Socialstyrelsens nya bedömningsinstrument FREDA för våldsutsatta kvinnor fångar inte upp det största hotet

Brottsofferjourernas Riksförbund känner stor oro inför det nya bedömningsinstrumentet FREDA som Socialstyrelsen har tagit fram för socialtjänstens arbete med våldsutsatta kvinnor. Bedömningsinstrumentet uppvisar brister och riskerar att våldsutsatta personer utsätts för våld under en onödigt lång tid. I förlängningen kan det även leda till fler dödsfall.

Socialstyrelsen har omarbetat och valt ut delar av flera olika internationella bedömningsinstrument. Dessa har slagits samman till det som nu är FREDA. Dock anger Socialstyrelsen att instrumentet inte har genomgått tillräckliga tester i sin helhet. Detta gör att Brottsofferjouren ser med oro på varför instrumentet börjar användas innan det är ordentligt vetenskapligt testat.

Forskning, under en tioårsperiod på svenska förövare som har begått mord i nära relation, visar att det är förövare med Borderline personlighetsstörning som är överrepresenterade för dessa brott. Därför anser Brottsofferjouren att det är en mycket allvarlig brist hos bedömningsinstrumentet FREDA att inte kunna identifiera dessa förövare. Vetenskapliga studier visar nämligen att det internationella instrument som FREDA farlighetsbedömning bygger på inte klarar av att fånga upp hotbilden från förövare med Borderline personlighetsstörning. Om denna typ av förövare inte kan identifieras av FREDA leder det till att våldsutsatta personer utsätts för våld under en onödigt lång tid samt i förlängningen till fler dödsfall. Utifrån ett brottsofferperspektiv anser Brottsofferjouren att detta är oerhört allvarligt.

Sedan flera år tillbaka använder sig polis och kriminalvård av de enda hot- och riskbedömningsinstrument som är evidensbaserade och vetenskapligt utprovade enligt svenska förhållanden; SARA:SV för våld i nära relationer, SAM för stalkning och PATRIARK för hedersrelaterat våld och förtryck. Både polis och kriminalvård är viktiga samarbetsparter till socialtjänsten när det gäller våld i nära relationer. Det gör att det finns en risk för sämre samverkan när socialtjänsten börjar använda ett eget bedömningsinstrument. Om dessa aktörer inte har en samsyn och talar samma språk riskerar brottsutsatta att hamna mellan stolarna och inte få den hjälp och stöd som de har rätt till. Vad händer om polisen anser att det finns en stark hotbild men socialtjänsten inte delar den bedömningen? Då betalar kanske inte socialtjänsten för skyddat boende? Enligt en nationell kartläggning från Länsstyrelsen i Stockholms län fungerar tyvärr inte samverkan på ett tillfredsställande sätt i dagsläget, dessutom skiljer sig både samverkansaktörerna och kvaliteten på samverkan i landet. Därför kompliceras saken ytterligare när socialtjänsten ska använda ett annat hot- och riskbedömningsinstrument än vad polis och kriminalvård använder, vilket riskerar att resultera i en försämrad samverkan.

Brottsofferjourernas Riksförbund arbetar sedan många år tillbaka för att stärka stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat eller upplevt våld. Med hjälp av medel från Socialstyrelsen anordnar BOJ bland annat samverkanskonferenser för polis, socialtjänst och brottsofferjourer och ger stöd till lokala jourer i deras kvinnofridsarbete. 

Läs mer i rapporten Brottsofferjourernas Riksförbunds synpunkter på Socialstyrelsens nya bedömningsinstrument FREDA, 2013.>>

För mer information kontakta:

Sven-Erik Alhem, förbundsordförande: 073-973 86 00, 070-857 76 00 eller sven-erik.alhem@boj.se

Eva Larsson, generalsekreterare: 08-550 486 01 eller eva.larsson@boj.se

Heléne Carlsson, kvinnofridsansvarig, 08-550 486 06 eller helene.carlsson@boj.se