Nyhetsbrev från City i Samverkan, november 2014

Nyhetsbrev från City i Samverkan, november 2014

Mycket har hänt i City under hösten. Välkommen till en inblick i de olika projekt som drivs just nu.

Årets julbelysning snart på plats

Årets julbelysning har en god chans att överträffa förra årets ljusfest i City. Inte mindre än 35 gator och platser kommer att lysa upp vintermörkret. Notera till exempel möjligheten att ta ett eget julkort med ditt eget ansikte i en tomtegubbes kropp vid Soltorget framför femte höghuset. Den belysningsintresserade rekommenderas att införskaffa årets belysningskarta för en nattlig vandring i ett gnistrande City. En av våra absoluta favoriter är den kommande ljusinstallationen vid Brunkebergstorg. Särskilt designade ”motoriserade” och därmed rörliga tomtar kommer att kunna beskådas i träden runtomkring Brunkebergs Torg.

Invigning av Stockholmsjulen 2014

Notera lördagen den 22 november i kalendern. Det är då dags för den ”officiella” invigningen av årets jul i City. Klockan 14.30 inleds invigningen och klockan 15.30 öppnas ljuspromenaden. Medverkande: trafikborgarrådet Daniel Helldén, sångerskan Molly Sandén och körledaren Gabriel Fors med sångarkör. Invigningsceremonin hålls i år på Soltorget framför Femte höghuset vid Sergels Torg. Vid invigningen kommer även belysningskartan med information kring årets alla lysande gator att delas ut.

Ny ljusdesign på Kungsgatan

Stockholms City blir allt ljusare och trevligare, inte bara under jul- och nyårshelgerna. Efter närmare två års planering, där frågor kring utformning och finansiering har lösts är det nu dags för ny permanent belysning längs den västra delen av Kungsgatan. Under 2014 och 2015 investerar Stockholms Stad i samarbete med inte mindre än elva fastighetsägare ett ansenligt belopp på ny gatubelysning, ny trottoarbelysning och ny fasadbelysning på fasaderna Vasagatan/Kungsgatan. Projektet har drivits av Arne Nedstam och Lotta Hammar på City i Samverkan, företrädare för fastighetsägarna och Trafikkontoret. Liksom tidigare belysningsprojekt, längs östra Kungsgatan (från Stureplan till Sveavägen) bidrar staden och fastighetsägarna gemensamt till projektet. Nära samverkan mellan privata och offentliga aktörer gör att City går en ljusnande framtid till mötes.

Purple flag – för ett tryggare nattliv

Projektet för ett tryggare nattliv i City har nu dragits igång på allvar. Ett 20-tal nyckelpersoner deltog på en inledande workshop som arrangerades i oktober, med god uppslutning från företrädare för handel, restauranger, fastighetsägare, polisen, staden, stiftelsen Tryggare Sverige med flera. Syftet med arbetet är att kvalitetssäkra nattlivet i östra City, med Stureplan som mittpunkt. Målet på sikt är att kunna ansöka om en så kallad Purple Flag-certifiering, vilket bygger på att aktörerna i en stad eller i en stadsdel har organiserat ett gemensamt arbete för en tryggare stadsmiljö. Purple Flag är ett projekt som startades i Storbritannien, med sikte på att stärka städernas kvälls- och nattekonomi.

Närmast genomför City i Samverkan intervjuer med ett 30-tal nyckelpersoner för att få en bild av dagsläget. En arbetsgrupp är tillsatt som tar fram och sammanställer statistik kopplat till bland annat omsättning, brott, trafik, besökare och flöden i området. Med utgångspunkt från en kommande nulägesrapport är avsikten att ta fram en konkret handlingsplan med kort- och långsiktiga mål för utveckling av ett både tryggare och roligare nattliv. Om du har tankar kring hur nattlivet i City kan utvecklas, kontakta gärna oss på City i Samverkan! Ansvariga för arbetet hos oss är Per Eriksson, Lotta Hammar, Marcus van Dijk. Några nyckelord för arbetet är:

