Varannan kränkt online – unga särskilt utsatta för näthat

Nästan hälften av alla svenskar har någon gång känt sig kränkta på nätet. Särskilt utsatta är unga personer. Drygt 64 procent i åldersgruppen 16–25 år har någon gång blivit utsatta för kränkningar online med diskriminerande inslag. År 2021 var motsvarande siffra knappt 53 procent. Nästan nio av tio 16–21-åringar anpassar även sitt sätt att uttrycka sig på nätet för att undvika hot eller hat. Det är några av resultaten i Brottsoffermyndighetens nya undersökning, som baseras på flera års mätningar.

– Det är ett allvarligt samhällsproblem att näthat fortfarande är så utbrett, särskilt inom vissa grupper. Utvecklingen gör att många i dag i princip räknar med risken att bli utsatta online. Följden blir att de ofta censurerar sig själva, något som den här studien tydligt visar, säger Anders Alenskär, generaldirektör vid Brottsoffermyndigheten.

Resultaten i undersökningen baseras på en befolkningsrepresentativ enkätundersökning från januari 2025 med drygt 1 000 personer, och jämförelser görs också med studier från tidigare år. Totalt uppger 47 procent i årets enkät att de någon gång känt sig kränkta av vad andra skrivit om dem på nätet, och män drabbas lika ofta som kvinnor.

– Det är uppenbart att vi lever i en tid då det är mycket vanligt att vi utsätts för hot och hat online. Den förvånansvärt höga siffran beror på att vi har mätt individers egna upplevelser av att känna sig kränkta, vilket jag menar ger en sannare bild av verkligheten än andra definitioner av näthat, säger Oscar Björkenfeldt, rättssociolog vid Göteborgs universitet, som tillsammans med forskarkollegan Diana Krajníková genomfört studien.

Unga utsätts oftare
En tydlig skillnad i utsatthet märks mellan olika åldersgrupper. Resultaten visar att unga personer oftare upplever sig kränkta online, särskilt när det handlar om hot och hat som rör diskrimineringsgrunder. I åldersgruppen 16–25 år har 64 procent blivit utsatta för kränkningar med diskriminerande inslag. Det är en markant ökning jämfört med knappt 53 procent i 2021 års undersökning. Både Oscar Björkenfeldt och Diana Krajníková menar att utvecklingen och dess konsekvenser är oroande.

– Näthat har ett väldigt starkt grepp om dagens unga. Det finns nu hela generationer som vuxit upp i ett hårt online-klimat där hot och hat är ständigt närvarande. Förutom att de blir kränkta, leder utsattheten även till en uttalad passivitet. De vet så väl vad som kan hända om de deltar i digitala samtal, och anpassar därför automatiskt sitt sätt att uttrycka sig eller tystnar helt, säger Oscar Björkenfeldt.

Censur vanligast bland unga
Resultaten visar nämligen också att många i dag även censurerar sig själva online för att undvika negativa reaktioner. I årets undersökning uppger totalt 68 procent att de har anpassat sitt sätt att uttrycka sig. Nästan lika många, 64 procent, har avstått från att publicera innehåll under de senaste tre åren av samma skäl. Särskilt utbrett är självcensur bland unga. I åldersgruppen 16–21 år uppger hela 85 procent att de anpassar sitt uttryckssätt online. Självcensur är även vanligt bland personer som aldrig har upplevt sig kränkta.

– Nästan hälften av de som aldrig utsatts uppger att ändå att de anpassar sitt sätt att uttrycka sig för att undvika hot eller hat. Det tyder på att självcensur ofta är en förebyggande strategi snarare än enbart en reaktion på att faktiskt ha blivit utsatt, säger Diana Krajníková.

Många mår dåligt
Att utsättas för näthat påverkar även personers psykiska hälsa och välbefinnande. Nästan var tredje person i undersökningen – 30 procent – uppger att de mått sämre efter att ha utsatts för hot eller trakasserier online. Det finns även ett starkt samband mellan hälsopåverkan och självcensur.

– I princip alla – 97 procent – av de som upplevt att deras hälsa påverkats negativt av näthat har också anpassat hur de uttrycker sig online. 93 procent har helt avstått från att yttra sig. När ditt mående påverkas blir du alltså väldigt försiktig i digitala samtal, avslutar Oscar Björkenfeldt.

Om studien:
Studien bygger på resultaten från en befolkningsrepresentativ enkätundersökning som genomfördes under januari 2025. Fokus för enkäten var upplevd utsatthet, självcensur, hälsopåverkan och tilliten till samhällets skyddssystem, samt attityder till näthat och uppfattningar om dess inverkan på det offentliga samtalet. Enkäten riktades till ett representativt urval av den svenska befolkningen och distribuerades digitalt. Totalt medverkade 1 026 personer. Undersökningen är en uppföljning av en liknande studie från 2021 och inkluderar även utvalda frågor från en kartläggning som genomfördes 2013.

För mer information, kontakta gärna:

Oscar Björkenfeldt
Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet
E-post: oscar.bjorkenfeldt@gu.se
031-786 18 34

Anders Alenskär, generaldirektör vid Brottsoffermyndigheten
Telefon: 090-70 82 11
E-post: anders.alenskar@brottsoffermyndigheten.se