Byggbranschens AI-utmaning handlar inte om AI

Att byggbranschen ligger efter är inte helt överraskande. Byggarbete är fysiskt och beroende av mänsklig koordinering på ett sätt som begränsar möjligheterna till ren automatisering. I rapporten The Cost of Standing Still uppskattas att omkring 6 procent av arbetsuppgifterna i bygg kan automatiseras fullt ut med AI. Men det gör inte AI mindre relevant. Snarare flyttar det frågan från vad AI kan ersätta till vad AI kan förbättra. För samtidigt som AI-utvecklingen accelererar har byggbranschen länge tampats med en annan utmaning: svag produktivitet.

Produktivitetsproblemet är större än AI-gapet

Mellan 1980 och 2023 ökade arbetsproduktiviteten i svensk tillverkningsindustri omkring 3,8 gånger och mer än fördubblades i marknadsekonomin som helhet. I byggindustrin var den samlade ökningen endast 18 procent. (The Cost of Standing Still) Det är mot den bakgrunden byggbranschens AI-omställning måste diskuteras. Att komma ikapp andra branscher i antalet AI-verktyg är inte ett mål i sig. Tekniken måste användas där den kan angripa problemen som håller tillbaka produktiviteten.

En viktig del av produktivitetsproblemet finns i hur information hanteras. Byggprojekt involverar många aktörer och information finns ofta utspridd mellan dokument, ritningar, mejl och olika system. När rätt information inte finns på rätt plats går tid åt till att leta, kontrollera och samordna – och risken ökar för att beslut fattas för sent eller på bristfälliga underlag. Branschsiffror visar att omkring 35 procent av arbetstiden går till uppgifter som inte för projekten framåt. Mer än fem timmar i veckan går enbart åt till att leta efter projektdata och information. (The Cost of Standing Still)

I den här flaskhalsen finns en av byggbranschens stora AI-möjligheter. AI kan bearbeta stora informationsmängder och hjälpa människor att fatta snabbare beslut – förutsatt att underlaget håller måttet. Är informationen gammal, ofullständig eller ostrukturerad blir resultatet inte bättre beslut, utan dåliga beslut som fattas snabbare. Men värdet av bättre information stannar inte vid effektivare projektgenomförande. Samma förmåga att samla, strukturera och tolka information påverkar också vilka affärsmöjligheter ett bolag upptäcker – och hur tidigt det kan agera på dem.

Den avgörande frågan för byggbolagen är därför inte hur snabbt de tar till sig AI, utan vilken affärsnytta tekniken skapar. I en relations- och projektbaserad bransch avgörs ofta affärer av vem som ser möjligheten först – inte av vem som arbetar snabbast i slutskedet. Tillgång till rätt information i rätt skede gör det möjligt att agera tidigare: från att reagera på ett projekt till att förbereda sig för det. Det innebär mindre tid på att leta, kontrollera och korrigera information – och mer tid på beslut som faktiskt skapar värde.

Detta är extra viktigt just nu. Enligt Byggkonjunkturen 2026 har byggmarknaden börjat återhämta sig efter flera svåra år. Undersökningen pekar på att de totala bygginvesteringarna kommer att öka med 4 procent både 2026 och 2027. Nybyggnadsinvesteringarna i bostäder väntas öka med 20 procent i år och ytterligare 11 procent nästa år. När marknaden vänder ökar konkurrensen om de attraktiva projekten. Förmågan att upptäcka möjligheter tidigare, bedöma dem snabbare och prioritera resurser rätt får då ett direkt affärsvärde.

Därför bör tillgången till relevant och tillförlitlig information behandlas som den affärskritiska fråga det är. Det är grunden för att AI ska kunna höja byggbranschens produktivitet och konkurrenskraft. I slutändan handlar det inte om vem som använder mest AI, utan om vem som använder den bäst för att fatta bättre beslut.

Niklas Lundbäck
VP Product Technology, Hubexo