Tidningen Chefs test som gick över styr- Poolias VD avgår!

Tidningen Chef skrev i veckan en artikel om sitt chefstest som fick bred spridning och som har väckt debatt. Nu har den ”uthängda” chefen fått avgå. Det finns en hel del i redovisningen av resultatet av testen som man kan reagera på. Chefredaktören säger att de mäter och arbetar med ”gott ledarskap”. Frågan är om inte ”gott ledarskap” gäller för tidningen och deras anställda journalister, och vilka värderingar som gäller på Chef. Är offentlig mobbning och påhopp förenligt med ”gott ledarskap”? Vilka värderingar gäller i samhället och företagsvärlden idag och vem vill vara chef om man riskerar att utsättas för detta? Vad man vidare kan fundera på är vilket syfte tidningen chef har? Förmodligen att utveckla Sveriges ledarskap men frågan är med vilka medel och metoder är effektivast då och till vilket pris?

Frågor till Tidningen Chef

Eftersom testet får ett så brett genomslag och för att man i artikeln pekar ut chefer på ett ganska onyanserat sätt vill vi gärna peka på ett antal brister i testet:

·  Hur kan en tidning se sig själv som en god domare över Sveriges alla VD:ar där idrott, presidenter och olika branscher jämförs urskiljnings löst? Artikeln var fylld av personangrepp i form av raka, av tidningen utvalda, citat. Vi menar att detta kan jämföras med medarbetarundersökningars resultat.  De hanteras bäst av proffs som använder resultaten med försiktighet och inte vidarebefordrar personangrepp utan istället förbättrar och bygger; inte river ned.

·  Varför redovisar ni inte på vilket sätt frågorna har ställts (dvs utifrån era "9 kriterier”) och vilket urval har gjorts dvs. för att fler ska kunna förstå  det vi kallar reliabilitet och validitet i undersökningssammanhang?

·  Tar man hänsyn till omvärldsfaktorer som t.ex. hur går företaget jämfört med konkurrenterna i branschen, är det en bransch i ned- eller uppgång? Hur ser ägarstrukturen ut, finns det en fungerande styrelse etc.

Cicci Elwin skrev i veckan ett svar:

”Chef har gjort tester av toppchefer på samma vis ända sen starten 1995. Cheftestet bygger på gedigen research och intervjuer med en mängd personer – alltid minst tjugo – som arbetar och har arbetat med den berörda chefen. Vi talar med personer på olika nivåer och från olika sammanhang där de samarbetat nära med chefen, allt för att förmedla en så bred och rättvis bild som möjligt. Utifrån detta analyserar Chef ledarskapet hos chefen i fråga och sätter betyg enligt de kriterier som vi anser kännetecknar ett gott ledarskap.”

·  Blir ett test bättre av att det gjorts många gånger?

·  Vem på redaktionen är garanten för gedigen research? Frågornas formuleringar är oerhört viktiga för att inte styra svaren.

·  Vad betyder det att ni intervjuar från olika nivåer och i olika sammanhang? Det blir en oerhört stor skillnad när 20 personer svarar i en organisation kring frågor om Obama och jämför det med teaterchefer, politiker, ärkebiskopen eller med chefen för en internationell koncern som Ericsson.

·  Är det verkligen trovärdigt att tidningen på egen hand både väljer ut vilka organisationer/företag som ska undersökas och vilka personer i organisationen som skall svara. Slumpen och rätt hantering har här en oerhört stor betydelse.

Mäta är bra men viktigast är att göra det på rätt sätt!

Chef borde istället noggrant utveckla sitt test efter senaste forskningen och ta lärdomar av denna istället för att slaviskt med samma frågor jämföra många år bakåt i tiden.  Resonera istället kring resultaten, men det kräver förstås mer av journalisten. Vi föreslår att ni tex utgår från SCARF modellen som handlar om att motivera och skapa förutsättningar för unika resultat.  Var också väldigt noga med hur ni ställer frågorna och hur ni sedan redovisar resultaten. Vi förutsätter att Tidningen Chef vill stå för kvalitet och gå i bräschen för gott ledarskap. Hur kan de göra det? Om chefstestet skall stödja den målsättningen måste tidningen Chef ändra på hur de redovisar, genomför och använder resultaten av testet.

Kicki Molin och Marianne Rudolfson change2grow