Gå direkt till innehåll
Nämndbeslut i en rad uppmärksammade fall

Pressmeddelande -

Nämndbeslut i en rad uppmärksammade fall

Nämnden för brottsskadeersättning har fattat beslut gällande kränkningsersättning för olaga hot mot en man som bränt religiösa skrifter under en valturné. Nämnden nekar sökanden ersättning. Nämnden har också för första gången beslutat om ersättningsnivån för särskild anhörigersättning. Ytterligare beslut handlar om poliser som utsatts för grovt förtal vid en fotbollsmatch.

Nämnden för brottsskadeersättning har vid sitt sammanträde den 11 december fattat beslut i en rad uppmärksammade fall. Det första fallet handlar om en man som kandiderade till Sveriges riksdag under valåret 2022. Under sin valturné brände han upprepade gånger en religiös skrift för att förmedla delar av sitt budskap. Följden blev flera våldsamma upplopp och mannen hotades via Instagram. Han fick därför polisskydd samt var också målsägande i ett antal rättegångar. Han har därefter sökt brottsskadeersättning för kränkning i drygt 60 fall av olaga hot.

Olaga hot är ett brott som ofta, men inte alltid, allvarligt kränker den personliga integriteten. Nämnden har vid sin bedömning tagit hänsyn till alla omständigheter i ärendet och beslutat att neka mannen kränkningsersättning, eftersom de olaga hoten i skadeståndsrättslig mening inte inneburit en allvarlig kränkning.

– Svaret på om brotten utgör en allvarlig kränkning påverkas bland annat av hur den skadelidande själv har handlat och vilka reaktioner han velat framkalla. En allvarlig kränkning förutsätter att angreppet riktar sig mot någon som åtminstone i viss mån värnar sin integritet. Genom att agera som mannen gjorde under valturnén och utifrån det aktuella syftet har han, i förhållande till de brott han utsatts för, gett upp kravet på respekt för den personliga integriteten. Det påverkar i sin tur möjligheten att få ersättning, säger Bo Eriksson, jurist på brottsskadeenheten.

Särskild anhörigersättning vid mord
Ett annat ärende handlar om en kvinna vars son mördades av sin pappa. Nämnden för brottsskadeersättning har nu prövat om mamman har rätt till särskild anhörigersättning.

– Ersättningsformen, som infördes i juli 2022, ska kompensera nära anhöriga för de omedelbara och chockartade känslor som kan uppstå vid brott med dödlig utgång. Ersättningen ges utöver ersättning för personskada, som brottsoffer kan få för psykiskt lidande i dessa fall, säger Magnus Öhrn, brottsskadechef vid Brottsoffermyndigheten.

Nämnden har beslutat att ersätta kvinnan med 50 000 kronor i särskild anhörigersättning, vilket är i enlighet med det belopp som föreslås i förarbetena till de nya skadeståndsreglerna. Det är första gången som nämnden har beslutat om den nya ersättningsformen.
– Särskild anhörigersättning är en schablonersättning som bestäms oberoende av omständigheterna i det enskilda fallet. Beloppet på 50 000 kronor är dock inte statiskt utan kan komma att förändras i framtiden, säger Anna Sundén Larsson, beslutsfattare vid Brottsoffermyndigheten.

Poliser får brottsskadeersättning trots friande dom
Nämnden har även beslutat i tre ärenden som rör poliser som utsatts för grovt förtal. Vid en fotbollsmatch under 2019 höll supportrar upp två banderoller där poliserna bland annat beskrevs som ”smutsiga mördare”. Domstolen fann att poliserna utsatts för grovt förtal men frikände två åtalade personer för brottet eftersom det inte kunde styrkas att de känt till vad som stod på banderollerna. Nämnden för brottsskadeersättning har nu beslutat om en kränkningsersättning på 30 000 kronor till var och en av poliserna, baserat på de nivåer för kränkning som gällde före lagändringen den 1 juli 2022.

– Att Brottsoffermyndigheten kan lämna ersättning även om ingen dömts för brottet är viktigt för att de utsatta poliserna ska få upprättelse. Detta är dock inte en självklarhet när ett åtal ogillas. Förutsättningen är att det av domen framgår att brott kan konstateras, även om det inte går att koppla den åtalade personen till gärningen, säger Ann-Louise Grehn, beslutsfattare på Brottsoffermyndigheten.

Mer information:

Läs mer om beslutet om särskild anhörigersättning

Läs mer om besluten om olaga hot och grovt förtal

För mer information, kontakta gärna:
Magnus Öhrn, chef för brottsskadeenheten, Brottsoffermyndigheten
Telefon: 090-70 82 88
E-post: magnus.ohrn@brottsoffermyndigheten.se

Anna Sundén Larsson, jurist vid brottsskadeenheten, Brottsoffermyndigheten (svarar på frågor om ärendet gällande särskild anhörigersättning)
Telefon: 090-70 82 30
E-post: anna.sunden.larsson@brottsoffermyndigheten.se

Ämnen

Kategorier


Om Brottsoffermyndigheten

Brottsoffermyndighetens övergripande mål är att främja brottsoffers rättigheter och att uppmärksamma deras behov och intressen.

Myndigheten arbetar med att göra det bättre för människor som utsatts för brott, genom att:

  • besluta om brottsskadeersättning till brottsoffer
  • kräva tillbaka utbetald ersättning från gärningspersoner
  • finansiera forskning och brottsofferinriktade projekt genom Brottsofferfonden
  • vara ett kunskapscentrum för brottsofferfrågor.

www.brottsoffermyndigheten.se

Kontakter

Ulf Hjerppe

Ulf Hjerppe

Presskontakt Chef för Kunskapscentrum och Brottsofferfonden Ulf är enhetschef och ansvarar för myndighetens presskontakter. 070-619 57 54
Camilla Bergvall

Camilla Bergvall

Presskontakt Kommunikatör 090-70 82 33

Brottsoffermyndighetens övergripande mål är att främja alla brottsoffers rättigheter och att uppmärksamma deras behov och intressen.

Myndigheten arbetar med att göra det bättre för människor som utsatts för brott, genom att:
● besluta om brottsskadeersättning till brottsoffer
● kräva tillbaka utbetald ersättning från gärningspersoner
● finansiera forskning och brottsofferinriktade projekt genom Brottsofferfonden
● vara ett kunskapscentrum för brottsofferfrågor.

Brottsoffermyndigheten svarar gärna på frågor om ersättning i samband med brott. Ring myndighetens servicetelefon 090-70 82 00, så får du tala med en handläggare på brottsskadeenheten.