"Räkna på utsläppen i förhållande till byggnadens livslängd"

Byggsektorn både måste och kan förbättra sig ännu mer när det gäller klimatsmart byggande och naturresurser förbrukas oavsett vilken typ av hus som byggs. Både när det byggs nytt eller renoveras. Därför är det viktigt att säkerställa att nyttan med byggandet är högre än belastningen för miljön, socialt samt ekonomiskt menar Ronny Andersson som är adjungerad professor vid Lunds universitet och forsknings- och innovationschef på Cementa.

– När man talar om byggandets miljökonsekvenser är det oftast det kemiska innehållet i byggmaterialen, energianvändningen eller utsläpp av växthusgaser som tas upp, men det är så mycket mer att ta hänsyn till, säger Ronny Andersson. I stället för att hamna i diskussioner om vilket material som är bäst vill Ronny Andersson hellre se att kravställarna sätter gränser för klimatutsläpp, energianvändning med mera för byggnaden sett i ett helhetsperspektiv. Detta inkluderar också att räkna på utsläppen i förhållande till byggnadens livslängd.

Till grund för upphandlingar behövs rättvisande livscykelanalyser, framhåller han. Det pågår just nu ett omfattande arbete med att se över det europeiska systemet för livscykelanalyser, EPD (Environmental Product Declaration), och planera för implementering av ett mer heltäckande och användarvänligt system för beställarna.
– Experter från hela Europa har tagit fram ett entydigt underlag för att göra livscykelanalyser, berättar Ronny Andersson. Det används för att värdera varje byggprojekt som helhet, och inte bara de ingående materialen som trä, stål eller betong. Förenklat har upplägget av EPD stora likheter med en skattedeklaration, fast det är miljö som deklareras och inte pengar. Målsättningen är att detta system ska bli lika digitalt lättanvänt som en skattedeklaration numera är.

Viktigt att planera byggandet långsiktigt
– Vi bygger i dag för minst 50 års men ofta för 80 till 100 års livslängd. Om vi har en byggnad med dubbelt så lång livslängd som en annan så motiverar det att miljöpåverkan är lite högre vid byggnationen. Och detta är oberoende av materialvalet eftersom stål, trä och betong alla har sin största miljöpåverkan i början. Därför är det också viktigt att alla miljödeklarationer anges som miljöpåverkan per år för att vara jämförbara.

– Klimatförändringarna kommer att få konsekvenser för våra byggnader, och det redan relativt snart. Enligt beräkningar kommer man att behöva värma 10 procent mindre men samtidigt kyla 50 procent mer redan om 30 år, man borde projektera för framtidens klimat redan idag, påpekar Ronny Andersson.

Referens: http://www.hallbarhet.lu.se/ och Bofast nr 5, 2015, Artikel ”Uthålligt byggande” (Text: Nina Nordh)

Kontakt:
Ronny Andersson, Adj. Professor, Konstruktionsteknik, Lunds Tekniska Högskola, Chef Forskning och Innovation, Cementa AB.
Tel. 0708-45 63 27 och E-post ronny.andersson@cementa.se­

John Ståhl, kommunikatör Cementa AB
Tel. 08-625 68 11 och E-post john.stahl@cementa.se

Niklas Magnusson, kommunikatör Cementa AB
Tel. 08 – 625 68 13 och E-post niklas.magnusson@cementa.se