Var tredje vuxen stockholmare lider av långvarig smärta

En ny rapport från Region Stockholms Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) visar att 37 procent av den vuxna befolkningen i Stockholms län lider av långvarig smärta. För 11 procent är smärtan så svår att den begränsar vardagen.

- Långvarig smärta är ett av våra stora folkhälsoproblem som orsakar stort lidande och påverkar livskvaliteten för hundratusentals stockholmare. Samtidigt har vi för lite kunskap om orsaker och riskfaktorer. Därför är den här rapporten ett viktigt underlag för oss beslutsfattare för att förstå vilka insatser som bäst möter patienternas behov, säger Karin Fälldin (C), ordförande i Folkhälsoberedningen.

Rapporten visar att mer än var tredje vuxen stockholmare lider av långvarig smärta, det vill säga att den varat mer eller mindre alla dagar i minst tre månader. För drygt en tiondel påverkar smärtan förmågan att arbeta eller utföra vanliga aktiviteter.

Rapporten visar att långvarig funktionsnedsättande smärta är vanligare bland kvinnor, äldre och människor som lever i socioekonomisk utsatthet eller är födda utanför Europa. Även människor som har ett arbete där de utsätts för hög fysisk eller psykisk belastning är en riskgrupp, liksom personer med obesitas.

- I och med att vi har en åldrande befolkning och att obesitas är en utbredd sjukdom finns anledning tro att långvarig smärta kommer fortsätta vara ett stort folkhälsoproblem, säger Karin Fälldin (C) och fortsätter:

- I Region Stockholm arbetar vi för att stärka smärtvården, dels genom att öppna två utredningsenheter på Danderyds och Södertälje sjukhus som är inriktade på smärtproblematik. Dels genom att vi stärker primärvården och på sikt ser till att alla patienter har en fast läkare på sin vårdcentral och som har koll på ens sjukdomshistorik. Ingen ska behöva gå med outredd och obehandlad långvarig smärta.

Rapporten baseras på ett slumpmässigt urval av 16 till 75-åriga personer i länet som 2023 har fått svara på en enkät om smärta i Hälsometern, Region Stockholms app för insamling av hälsodata.

Några av de viktigaste resultaten är:

• Kön och ålder: Förekomsten är högre bland kvinnor och ökar med åldern, särskilt efter 50 års ålder. Kvinnor i åldern 50–64 år har högst förekomst av både långvarig och funktionsnedsättande långvarig smärta.
• Socioekonomi och födelseland: Funktionsnedsättande långvarig smärta är vanligare bland personer med låg socioekonomisk status (lägre inkomst och utbildning) och bland individer födda utanför Europa.
• Arbete och BMI: Förekomsten av funktionsnedsättande långvarig smärta är högre bland de med hög fysisk eller psykisk belastning i arbetet, samt bland individer med övervikt och obesitas.
• Smärtans egenskaper: Smärta i nedre delen av ryggen är vanligast bland de med långvarig smärta totalt sett, men smärtans lokalisation varierar med ålder. Personer med funktionsnedsättande smärta rapporterar högre smärtintensitet, mer psykiska besvär och större påverkan på dagliga aktiviteter.
• Allmänhälsa och livskvalitet: Individer med långvarig smärta har betydligt sämre allmänhälsa och hälsorelaterad livskvalitet, med den sämsta hälsan bland de med funktionsnedsättande långvarig smärta. De rapporterar oftare trötthet och sömnsvårigheter.