EU:s stora ansvar för tropisk avskogning visas i nya studier

En sjättedel av utsläppen från en genomsnittlig diet i EU kan direkt kopplas till avskogning av regnskog. Två nya studier tydliggör konsumtionens klimatpåverkan genom att kombinera satellitdata från regnskog, global jordbruksstatistik och data över handelsflöden mellan länder.
– Man kan säga att EU importerar avskogning av stora arealer varje år. Vill EU nå klimatmålen måste vi ställa hårdare miljökrav på dem som exporterar livsmedel till EU, säger Martin Persson på Chalmers, som är en av forskarna bakom studierna.

Att det finns kopplingar mellan produktion av vissa livsmedel och avskogning är inte en nyhet. Men vad Martin Persson och Chalmers-kollegan Florence Pendrill har studerat är i vilken utsträckning avskogning i tropikerna beror på produktion av livsmedel, och var de olika livsmedelsprodukterna sedan konsumeras. I den första studien har de fokuserat på hur expansionen av jordbruksmark, betesmark och skogsplantager skett på bekostnad av avverkad regnskog.

– Där kan vi se att mer än hälften av avskogningen beror på produktion av livsmedel och djurfoder, till exempel nötkött, sojabönor och palmolja. Här finns stora skillnader mellan olika länder och varor, men sammantaget står exporten för ungefär en fjärdedel av avskogningen kopplad till livsmedelsproduktion. Och den siffran ökar också något under perioden vi har undersökt, säger Florence Pendrill.

Med den kunskapen har de i den andra studien undersökt hur stora koldioxidutsläpp som orsakas av denna produktion, samt var varorna konsumeras. (Se bild längst ner.) Siffrorna för EU är särskilt intressanta, eftersom EU är en stor importör av livsmedel. EU ska dessutom i dagarna presentera en plan för hur man ska minska sin påverkan på avskogningen.

När EU för ett tag sedan införde särskilda krav kopplade till avskogning som producenterna av timmer och skogsprodukter måste uppfylla för att få exportera till EU, så visade man att det är möjligt att påverka andra länders arbete för att skydda skogar.

– Nu när kopplingen mellan livsmedel och avskogning gjorts tydlig bör man diskutera möjligheten för EU införa liknande regelverk för import av livsmedel. Avskogningen måste helt enkelt kosta extra för producenten. Om man samtidigt ger tropiska länder stöd i arbetet med att skydda skog och ger bönder alternativ till avskogning för att öka produktionen, kan man ha en stor påverkan, säger Florence Pendrill.

De aktuella studierna har gjorts i samarbete med forskare på Stockholm Environment Institute, Senckenberg Biodiversity and Climate Research Centre i Tyskland och NTNU i Norge. De är en fortsättning på forskningen som utfördes inom projektet Prince (Policy- Relevant Indicators for National Consumption and Environment), där bland annat kopplingen mellan svensk konsumtion och utsläpp från avskogning presenterades i höstas.

Studierna visar att det är stor skillnad mellan olika länder i EU, men i genomsnitt är en sjättedel av utsläppen från en genomsnittlig diet inom EU direkt kopplade till avskogning i andra delar av världen. Utsläppen på grund av import är stora också i relation till de inhemska utsläppen från jordbruket. För flera av EU-länderna motsvarar de konsumtionsrelaterade utsläppen kopplade till avskogning mer än hälften av utsläppen från den egna jordbruksproduktionen.

– Vill EU på allvar göra något åt sin klimatpåverkan är det här en viktig utsläppskälla. Och här finns dessutom stora möjligheter att påverka hur produktionen går till, säger Martin Persson.

Han ser framförallt att stora aktörer som länder och internationella organisationer ska bära ansvaret för att åstadkomma skillnad i den här frågan, men han ser också att man på konsumentnivå kan vara med och påverka.

– Folkopinionen är viktig för klimatfrågan. Inte minst för att påverka politiken, men vi ser också att en del företag har lovat att bidra till att skydda tropiska skogar genom frivilliga åtaganden om att inte köpa produkter som odlats på avskogad mark. Och det beror ju till stor del på att den folkliga opinionen är så stark i den här frågan, avslutar Martin Persson.

Mer om: Koldioxidutsläpp på grund av tropisk avskogning
Forskarna beräknar att 2,6 gigaton koldioxid släpptes ut under perioden 2010-2014, som nettoutsläpp på grund av tropisk avskogning som orsakades av utökade jordbruksmarker, betesmarker och trädplantager. De viktigaste produkterna som drev avskogningen var nötkött, som orsakade utsläpp av 0,9 gigaton koldioxid, och oljeväxter – som innefattar både palmolja och sojabönor – och orsakade utsläpp av 0,6 gigaton koldioxid.

De geografiska variationerna var stora för vilka produkter som drev avskogning. I Latinamerika var det framför att nötkött (0,8 gigaton CO2), som främst producerades i Brasilien. I Indonesien orsakades nästan hälften av utsläppen (0,3 gigaton CO2) av oljeväxter, framför allt oljepalm. I resten av Sydostasien och i Afrika var det större variation bland produkterna som drev utsläppen från avskogning. Se bilden längst ner.

Seminarium idag om Sveriges möjligheter att minska avskogningen
Idag, den 21 mars, är det Internationella Skogsdagen, instiftad av FN år 2012. Då passar det svenska forskarnätverket Focali (Forest, Climate, and Livelihood research network) på att arrangera ett dialogseminarium i Stockholm om hur Sverige kan bidra till minskad avskogning. Martin Persson är en av talarna, tillsammans med bland annat Emelie Molin, Näringsdepartementet och Madeleine Fogde, Siani, Swedish International Agricultural Network Initiative. Seminariet ingår i Focalis dialogserie om global tropisk avskogning.

För mer information, kontakta
Martin Persson, docent, institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, avdelningen för fysisk resursteori, Chalmers, 031-772 21 48, 070-207 81 98, martin.persson@chalmers.se
Martin Persson är i Stockholm på seminarium under torsdagen, sms är den snabbaste kontaktvägen om han inte kan svara i telefon.