tillämpas

Den internationella Brottsofferdagen – den 22 februari, högtidlighålls landet runt bland brottsofferjourerna. I Stockholm anordnar Brottsoffermyndigheten, tillsammans med Brottsofferjourernas Riksförbund och en rad andra ideella organisationer en heldagskonferens i Norra Latin. Forskning för förändring är temat för dagen. Nya forskningsrön presenteras liksom evidensbaserade metoder för att ge skydd och stöd till brottsutsatta. Syftet är att sprida kunskap och inspiration för att åstadkomma en reell tillämpning bland dem som möter brottsoffer av denna nya kunskap. Brottsofferjourernas Riksförbund vill betona vikten av att vetenskapliga metoder omsätts i praktiken. Brottsofferjourernas Riksförbund efterlyser till exempel att polis och rättsväsende använder sig av den enda vetenskapligt framtagna metoden för hot- och riskbedömningar, kallad SARA-metoden. Brottsofferjourernas Riksförbund betonar att alla kvinnor utsatta för våld bör ha rätt att få samma adekvata hjälp och skydd, oavsett till vilken polis de vänder sig. Så är det inte idag, menar Birger Gustinger, vice ordförande Brottsofferjourernas Riksförbund. - Idag är det ofta enskild polismans maggropskänsla som får avgöra bedömningen av kvinnans skyddsbehov, säger han efter ett helt yrkeslivs erfarenhet av polisarbete i Kronobergs län. Trots att det finns en vetenskapligt framtagen metod för att bedöma risken för framtida partnervåld, kallad SARA-modellen, används den sparsamt av polis och rättsväsende. Ett av undantagen är Södertörnpolisen som följer SARA-modellen fullt ut. Men på många håll väljer man att gå på instinkt vid bedömningen. Något som inte alltför sällan får förödande konsekvenser. Brottsofferjourernas Riksförbund vill understryka vikten av att man hela tiden tar med barnens situation i hot- och riskbedömningen. Alla skyddsåtgärder måste inbegripa barnen. De är också brottsoffer och deras behov måste tas med när man gör upp säkerhetsplaner för kvinnan. SARA-modellen är en metod i form av en checklista. Man ställer en rad frågor om det aktuella brottet, om mannens karaktär, hans psykosociala bakgrund, missbruk, arbetssituation, personliga relationer och personlighetsstörningar. Svaren ger en bild av hur stor risken för framtida våld är och hur farlig mannen är för kvinnan i nuläget. Resulterar bedömningen i att risken för kvinnan är hög, kan polisen ge henne information om detta och sätta in en rad olika skyddsåtgärder. För mer information kontakta: Birger Gustinger vice ordförande, Brottsofferjourernas Riksförbund 076-807 37 80 Ninna Mörner, informatör Brottsofferjourernas Riksförbund 073-973 86 02