Pressmeddelande -

Bättre metallåtervinning ur aska från sopförbränning

I hushållsopor finns mängder av metallföreningar som inte kan släppas ut hursomhelst i vår miljö. Rätt omhändertagna ur askan från förbränning kan metaller återvinnas - koppar upp till 90 procent-och resten av askan skulle kunna användas istället för att deponeras. På så sätt sparas både pengar och naturresurser.

Förbränning är ett vanligt sätt att ta hand om våra hushållssopor. Bland fördelarna jämfört med deponering är att förbränning genererar både värme och el och att mängden avfall effektivt minskas. En nackdel är dock den bildade askan, som ofta innehåller höga halter av potentiellt giftiga metallföreningar och lättlösliga salter. Om dessa lakas ut från askan kan de utgöra en risk för både människor och miljö. Därför läggs dessa askor oftast på deponi.

Dubbel fördel med återvinning
I dagens samhälle eftersträvas återvinning i allt högre grad och eftersom dessa askor innehåller höga halter av metaller skulle de kunna vara en källa för metallåtervinning. Eftersom deponi är kostsamt, är återvinning en fördel både ekonomiskt och ur ett resursperspektiv.

Karin Karlfeldt Fedje presenterar i sin doktorsavhandling metoder att laka ut och återvinna metaller från aska från
avfallsförbränning.

- När askan tvättats uppstår dels ett "tvättvatten" som innehåller tungmetaller som lakats ut och dels aska som innehåller de tungmetaller som inte lakats ut utan är mer stabilt bundna i askan. Tungmetallerna i "tvättvattnet" kan återvinnas, säger Karin Karlfeldt Fedje.

90 procent kan återvinnas
Resultaten visar att utlakningen av metallföreningar från askan är ett av de viktigaste stegen i återvinningsprocessen och att faktorer som lakningstid och pH påverkar utlakningen. Under vissa betingelser kan mer eller mindre allt koppar lakas ut från askan och så mycket som 90 procent av den utlakade mängden kan selektivt extraheras och återvinnas.

Den kvarvarande askresten visar större stabilitet efter lakningsbehandling jämfört med originalaskan, vilket på sikt gör att även askresten skulle kunna användas istället för att läggas på deponi. Exempelvis kan askrester användas som fyllnadsmaterial vid vägbyggen eller i betong.

Karin Karlfeldt Fedje fick Renovas miljöstipendium 2007 på 100 000 kr för sin forskning.

Avhandlingens titel är "Metals in MSWI fly ash - problems or opportunities?"
Abstract i Chalmers publikationsdatabas, CPL:

Disputationen hålls den 3 juni kl 10.15 i sal KS 101, Campus Johanneberg, Chalmers tekniska högskola, Göteborg.

Bild att ladda ned för media>>

Mer information:
Karin Karlfeldt Fedje, Oorganisk miljökemi, Institutionen för kemi- och bioteknik, Chalmers
Telefon: 031 772 28 64, mobil:0733-64 13 36
E-post: karinka@chalmers.se

Handledare: Britt-Marie Steenari, Oorganisk miljökemi, Institutionen för kemi- och bioteknik, Chalmers
Telefon: 031 772 28 90
E-post: bms@chalmers.se

Ämnen

  • Utbildning

Regioner

  • Göteborg

_______________________

Chalmers tekniska högskola i Göteborg forskar och utbildar inom teknik och naturvetenskap på hög internationell nivå. Universitetet har 3 100 anställda, 10 000 studenter och utbildar ingenjörer, arkitekter och sjöbefäl.

Med vetenskaplig excellens som grund utvecklar Chalmers kompetens och tekniska lösningar för en hållbar värld. Genom globalt engagemang och entreprenörsanda skapar vi innovationskraft, i nära samarbete med övriga samhället. EU:s största forskningsinitiativ – Graphene Flagship – leds av Chalmers, liksom bygget av en svensk kvantdator.

Chalmers grundades 1829 och har än idag samma motto: Avancez – framåt.

Kontakter

Johanna Wilde

Presskontakt Presskommunikatör 031-772 20 29

Joshua Worth

Presskontakt Presskommunikatör 031-772 63 79

Helena Österling af Wåhlberg

Presskontakt Kommunikatör +46 73 342 4091

Christian Borg

Presskontakt Presschef 031-772 33 95