Barnrättsbyrån gör barns rättigheter tillgängliga och begripliga för barnen

I oktober 2011 öppnade Ersta Diakoni, med stöd från Childhood, Barnrättsbyrån. Det är en verksamhet för alla barn som inte fått sina rättigheter tillgodosedda, oavsett vad deras problem består i. Barnrättsbyrån är Sveriges första öppna verksamhet som arbetar för barns rättigheter och som kan erbjuda enskilda barn och unga praktisk hjälp, stöd och rådgivning.

Fritidspersonalen på en fritidsgård i Stockholm kontaktar Barnrättsbyrån gällande en 12 år gammal pojke. Pojken är illa medfaren och lever i en hemsituation som är skadlig för hans eget bästa. Han berättar att han bor i en etta tillsammans med nio andra personer. Trots fysiska funktionshinder tvingas pojken sova på golvet. Han lider av näringsbrist och har försvagat skelett.

Pojken har knappt några kläder och är utstött i skolan. På fritiden går han till Röda Korset för att få hjälp med sitt funktionshinder. Men det finns begränsade hjälpmöjligheter och han får inte det stöd han behöver. Det kan tyckas vara enkelt och självklart att ge pojken hjälp. I liknande fall kopplas socialtjänsten in för att hjälpa barnet till en bättre livssituation. Men pojken vill inte gå till socialtjänsten. Flera av de personer han bor med är nämligen papperslösa flyktingar som vistas i Sverige illegalt. Om han går till socialtjänsten får det konsekvenser för dem, har de vuxna hemma i lägenheten sagt, och det vill inte pojken.

Barnrättsbyrån vill stärka enskilda barns möjlighet att förstå sina rättigheter och göra sina röster hörda. Målet är att säkerställa barn och ungas rättigheter utifrån barnkonventionen och svensk lag samt att skapa en modell för praktiskt arbete utifrån ett barnrättsperspektiv. Fallet ovan beskriver naturen av den problematik som ofta existerar i de uppdrag som Barnrättsbyrån kopplas in i. Barn har rätt att må bra och känna sig trygga och det är samhällets och de vuxnas ansvar att se till att barns rättigheter inte blir kränkta. Men barn har också rätt att yttra sina åsikter och tankar. När ett barn, som pojken i exemplet ovan, kommer till Barnrättsbyrån funderar personalen tillsammans med barnet kring hur man på bästa sätt kan hjälpa till.

- Vi kombinerar juridiskt stöd med ett terapeutiskt förhållningssätt, berättar Jonas Söderlund, tillförordnad enhetschef på Barnrättsbyrån.

Ett komplement som förenklar

Barnrättsbyrån ersätter inte något som redan finns utan är istället ett komplement till de myndigheter och organisationer som redan arbetar med barnfrågor. Det är en verksamhet som förenklar för barnen för att de inte ska behöva organisera kontakter med myndigheter och organisationer på egen hand. Men det är just det här som kan vara svårt att förmedla ibland, menar Jonas. Många unga tar lättare till sig vad Barnrättsbyrån inte är. Det är inte socialtjänsten eller polisen. Det är inte en kurator eller en psykolog. Du behöver helt enkelt inte någon kvalificering för att få hjälp från Barnrättsbyrån.

Jonas Söderlund är tillförordnad enhetschef på Barnrättsbyrån

- Vi hjälper alla barn och unga med vilka frågor de än har. Vi vet inte allt men vi kan ta reda på det. Tillsammans med de som söker sig till oss söker vi svaren, berättar Jonas.

Det finns många verksamheter i Sverige som har hög kompetens inom barnrättsfrågor. Det finns även bra organisationer att vända sig till om man som ung exempelvis behöver psykosocialt stöd och hjälp. Vad som har saknats är någon som tar sig an barnets hela problematik och som finns med hela vägen. Det är här Barnrättsbyrån kommer in i bilden.

- Vi avslutar aldrig en kontakt. Vi finns med genom hela processen. Vi följer med på möten, sjukhusbesök och rättegångar samtidigt som vi hela tiden finns med som ett terapeutiskt stöd om behovet finns, säger Jonas.

