Digital Twin versus Evil Twin

Kan digitala tvillingar på byggnader och städer vara onda eller handlar det bara om rädsla och missuppfattningar? Kan de miljörelaterade, och även sociala och ekonomiska, utmaningarna som vi möter och de problem vi försöker lösa få oss att i själva verket välja enkla utvägar och leda till att vi ignorerar allvarliga hot mot individer och samhället? För att ta itu med miljörelaterade problem måste vi hitta ett sätt att på allvar arbeta integrerat inom varje enskilt projekt, och därutöver, för att övervinna omständigheterna inom byggindustrin. Frågan är hur digitalisering kan hjälpa oss?

Vad är en digital tvilling och varför kan den bli ond?

Vad är en digital tvilling?

En digital tvilling är en virtuell kopia av en fysisk produkt, process eller system. Det är en digital representation av exempelvis en byggnad, eller till och med en hel stad. Den fysiska och den virtuella världen är ihopkopplade genom en kombinerad användning av digitala teknologier; Building Information Modeling (BIM), Internet of Things (IoT) och Artificial Intelligence (AI). Sensordata som temperatur, fukt och ljud samlas in i realtid och analyseras automatiskt för att sedan visualiseras i BIM-modellen.

Kan digitala tvillingar bli onda?

Vad menar vi med ond tvilling? Ett verktyg, vare sig det är tekniskt eller mekaniskt, kan i sig själv inte vara ond. Självklart är vissa verktyg lättare att missbruka än andra.

Länder och organisationer som är bra på att samla in data har inte alltid ambitionen att respektera personlig integritet. Känns det bra att ha kameror överallt för att se hur en byggnad används och hur människor håller distans? Hur skulle de kunna missbrukas?

Data kopieras vanligtvis ett flertal gånger och förläggs på flera servrar men det kan ändå vara utmanande att hitta den data som du letar efter. Är det bra att det behövs fler och fler datacentraler överallt för att all den data vi sparar bara ökar och ökar? Och vad ska vi i slutändan till med all denna data? Kommer vi någonsin att våga radera den igen?

Att använda data på ett bra sätt

Om vi ska lära av varandras framgångar och misstag måste vi öppna upp för samarbete och dela med oss av vår data på ett säkert och integrerat sätt för att lösningar drivna av magkänsla och tillförlitlig data ska kunna samspela bättre. Tekniska lösningar kan hjälpa oss att skapa digitala tvillingar som ska ha tydliga och hållbara mål istället för att samla överväldigande mängder data och övervaka arbetare och invånare för det blotta ändamålet att använda så mycket teknologi som möjligt. Det har trots allt skett ett stort skifte vad gäller sättet vi samlar in data om vår byggd miljö, där vi bor, arbetar och leker.

Vad har vi att tjäna på det?

Miljömässig, social, och ekonomisk hållbarhet

Digitala tvillingar kan hjälpa till med formgivning och byggkonstruktion, samt med att driva byggnader och städer mer effektivt och därmed reducera deras miljöpåverkan. Det integrerade arbetsflödet som byggts runt BIM-modellen har potential att drastiskt öka effektiviteten av design- och produktionsprocessen, och minska både byggavfall och risken för konstruktionsfel. I driftsfasen kan digitala tvillingar användas till att övervaka, simulera och kontrollera byggnader och städer för att förbättra deras prestanda. Målet är att reducera kostnaderna över livscykeln och miljöeffekterna så mycket som möjligt medan man samtidigt bibehåller en effektiv användning av byggnaden och en användarupplevelse av hög kvalitet.

Säkerhet på byggplatsen och under byggnadens livscykel

Genom att använda digital tvillingteknologi kan situationer från den verkliga världen simuleras i syfte att i ett tidigt skede identifiera risker i projektet. Alla projekt medför faror för arbetarna på plats, grannarna och den framtida byggnadens användare. För att minimera riskerna kan simuleringar utföras, analyseras och diskuteras i exempelvis workshops inriktade på säkerhet. En annan aspekt är åtgärder som vidtas för att skydda arbetarnas hälsa och säkerhet, samt miljön. IoT-enheter, t.ex. SmartHelmets, stödjer och främjar hälsosammare och säkrare byggplatser, samt bidrar till att effektivisera arbetsprocesserna. De samlar och rapporterar data till den digitala tvillingen gällande temperatur och nyttjar lokalisering för att genomföra fall- och slagdetektering och farliga zoner. Datan analyseras och visualiseras vidare i BIM-modellen.

Vad vi behöver diskutera i nuläget

Öppen källkod versus äganderätt till data

Vi på Scharc vill uppmuntra till en diskussion om vikten av datalagring. Vilken typ av data ska sparas och var ska den lagras? En lösning om att samla information i en enda källa och på en plats låter lovande. Men ska all information finnas tillgänglig där? Tänk på vad du vill lägga in i den digitala tvillingen och vad den ska uträtta för dig och din organisation eller projekt. Frågan blir snarare om vi verkligen behöver prata om att lagra information, eller bör vi tänka på hur vi ska hitta information? Eller till och med ännu bättre, hur vi ska kopplar ihop information. Vad vill du åstadkomma?

Kan delade filsystem där alla äger och kontrollerar sin data vara en del av lösningen? Du kan länka din modell, samarbeta genom textbaserade beskrivningar som alla berörda parter kan ta del av och när konstruktionen är klar kan äganderätten föras över till projektets och byggnadens ägare.

Open source av idéer och lösningar

Att lära sig av varandra

Varför måste vi rita om allting gång på gång? Varför är vi så rädda för insyn som skulle tillåta oss att hjälpa varandra?

På Scharc vill vi ta ansvar och dela med oss av källkoden till våra idéer, designer och byggnadselement. Om vi delar med oss kan vi fokusera på att förbättra vad vi redan har och skapa mer värdefulla designer och säkerställa att pengarna vi sparar i processen hellre kan användas till mer hållbara bättre byggnader.

Ett arbetsflöde med fokus på byggnaden

Om det projektbaserade arbetsflödet med arbetslag som ständigt byts ut förhindrar oss från att förbättras måste vi säkerställa att byggnaden står i centrum för det framtida arbetsflödet och inte människorna. Vi måste se till så att byggnaden med dess krav och behov hamnar i strålkastarljuset för att kunna vägleda beslutsfattandet genom byggnadens livscykel.

Ett agilt arbetsflöde som stöds av teknologi

Det är mycket lättare att upprepa andras misstag än att bygga vidare på andras framgång. Att få återkoppling från byggplatsen medan byggnaden designas kräver en viss ansträngning och god planering och är avhängig alla inblandade personer. Hur kan teknologi hjälpa oss att bearbeta proaktiv erfarenhetsåterföring som hjälper oss att fatta rätt beslut redan i början av ett projekt?

Vi kan dela med oss av och få aggregerad data om andra designer, byggplatser och byggnader i bruk. Allas beslut och erfarenheter under design- och konstruktionsprocessen, såväl som historisk och aktuell sensordata, hjälper oss att uppnå optimala resultat. Datadrivna processer kommer stödja beslut drivna av magkänsla. Vi kommer att kunna testa och analysera våra byggnader med återkoppling från andra byggnader; ett industri övergripande samarbete med hjälp av digitala tvillingar.