Amerikaners åsikter om klimatförändringar liknar våra

För många européer är nidbilden av amerikanen en person som kör omkring i en stor stadsjeep och gör av med 50 procent av jordens energitillgångar men vägrar inse problemen med växthuseffekten, ivrigt påhejad av presidenten. Det finns fog för denna bild. Bevisligen släpper amerikanen ut mest koldioxid i världen. Nu visar en jämförande studie en annan sida som inger lite mer hopp. Filip Johnsson är professor i uthålliga energisystem på Chalmers. Han har tillsammans med forskare inom organisationen Alliance for Global Sustainability, AGS, undersökt hur svenskar, amerikaner, britter och japaner uppfattar problematiken kring växthuseffekten. Resultaten visar på en förvånansvärd samstämmighet mellan allmänheten i de fyra länderna. Speciellt när det gäller vilka tekniker och åtgärder man tycker samhället skall använda för att komma tillrätta med växthuseffekten. I detta avseende är det till exempel liten skillnad mellan svenskar och amerikaner. - Undersökningen är en del i ett projekt vi driver inom AGS. När ny teknik ska introduceras finns alltid hinder. Vi forskare vill förstå vilket socialt och politiskt motstånd som finns när det gäller energisystemförändringar, inte bara motstånd mot en enstaka teknik. Den aktuella studien handlar om allmänhetens kunskaper, värderingar och åsikter kring växthuseffekten och vad man kan göra för att sänka utsläppen av koldioxid, den viktigaste växthusgasen, säger Filip Johnsson. - Att analysera allmänhetens förståelse för kopplingen mellan koldioxidutsläpp och produktion av el och värme är viktigt. Vi är övertygade om att det finns ett samband mellan grundläggande förståelse för problemen, graden av stöd hos allmänheten för olika åtgärder och vad som är politiskt möjlig att göra för att ställa om energisystemet. Sedan bushadministrationen drog sig ur förhandlingarna om Kyotoprotokollet, är det bara USA och Australien, bland alla andra stora industriländer, som inte undertecknat protokollet. Enligt det förbinder sig de länder som skrivit under protokollet att minska sina utsläpp av växthusgaser med 5,2 procent under perioden 2008-2012, jämfört med 1990 års nivå. Att USA har en annorlunda politisk hållning i frågan förklaras ofta, enligt Filip Johnsson, med att den speglar den amerikanska allmänhetens åsikter. I Europa tror många på det här och använder det som argument för att förklara amerikansk livsstil. - Naturligtvis är det inte så enkelt. Vi ville därför undersöka skillnaderna mellan USA:s officiella politik och andra industriländers återspeglar allmänhetens opinioner i de länder vi tittat på, säger Filip Johnsson. Hur exceptionella är amerikaner jämfört med européer och japaner? - Det positiva är att oavsett i vilket land vi gjort undersökningen så finns det en likartad bild av vad som är ett hållbart samhälle. På frågor om vilka tekniker man vill se för att reducera koldioxidutsläpp föredrar samtliga de mest hållbara energiteknikerna såsom vind, sol och energieffektiva lösningar, säger Filip Johnsson. - Även när det gäller allmänhetens kunskaper om vilka energitekniker höjer atmosfärens koncentration av koldioxid var skillnaderna mellan de olika länderna förvånansvärt små. En majoritet, större än 70 procent i samtliga länder, vet att kolkraftverk bidrar till att höja koldioxidhalten i atmosfären. Och en klar majoritet tror att vindkraft inte ger något bidrag till koldioxidhalten. Men studien visar att det finns kunskapsluckor. Kärnkraften står för mer än 20 procent av energin i de länder som undersöktes. Trots det visar studien att 32 procent i av svenskarna och mer än 60 procent i de övriga länderna antingen tror att kärnkraft bidrar till att öka atmosfärens koldioxidhalt eller inte vet svaret. I undersökningarna frågade man vad de ville att de nationella energidepartementen skulle prioritera. På en lista med 13 alternativ kom förnybar energi på första plats med 47 procent i USA och 52 procent både i Sverige och Storbritannien. I USA och Storbritannien placerade säkerhetsfrågor och anti-terrorism högt på listan med 32 procent respektive 23 procent. Ett ökat stöd för forskning om energibesparingar och bränslesnåla fordon ansågs också viktigt. - Studien visar också på skillnader mellan de undersökta länderna. De av människan orsakade klimatförändringarna rankades som ett av de två viktigaste miljöproblemen av den svenska och den brittiska allmänheten. I USA hamnade klimatförändringarna först på femte plats. - Sammanfattningsvis kan man påstå att likheterna mellan allmänhetens attityder i de fyra länderna är större än skillnaderna, säger Filip Johnsson. - Detta inger hopp när det gäller att få acceptans för åtgärder som behövs för att ställa om energisystemet till ett mer uthålligt system. Detta är ju dock inget som sker över en natt. - Vi går nu vidare med att jämföra de fyra länderna. Vi håller på att utvärdera en studie som vänder sig till beslutsfattare inom industri, myndigheter och miljöorganisationer. Fokus är vilken roll den nya tekniken med avskiljning och lagring av koldioxid kan komma att spela i omställningen av energisystemen i de fyra länderna. Mer info: Filip Jonsson, Institutionen för energiteknik tel. 031 772 1449 e-post. fijo@chalmers.se Läs mer i artikeln Climate change and American exceptionalism http://pubs.acs.org/subscribe/journals/esthag-w/2006/feb/policy/pt_exceptionalism.html -- Ann-Christine Nordin Webbjournalist Redaktör Chalmers Nyheter http://chalmersnyheter.chalmers.se/ Tel. 031 772 2565 Mobil 073 0794 365