Bättre metallåtervinning ur aska från sopförbränning

I hushållsopor finns mängder av metallföreningar som inte kan släppas ut hursomhelst i vår miljö. Rätt omhändertagna ur askan från förbränning kan metaller återvinnas - koppar upp till 90 procent-och resten av askan skulle kunna användas istället för att deponeras. På så sätt sparas både pengar och naturresurser.

Förbränning är ett vanligt sätt att ta hand om våra hushållssopor. Bland fördelarna jämfört med deponering är att förbränning genererar både värme och el och att mängden avfall effektivt minskas. En nackdel är dock den bildade askan, som ofta innehåller höga halter av potentiellt giftiga metallföreningar och lättlösliga salter. Om dessa lakas ut från askan kan de utgöra en risk för både människor och miljö. Därför läggs dessa askor oftast på deponi.

Dubbel fördel med återvinning
I dagens samhälle eftersträvas återvinning i allt högre grad och eftersom dessa askor innehåller höga halter av metaller skulle de kunna vara en källa för metallåtervinning. Eftersom deponi är kostsamt, är återvinning en fördel både ekonomiskt och ur ett resursperspektiv.

Karin Karlfeldt Fedje presenterar i sin doktorsavhandling metoder att laka ut och återvinna metaller från aska från avfallsförbränning.

- När askan tvättats uppstår dels ett "tvättvatten" som innehåller tungmetaller som lakats ut och dels aska som innehåller de tungmetaller som inte lakats ut utan är mer stabilt bundna i askan. Tungmetallerna i "tvättvattnet" kan återvinnas, säger Karin Karlfeldt Fedje.

90 procent kan återvinnas
Resultaten visar att utlakningen av metallföreningar från askan är ett av de viktigaste stegen i återvinningsprocessen och att faktorer som lakningstid och pH påverkar utlakningen. Under vissa betingelser kan mer eller mindre allt koppar lakas ut från askan och så mycket som 90 procent av den utlakade mängden kan selektivt extraheras och återvinnas.

Den kvarvarande askresten visar större stabilitet efter lakningsbehandling jämfört med originalaskan, vilket på sikt gör att även askresten skulle kunna användas istället för att läggas på deponi. Exempelvis kan askrester användas som fyllnadsmaterial vid vägbyggen eller i betong.

Karin Karlfeldt Fedje fick Renovas miljöstipendium 2007 på 100 000 kr för sin forskning.

Avhandlingens titel är "Metals in MSWI fly ash - problems or opportunities?"
Abstract i Chalmers publikationsdatabas, CPL:

Disputationen hålls den 3 juni kl 10.15 i sal KS 101, Campus Johanneberg, Chalmers tekniska högskola, Göteborg.

Bild att ladda ned för media>>

Mer information:
Karin Karlfeldt Fedje, Oorganisk miljökemi, Institutionen för kemi- och bioteknik, Chalmers
Telefon: 031 772 28 64, mobil:0733-64 13 36
E-post: karinka@chalmers.se

Handledare: Britt-Marie Steenari, Oorganisk miljökemi, Institutionen för kemi- och bioteknik, Chalmers
Telefon: 031 772 28 90
E-post: bms@chalmers.se