Jurister samverkar i Barnrättsbyrålådan

En viktig beståndsdel i Barnrättsbyråns arbete är det juridiska stödet som bygger på det juridiska nätverk som Barnrättsbyrån idag har skapat. Redan under förstudien knöts kontakter mellan projektet och jurister som inriktade sig mot just barnrättsfrågor. Idag består nätverket av jurister med liknande inriktning men från olika verksamhetsområden. Juristnätverket jobbar inte enbart uppdragsbaserat med de frågor som kommer in till Barnrättsbyrån. De samlas dessutom i kunskapsalstrandesamtal för att utbyta viktiga erfarenheter och råd.

- Vi kallar det Barnrättsbyrålådan, säger Jonas. Det är en plats för olika yrkesverksamma jurister att samverka på.

Under hösten har juristernas kompetenser och erfarenheter kommit till stor nytta. I ett fall rör det sig om en pojke som söker permanent uppehållstillstånd i Sverige. Trots att pojken redan har ett juridiskt ombud har Barnrättsbyråns nätverk varit till stor nytta. Juristerna har, med sin expertis inom just barnrättsfrågor, ökat förståelsen hos såväl pojken som hans vårdnadshavare kring de rättigheter han har i situationen. De har fått kunskaper och stöd som kan komma att bli avgörande för framgången i fallet.

”Nu vill jag träffa ungarna”

Barnrättsbyrån slog upp dörrarna så sent som den 1 oktober i år och den första tiden har inneburit ett intensivt arbete med att sprida ordet om verksamheten till organisationer, politiker och verksamheter som jobbar med barn och unga.

- Jag vet att arbetet vi har gjort under hösten är viktigt för att nå ut med vad vi gör, men nu vill jag träffa ungarna, utbrister Jonas. Det är ju för dem som Barnrättsbyrån finns!

Och visst träffar de ungarna. Förutom uppsökande hjälp, telefonsamtal och drop in-besök arbetar såväl

Jonas som kollegan Maria Soares Lindberg med flera större pågående uppdrag. I vår intensifierar de arbetet med ungdomarna och förhoppningsvis finner de finansiering för ytterligare en tjänst.

- Vi vill ha öppet flera kvällar i veckan och kunna garantera att det alltid finns någon i lokalerna under dagarna. Barnen och ungdomarna ska kunna komma hit närsomhelst. Vi måste vara tillgängliga, säger Jonas.

Varje ungdom och varje uppdrag är en viktig komponent till verksamhetens utveckling. De ger viktig kunskap om och förståelse för de problem barn och unga står inför men upplyser också om problematiken kring barns rättigheter som existerar i det svenska samhället.

- Vi ser till att lyfta fram de ungas berättelser och de problem som existerar till exempelvis politiker och Barnombudsmannen, för att göra skillnad för ännu fler.

Och hur gick det då för den tolvåriga pojken vars fritidsledare kontaktade Barnrättsbyrån? Pojken får numera terapeutiskt stöd från Barnrättsbyrån och samtidigt arbetar man, i samråd med pojken, intensivt för att lösa hans situation på bästa möjliga sätt.

FRIDA GUSTAFSSON
Foto: Alison de Mars von Blixen

FAKTA BARNRÄTTSBYRÅN

Organisation: Ersta Diakonisällskap
Projekt: Barnrättsbyrån
Plats: Stockholm, Sverige
Målgrupp: Barn (0-21 år) i Stockholmsområdet som har svårt att få den hjälp och stöd som de har rätt till. Detta inkluderar i praktiken alla Childhoods målgrupper; barn som rymt hemifrån, barn i samhällsvård och unga flickor som riskerar att bli utsatta för sexuella övergrepp eller bli unga mödrar.
Kontaktperson på Childhood: Britta Holmberg Britta.Holmberg@childhood.org  
Läs mer om Barnrättsbyrån:
Childhoods projektbeskrivning
Barnrättsbyråns hemsida

Fotnot: Bilden föreställer Jonas Söderlund, tillförordnad enhetschef, Elin Wernquist Roberts, enhetschef (föräldraledig) samt Maria Soares Lindberg, medarbetare.