Svenska forskare har nu kvantifierat betongens förmåga att ta upp koldioxid

IVL Svenska Miljöinstitutet, Lunds Tekniska Högskola och Cementas forskning kring betongens förmåga att ta upp koldioxid från luften har nu slutförts och publicerats i den amerikanska forskningstidskriften Environmental Science & Technology. Artikeln presenterar en modell och resultat för Sverige som gör det möjligt att kvantifiera betongens årliga upptag av koldioxid under sin användning.

Betongen tar under sin användning upp och binder koldioxid. Processen kallas karbonatisering och beror på att kalkföreningar i betongen reagerar med koldioxid i den omgivande luften. Betongens förmåga att ta upp koldioxid från luften, och på så sätt ta tillbaka en del av den koldioxid som produceras vid tillverkningen, har varit känd länge. Tidigare forskning kring karbonatisering har dock fokuserat på att processen under betongs livslängd inte ska nå in till armeringen där den kan orsaka korrosion.

 − I dag dimensionerar vi med ordentliga täckskikt och betong med lågt vattencementtal för att skydda armeringen mot korrosion. I övrigt gör det inget om betongen karbonatiserar. Det är något som sker vare sig vi vill eller inte, säger Katja Fridh, lektor vid Lunds Tekniska Högskola.

Problemet har varit att kvantifiera koldioxidupptaget vilket den svenska forskningen nu lyckats göra. Man beräknar idag att hela Sveriges bestånd av betongbyggnader varje år tar upp 300 000 ton koldioxid, vilket motsvarar 15-20 procent av de totala koldioxidutsläppen från landets cementtillverkning under samma år. Denna forskning har nu fått genomslag även internationellt och stärker förtroendet för betongen som byggmaterial. I flera europeiska länder arbetar man redan med motsvarande arbeten för att kvantifiera sina koldioxidupptag.

− Detta ger en mer rättvisande bild av betongens klimatpåverkan i jämförelse med andra material, säger Ronny Andersson, adjungerad professor vid Lunds tekniska högskola och chef för forskning och innovation vid Cementa. Denna kunskap är en viktig del i förståelsen för hur Cementa ska uppnå sin vision kring noll koldioxidutsläpp under cementprodukternas livstid till år 2030.

Forskningen börjar nu även få genomslag internationellt i hållbarhetsstandarder. 

− Inom det europeiska arbete som nu pågår diskuteras att inkludera även koldioxidupptaget under betongens användning, precis som för andra material. I ett första steg kan detta ske genom att olika nationella genomsnittsvärden används. Baserat på vår forskning innebär möjligheten att räkna av koldioxidupptaget från rapporterat koldioxidutsläpp att betongens koldioxidbelastning i Sverige skulle bli runt 15 procent lägre än enligt hittills gällande system, säger Ronny Andersson.

− Koldioxid tas upp under hela betongens livscykel d.v.s. både under betongprodukternas användningsfas och under den efterföljande fasen som avfall eller i sekundärprodukter som t.ex. krossad betong. Den största delen av upptagspotentialen för koldioxid i betongens livscykel finns i faserna efter primäranvändningen av betongprodukterna. Problemet med dagens betongåtervinningssystem är att sekundärprodukterna har ett lågt upptag av koldioxid på grund av låg exponering av luftens koldioxid. Om betongytorna kunde ökas genom krossning av sekundärprodukterna och exponeringen av luftens koldioxid mot betongytorna samtidigt kunde ökas så skulle koldioxidupptaget under betongens livscykel kunna öka avsevärt och upptagstiden för koldioxid skulle kunna reduceras. Detta är givetvis en framtida utmaning för betongbranschen, säger Håkan Stripple på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Kontakt:
Ronny Andersson, chef Forskning och innovation på Cementa AB
Tel. 0708-45 63 27 och E-post ronny.andersson@cementa.se  

Katja Fridh, Tekn. dr. & universitetslektor, Lunds Tekniska Högskola,
Tel: 046 - 222 33 23 och E-post katja.fridh@byggtek.lth.se

Håkan Stripple, IVL Svenska Miljöinstitutet
Tel. 031-725 62 42 och E-post hakan.stripple@ivl.se

John Ståhl, kommunikatör på Cementa AB
Tel. 08 – 625 68 11 och E-post john.stahl@cementa.se