Tidig koll på naturrestaureringsförordningen ger fördelar

EU:s naturrestaureringsförordning kräver insatser för att återställa ekosystem, vilket berör i princip alla aktörer som äger, förvaltar eller exploaterar mark och vatten i Sverige. Calluna stödjer svenska aktörer att förstå hur förordningen kommer att påverka deras verksamheter. Att agera tidigt är något som ger fördelar i form av både kontroll, försprång och lägre kostnader.

Lagstiftning som påverkar många

Naturrestaurering handlar om att återställa skadade ekosystem för att återfå deras naturliga funktioner och värden. Att restaurera värdefulla naturmiljöer såsom vattendrag, våtmarker eller urbana grönområden är avgörande för att öka den biologiska mångfalden. Biologisk mångfald som i sin tur är en nödvändig del av en hållbar utveckling och påverkar exempelvis vår matförsörjning, hälsa, ekonomi och företagande. Den nya naturrestaureringsförordningen från EU sätter fokus på den här frågan.

– Förordningen för med sig krav och incitament att bedriva sin verksamhet på ett sätt som bidrar till EU:s mål att skapa en varaktigt motståndskraftig natur med rik biologisk mångfald i hela EU. Sverige ska lämna sitt förslag till naturrestaureringsplan till EU-kommissionen i september i år, berättar Anna Koffman, ekolog och senior miljökonsult på Calluna AB.

I myndigheternas förslag till restaureringsplan finns över 200 åtgärder som kan komma att påverka många olika delar av samhället. Det finns också ett förslag från myndigheterna att ett icke-försämringskrav ska vägas in i prövningar enligt miljöbalken. På ett eller annat sätt kommer därför alla som förvaltar mark, exploaterar eller omvandlar ekosystem att beröras av förordningen. Redan nu behöver alltså varje berörd organisation ta reda på hur den egna verksamheten berörs av förordningen.

– Ny lagstiftning kan komma att ställa krav på projekt och verksamheter. Men medför även möjligheter och drivkrafter att bli en pusselbit i Sveriges åtaganden inom naturrestaurering. Aktörer som driver fleråriga projekt, som exempelvis bostadsutvecklare, behöver förstå vad som kan bli knäckfrågor i projekten. Ett bostadsområde kan till exempel utformas på ett sätt som gynnar pollinatörer och stadsgrönska, säger Anna Koffman.

Vilka aktörer berörs?

I princip alla aktörer som äger, förvaltar eller exploaterar mark och vatten i Sverige påverkas av naturrestaureringsförordningen och den nationella naturrestaureringsplanen. Olika verksamheter påverkas dock på olika sätt och i olika omfattning. Några exempel:

• Kommuner – ansvar för att följa upp och utveckla urbana grönområden och trädkrontäckning, bidra till åtgärder som gynnar pollinatörer samt restaureringsåtgärder i exempelvis vattendrag och skogsmiljöer.
• Skogsbolag och skogsägare – påverkas genom krav på uppföljning av indikatorer som mängden död ved, skogens åldersstruktur, ekologisk konnektivitet och förekomsten av skogsfåglar.
• Jordbruksföretag och markförvaltare – berörs av åtgärder för att restaurera dränerade torvmarker och stärka biologisk mångfald i odlingslandskapet. De påverkas också av krav på uppföljning av bland annat pollinatörer, jordbruksfåglar, organiskt kol i marken och andelen landskapselement.
• Fastighetsbolag, exploatörer samt bostads- och stadsutvecklare – påverkas av krav kring urbana grönområden samt av bestämmelser om att undvika försämring och vid behov restaurera skyddsvärda livsmiljöer. Ekologisk kompensation och verktyg som grönytefaktor kan därför få ökad betydelse i planering och genomförande av projekt.
• Energi- och infrastrukturbolag – behöver i större utsträckning beakta krav på att undvika försämring av naturvärden och säkerställa ekologisk konnektivitet. Även här kan restaureringsåtgärder, ekologisk kompensation och grönytefaktor bli viktiga verktyg.
• Vattenkraftbolag – berörs av krav på att kartlägga och åtgärda vandringshinder i vattendrag samt bidra till att återställa naturliga funktioner i svämplan och andra vattenknutna ekosystem.
• CSRD-pliktiga företag och aktörer inom finanssektorn – kan påverkas genom ökade krav på rapportering av naturrelaterade risker och påverkan enligt ESRS E4, EU-taxonomin och andra ramverk kopplade till naturkapital och biologisk mångfald.
• Länsstyrelser – får en central roll i samordning, tillståndsprocesser samt kartering, uppföljning och rapportering av livsmiljötyper, vattendrag och jordbruksekosystem.
• Statliga myndigheter såsom Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och Skogsstyrelsen – ansvarar för nationell vägledning, övervakning och rapportering till EU om hur restaureringsmålen uppnås.

Få stöd från nuläge till genomförande

De organisationer som agerar nu vinner både kontroll, försprång och kostnadseffektivitet. Kontroll i och med att veta vilka delar av förordningen som berör verksamheten och vad som krävs eller kan komma att krävas. Försprång genom att agera innan konkurrensen om ekologisk kompetens hårdnar framåt 2027–2030. Och kostnaderna kan hållas lägre vid proaktiv planering.

För den aktör som behöver hjälp att börja förstå vilka krav som kan komma att ställas på ens verksamhet kan Calluna AB hjälpa till. Miljökonsultföretagets kärnverksamhet är byggd kring precis det som naturrestaureringsförordningen kräver.

– Vi kan stötta verksamheter och projekt inom alla förordningens delar eftersom våra tjänster inkluderar allt från strategisk rådgivning, ekologisk kartläggning och analys till restaureringsplanering, praktiskt stöd vid genomförandet av restaureringsåtgärder och långsiktig uppföljning, säger vd Anneli Alersjö.

Till den som behöver komma igång snabbt och förstå vad naturrestaureringsförordningen innebär för just deras organisation erbjuder Calluna nu två nya inledande tjänster till fastpris:

• Inledande orientering – vad innebär förordningen och den nationella planen för just er verksamhet?
• Skräddarsydd kundanpassad analys – var står ni idag och vad krävs framöver?

Det går även att börja med att boka ett kostnadsfritt orienteringssamtal om vad naturrestaureringsförordningen innebär för en specifik verksamhet. Välkommen att kontakta Calluna om du är intresserad av dessa erbjudanden.

Kontakt: Anna Koffman, anna.koffman@calluna.se alt. 010-303 91 05.

___

Tidplan som är bra att känna till

• 2050: Alla försämrade ekosystem restaurerade och 90–100 % av livsmiljöerna i gott tillstånd.
• 2040: 60 % av livsmiljöerna i gott tillstånd samt en ökande trend för arealen urban grönyta och trädkrontäckning tills tillfredsställande nivåer nåtts.
• 2030: 20 % land/hav restaurerat, ingen nettoförlust av urban grönyta, pollinatörstrenden vänd samt 25 000 km fritt flödande vatten i EU.
• September 2027: Nationell restaureringsplan ska vara beslutad.
• September 2026: Regeringen lämnar Sveriges förslag till restaureringsplan till EU-kommissionen för granskning.
• Februari 2026: Myndigheternas förslag till nationell restaureringsplan lämnades till regeringen (200+ åtgärder).
• Augusti 2024: EU kommissionen beslutade om naturrestaureringsförordningen som omedelbart träder i kraft.

___