​Nobel Center – olösta frågor och kamouflerade avsikter

Förslag till detaljplan för Nobel Center mötte stark kritik vid samrådet, vilket bland annat ledde till att byggnaden skulle sänkas tre meter - en ändring som dock inte redovisas nu vid granskningen. Förslaget har dessutom sedan samrådet ändrats på ett sätt som gör att parkytan i stället ska kunna användas för parkering. Svenska byggnadsvårdsföreningen avstyrker på nytt projektet på Blasieholmen.

Svenska byggnadsvårdsföreningen avstyrker med kraft förslaget till Nobel Center på Blasieholmen eftersom det strider mot platsens höga kulturvärden, medför påtaglig skada på viktiga uttryck för riksintresset, utraderar en unik hamnmiljö och förminskar Nationalmuseum som symbolbyggnad i stadsbilden. Gatunätet är svårframkomligt för turistbussar och frågan om bussparkering är inte löst. Hamnverksamhetens behov är inte utrett och arkeologisk förundersökning liksom miljökonsekvensbeskrivning för påverkan på grundvattennivån har inte heller tagits fram.

Många frågor är således olösta. Granskningsförslaget föder dessutom misstanken att verkliga avsikter med projektet kamoufleras.

Är avsikten att ändå bygga till samrådsförslagets höjd trots utsago om sänkning? Staden meddelade inför granskningsskedet att byggnadshöjden ska sänkas med tre meter. Detta återspeglas dock inte i detaljplanen varför inget juridiskt hinder finns för att bygga till den höjd som angavs vid samrådet.

Är avsikten med ändringen till bestämmelsen TORG att möjliggöra bussparkering? På detaljplanekartan har beteckningen på ytan sydost om byggnaden samt en tidigare del av Nationalmuseums park ändrats till TORG, från beteckningen PARK vid samrådet. Anledningen till denna ändring anges inte i planbeskrivningen men en viktig juridisk skillnad är att med beteckningen TORG kan parkering av bilar och bussar ske, vilket inte medges med beteckningen PARK. Är detta ett förtäckt sätt att lösa den svåra frågan om bussparkering?

Innebär bristen på låsande planbestämmelser en önskad flexibilitet för annat ändamål?
I planbeskrivningen anges att byggnaden ska uppföras i sex våningar. Planbestämmelser anges dock inte varken för våningsantal eller för total bruttoarea. Byggnaden skulle därför, inom volymen, utan hinder av detaljplanen kunna uppföras i åtta, kanske ännu fler våningar. Om Nobelhus AB inte skulle kunna/vilja fortsätta med verksamheten i denna byggnad i framtiden finns det därför möjlighet att genom ombyggnad avsevärt öka bruttoarean för annan användning genom att lägga in fler våningsplan – planens bestämmelse om begränsning av kontors- och konferensyta till 20 % av den ljusa ytan torde väga lätt när ekonomiska omständigheter talar ett annat språk.

Är det inte dags att nu överge läget på Blasieholmen med alla de nackdelar denna lokalisering medför? Varför inte i stället bevara den unika hamnmiljön och ta tillvara detta tillfälle att med en märkesbyggnad berika stadslivet och stärka identiteten i en annan del av staden exempelvis i Albano, Norra Djurgårdsstaden eller Hagastaden? Tänkvärt i sammanhanget är att när läget i Humlegården på sin tid föreslogs för Kungliga biblioteket ansågs detta vara ett alltför avsides läge i staden.

Hela yttrandet går att läsa här.

För Svenska byggnadsvårdsföreningen

Vicki Wenander              Kristina Berglund
Ordförande                      Vice ordförande