Tjälskott och tillväxt, går det ihop?

-Landsbygdens folk kräver inte motorvägar eller asfalterade vägar, de kräver enbart grusvägar som är farbara under årets alla dagar! Det hävdar centerpartiets riksdagsledamot Jörgen Johansson i en interpellation till statsrådet Ulrika Messing. Under våren visar samhället hur man stimulerar tillväxten på landsbygden. Det är ingen upplyftande situation man ser. Landsbygdsföretag som inte ges lika villkor som andra företag i samhället framstår som en skam för ”tillväxtlandet Sverige”. Landsbygdens företag måste ständigt förnya sig för att överleva. Det kräver mer av transporter till och från produktionsenheten. För att klara det krävs ett vägnät värd namnet. Vägverkets ständiga sänkningar av axeltrycket på landsbygdens vägar framstår som en väg till ytterligare utarmning. Genom dessa budgetmakares fifflande framstår underhållsbehovet av landsbygdens vägar ha försvunnit. Mindre pengar fordras därmed. Åtgärden blir därmed ett dråpslag mot landsbygdens företag. Ett livskraftigt näringsliv, på landsbygden, måste ges lika villkor till utveckling som annan näringsverksamhet i samhället. Kraven från landsbygden är rimlig. Ge oss vägar som ger vår bygd möjlighet att leva vidare och aktivt bidra till landets tillväxt. Interpellationen framställer tre frågor; 1. Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att ge näringsverksamheten på landsbygden lika villkor som övrig näringsverksamhet i samhället avseende kommunikationsmöjligheter? 2. Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att förhindra att omklassificering av vägar sker på sådant sätt att en successiv nedrustning sker av vägnätet på landsbygden? 3. Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att samhällsverksamheter som näringsverksamhet och social service skall kunna utvecklas och bestå på landsbygden?