Bättre folkhälsa men skillnaderna fortsatt stora

Folkhälsan i Stockholms län blir generellt bättre, i takt med att såväl inkomst- som utbildningsnivåerna ökar. Men hälsoskillnaderna består.

Det finns stora skillnader i folkhälsa mellan åldersgrupper och mellan personer med olika livsvillkor. Det visar Region Stockholms Folkhälsorapport, som har gjorts av Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) på uppdrag av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Region Stockholm.

- Pandemin blev en tydlig illustration av hur mycket socioekonomi påverkar folkhälsan, då människor med lägre utbildningsnivå och socioekonomiskt utsatta grupper drabbades väldigt mycket hårdare. Vi ser också generellt en mindre andel vaccinerade i dessa områden. Det här visar att vi behöver jobba mycket mer med riktade insatser och att sprida kunskapen på fler sätt, säger Christine Lorne (C), primärvårdsregionråd.

Rapporten visar att medellivslängden ökar och invånarna i länet skattar sin hälsa som god i allt högre grad. Men den visar också att skillnaderna i livslängd är så pass stora att den femtedel av befolkningen som har högst inkomst när de är 30 år kan förväntas leva mer än 6,5 år mer än den femtedel som har lägst inkomst.

- När skillnaderna ökar i samhället riskerar det att minska tilliten för välfärden, vilket gör att de som har störst risk för ohälsa uppsöker vården i mindre utsträckning. Det här leder till sämre folkhälsa och ökad risk för sjukskrivningar, arbetslöshet och ett ännu större utanförskap som följd. Vi som region har ett viktigt uppdrag att värna tilliten för vården, bland annat genom att förbättra samverkan med civilsamhället, säger Karin Fälldin (C), ordförande i Folkhälsoberedningen.

Hjärtinfarkt och stroke är de sjukdomar som orsakar störst sjukdomsbörda i länet, följt av olika smärttillstånd. Dessa sjukdomar kan till stor del förebyggas genom uppföljning av riskfaktorer som högt blodtryck, blodsocker, kolesterol och övervikt. Riskfaktorerna är i hög grad underdiagnostiserade.

- Folkhälsorapporten är ett viktigt underlag för oss beslutsfattare. Den belyser betydelsen av både generellt folkhälsoarbete och av riktade hälsofrämjande insatser så att människor kan slippa drabbas av allvarlig sjukdom. Därför är den långsiktiga förstärkning av vårdcentralerna och den ökade ersättningen till vårdcentraler i socioekonomiskt utsatta områden som vi nu gör så viktig, säger Christine Lorne (C), primärvårdsregionråd.

Fakta om Folkhälsorapporten

• Region Stockholms folkhälsoenkät, Hälsa Stockholm, har skickats ut vart fjärde år sedan 1990. Deltagarna svarar på frågor som handlar om hälsa, levnadsvanor, ekonomiska förhållanden, arbete, trygghet och sociala relationer. Antalet deltagare har varierat från cirka 34 000 till cirka 22 000.
• Folkhälsorapporten bygger på flera datakällor där CES i hög grad har gjort egna analyser, samt på vetenskapliga referenser. Rapporten släpps vart fjärde år och detta är den 10:e rapporten i ordningen.
• Syftet med folkhälsorapporten är att skapa ett kunskapsunderlag om folkhälsa som ska underlätta prioritering och planering av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser samt hälso- och sjukvård.
• Folkhälsorapporten går igenom de riskfaktorer och sjukdomar som bidrar mest till sjukdomsbördan i Stockholms län, samt visar hur bestämningsfaktorer, riskfaktorer och sjukdomar utvecklas över tid samt hur de är fördelade mellan grupper.
• Folkhälsorapporten fungerar som underlag till arbetet med Region Stockholms utvecklingsplans prioritering ”Nå en jämlik och förbättrad folkhälsa och bidra till att sluta hälsogapet” (RUFS 2050) samt regionens folkhälsopolicy ”God hälsa och minskade hälsoklyftor i befolkningen”. Den ansluter också till målet ”God hälsa och välbefinnande”, ett av FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling, Agenda 2030.

Lite siffror ur rapporten:

• År 2021 är den förväntade medellivslängden 73 år globalt. I Europeiska unionen är den 80 år och i Sverige 82 år. I Stockholms län är den ännu högre: 85 år för kvinnor och 81 år för män (år 2017–2021).
• Smärta orsakar en stor sjukdomsbörda. Huvudvärk/migrän är betydligt vanligare bland unga. Trots att rygg- och nacksmärta är ett stort folkhälsoproblem vet vi väldigt lite om orsaker och behandling.
• Ångest och depression är vanligt bland unga och äldre. Störst besvär har de med låg utbildningsnivå och utlandsfödda. Dessa grupper får inte diagnos och vård i lika hög utsträckning. Det krävs riktade kunskapsinsatser för att fler ska få hjälp.
• Självmord en av vanligaste dödsorsakerna bland unga. Ökar bland unga men minskar bland äldre. Det saknas effektiva metoder att förutse självmord, men på samhällsnivå kan vi göra mycket för att förebygga att det sker.
• Många gynekologiska sjukdomar är underdiagnostiserade och två av fem kvinnor beräknas leva med en eller flera gynekologiska sjukdomar, trots att bara en bråkdel är diagnostiserade. Mindre än 1% har fått diagnosen PMS. Runt 10% beräknas ha endometrios, men bara 0,7% har fått diagnos.