God potential för ökad återvinning inom byggsektorn - men förutsättningarna behöver bli bättre

Senast i år ska EUs medlemsländer ha nått en 70-procentig återvinningsgrad av bygg- och rivningsavfall. Men återvinningen omgärdas av en rad utmaningar, inte minst för att avfallet innehåller en mängd olika produkter och material. Nu har projektet Constructivate tittat närmare på hur byggsektorn kan tackla problemet för att nå ökade återvinningsgrader av det avfall som uppstår på bygg- och rivningsplatser runtom i Sverige.

– Det finns alla möjligheter att öka återvinningsgraden av både bygg- och rivningsavfall, men förutsättningarna finns inte tydligt på plats i dag, säger Max Björkman, projektledare, Chalmers Industriteknik, som lett projektet.

– När kraven inte är tillräckligt åtskruvade eller en tydlig marknad för återvunna material saknas blir en naturlig effekt att drivkrafterna för återvinning minskar, fortsätter han.

Projektet har dykt ner i flera delar av bygg- och rivningsprocessen. Managementprocesser kopplade till återvinning och arbete med avfallshantering på byggarbetsplatser, teknikutveckling, praktiska materialåtervinningsförsök samt styrmedelsutveckling är några av områdena som undersökts.

Plast och betong i fokus

Projektet Constructivate som finansieras av Mistra har framför allt fokuserat på två materialströmmar: betong, som står för en stor del av det samlade avfallet, och plast, som i dag återvinns i mycket låg grad. Att plast i så liten utsträckning återförs till kretsloppet beror enligt Max Björkman bland annat på att återvinningsmålet på 70 procent är viktbaserat, vilket gör den lättviktiga plasten mindre intressant än tyngre material som betong, stål eller tegel.

– Därför ville vi ge plasten mer uppmärksamhet och kärlek ur ett återvinningsperspektiv. Plast må väga lätt, men det finns andra värden att ta vara på. Plast är oftast ett ändligt fossilt oljebaserat material och ur klimatsynpunkt finns det viktiga vinster med att återvinna det.

En annan del av projektet har granskat tillverkningen av cement och betong, material som i dag medför stora koldioxidutsläpp. En ny återvinningsmetod där betongen värms upp för att separera materialets cement- och ballastfraktioner har utforskats. Målsättningen är att kunna återvinna cementen. Resultaten är hittills mycket lovande, även om Max Björkman påpekar att det är en bit kvar innan metoden kan användas i stor skala.

– En utmaning i detta är den betydande energimängd som behövs för att värma upp den använda betongen, säger han.

Vägen framåt mot ökade återvinningsgrader

Förutom att titta på rent återvinningstekniska frågor har projektet även kartlagt hur arbetet med återvinning organiseras och utförs på byggarbetsplatser i dag. En utmaning är att byggarbetsplatserna involverar många olika aktörer, som alla har olika erfarenheter, kunskap och förståelse för återvinningsprocesserna. Projektet pekar därför på vikten av utbildning inom området.

Max Björkmans förhoppning är att projektresultaten ska fungera som en sporre och trappa upp intresset hos aktörer i byggsektorn för att öka återvinningsgraden av bygg-och rivningsmaterial. Särskilt när det gäller plast.

– Jag hoppas att fler aktörer får upp ögonen för värdet av plast och efterfrågar att mer tas tillvara istället för att materialet förbränns och energiåtervinns.. Det måste till en tydlig efterfrågan på material och produkter baserade på återvunnen råvara, och aktörerna måste kunna se en ekonomisk vinning. Här spelar både lagkrav och incitament in.

Mer information om projektet

Projektet Constructivate – som pågått under nästan fyra års tid och avslutades i januari i år – har haft som övergripande mål att bidra till att nå ökade materialåtervinningsgrader av bygg- och rivningsavfall i Sverige. Projektet har finansierats av Mistra (Stiftelsen för miljöstrategisk forskning) inom forskningsprogrammet Mistra Closing the Loop. Constructivate har samlat 16 organisationer som tillsammans genomfört projektet. Vilka dessa är går att läsa i projektets slutrapport.

Läs mer om Constructivate på Mistras hemsida och ladda ner slutrapporten för projektet.