Därför är Gotlandskabeln viktig för hela Sverige

Cement och betong kommer att fortsätta att vara svårt att ersätta som byggmaterial i infrastruktur, bostäder och som bas i energiproduktion under överskådlig framtid. Jag menar därför att cementproduktionen på Gotland är av nationellt intresse och en angelägenhet för svenska staten. Cementas viktiga klimatomställning, där infångning av koldioxid (CCS) är en viktig pusselbit, innebär en ökad elanvändning och ett akut behov av att få den så kallade Gotlandskabeln på plats. Men vad är nästa steg och vem ska bära kostnaden för kabeln?

Jag har tidigare beskrivit hur glada vi på Cementa blev när Svenska kraftnät (SvK) för några veckor sedan ändrade kurs i frågan om en ny elförbindelse till Gotland.

Skälen till SvKs bedömning är flera. Det ökade elbehovet för att klara klimatomställningen av cementfabriken i Slite är ett tungt vägande skäl. Andra viktiga aspekter som lyfts fram är elektrifieringen i samhället i övrigt, ökad robusthet ur ett totalförsvarsperspektiv, samt behovet av en ny kabel när dagens förbindelser faller för åldersstrecket runt år 2035.

Framtidssäkra Gotlands energibehov

Byggandet av en ny elförbindelse till Gotland har alltså en stor betydelse. När den byggs behöver den också få en anslutningspunkt i Slite. Då bygger vi en elförsörjning som klarar öns alla behov. Och behoven är stora. Som jag skrev i ett tidigare inlägg kommer det krävas betydande investeringar både i fastlandsförbindelsen och i elnätet på Gotland. 2018 var Gotland kommunen med flest avbrott per kund, vilket orsakade stora kostnader för såväl industrin som samhället i stort. Detta trots kraftiga höjningar av nätavgiften under de senaste åren.

Hinner kabeln komma på plats i tid?

Men frågan är om kabeln blir klar tid för att vi ska hinna ställa om cementfabriken? Jag är bekymrad och min oro blir inte mindre efter att ha läst Klimatpolitiska rådets senaste rapport. De riktar kritik mot regeringen och dess förmåga att styra statens myndigheter på ett effektivt sätt. Hantering av målkonflikter och inte minst kapaciteten att få till beslut behöver förbättras.

Ledtiden från inledande analys till färdig kabel är 10 till 15 år, varav tillståndsprocessen utgör en betydande del. Det är både regeringens egna departement och många myndigheter som är inblandade, Havs- och vattenmyndigheten, Länsstyrelsen, Energimarknadsinspektionen, SvK, SGU, Försvarsmakten, Lantmäteriet med flera. Alla med sina och ofta olika prioriteringar i en sådan här process. Förmodligen också redan med en rad andra projekt som pockar på uppmärksamhet och resurser.

Här krävs det att regeringen tidigt tar på sig en samordnande roll för att dess myndigheter ska dra åt samma håll och prioritera stora klimatfrämjande åtgärder. Det är högst välkommet att regeringen nu aviserat att en strategi skall tas fram till i oktober för en halvering av ledtiderna för nätutbyggnad och att strategin även skall omfatta ett dubblerat elbehov i Sverige för att omställningen skall ges förutsättningar. Jag vill understryka vikten av att detta också blir verklighet. Det är avgörande för att vi ska nå de nationella klimatmålen och för att Sverige ska ha en klimatneutral cementfabrik på plats i Slite till år 2030!

Min önskelista:

• Tekniskt utredningsarbete startar omgående både avseende stamnätet och regionnätet på ön där en anslutningspunkt till stamnätet läggs nära Slitefabriken.

• Regeringen genomför åtgärder som leder till att tillståndsprocesserna och ledtiderna för nätutbyggnad halveras i praktiken.
• Finansieringen av Sveriges framtida energiförsörjning ses över.

Följ gärna Riksdagsseminariet den 14 april med Energiminister Anders Ygeman och de gotländska riksdagsledamöterna Hanna Westerén (s) och Lars Thomsson (c) där jag medverkar och ger vår syn på elbehovet. 

Tveka inte att höra av dig om du är intresserad av att diskutera de här frågorna med mig!

Karin Comstedt Webb, hållbarhetschef Cementa och HeidelbergCement Northern Europe