• Välbefinnande – välkomnande, rent och säkert
• Förflyttning – en säker ankomst, vistelse och hemresa
• Dragningskraft – ett levande val och en rik blandning av underhållning och aktivitet
• Plats – en stimulerande destination och en levande plats

Mer ansvar för Cityvärdarna – Street Managers

Inför julruschen kommer City i Samverkans och Trafikkontorets Cityvärdar att hålla särskilt snyggt kring Klarabergsgatan och Sergels Torg, där julhandeln brukar vara intensiv. Tanken är att fortsätta arbetet från i somras, där välorganiserade åtgärder mot nedskräpning och skadegörelse i City gav ett gott resultat. För att stärka Cityvärdarnas arbete med att rapportera problem, nedskräpning och skadegörelse, har vi nu delat in City i fem särskilda zoner. Varje Cityvärd har nu ansvar för sitt eget område, med uppgift att ”kvalitetssäkra stadsmiljön” kontinuerligt. Förutom att ta bort klisterlappar, affischer och enklare klotter handlar arbetet också om att hålla kontakt med butiker och serveringar och att rapportera problem för åtgärder, främst till Trafikkontoret. Cityvärdarna håller också nära kontakt med polisen för att förebygga brott och skadegörelse. Ett bättre ord för Cityvärd kan vara det engelska uttrycket ”Street Manager”, en person som ser till helheten i stadsmiljön. Om du stöter på problem i stadsmiljön, som vandalisering eller trasig gatubeläggning, kontakta våra Cityvärdar på telefon 22 31 03 (eller använd stadens app ”Tyck till”). De ser till att problemen åtgärdas, med inriktning på en stadsmiljö som både fungerar väl och känns snygg och trygg. Våra Cityvärdar är idag: Lennart Pettersson, Albert Nilsson, Anisa Amiree, Anton Mansour, Hans Wahlström.

Oförändrat handelsindex i City

Handelsstatistiken för sällanköpshandeln i City visar en oförändrad situation jämfört med september 2013. Utvecklingen i hela Sverige visar att sällanköpshandeln växte med 4 procent, jämfört med föregående år. Skillnaden kan förklaras med att City i Samverkans handelsindex domineras av klädhandel. Vårt index, som visar utvecklingen månad för månad, bygger på en sammanställning av nio företag i City som svarar för omkring hälften av omsättningen av sällanköpsvaror. De företag som bidrar till statistiken är: Brothers & Sisters, Dressmann, Gallerian, JC, MOOD, MQ, NK, Sturegallerian och Åhléns City.

Vårt index, som redovisar löpande priser, utgår från försäljningen i januari 2005, då mätningarna inleddes och index sattes till 100. Utvecklingen av sällanköpshandeln följer i princip samma mönster som under 2013, vilket innebär att omsättningen kan förväntas nå sitt högsta värde under december. Arne Nedstam som ansvarar för sammanställningen pekar på följande faktorer som mer allmänt påverkar utvecklingen av handelsindex:

Stärkt konsumtionsunderlag genom fler invånare - ger högre index.

Ökad konkurrens - ger lägre index.

Låga räntor - ger högre index.

Bra arbetsmarknad - ger högre index.

Trygghetsanalys av Sergels Torg

Hur farligt är det egentligen att röra sig på Sergels Torg i City? Är det sant att det är knark och brott som dominerar, eller är det bara illvilliga rykten? Vilka konkreta åtgärder skulle kunna göra ”Plattan” till en mer inbjudande och trygg plats? För att få svar på bland andra denna sorts frågor har City i Samverkan tagit initiativ till en grundlig och opartisk analys av Sergels Torg. Resultaten kan laddas ner direkt från City i Samverkans hemsida. Gå till fliken ”Produkter och rapporter”. Klicka sedan på rubriken ”Trygghetsanalys Sergels Torg”.

Rapporten är framtagen av Stiftelsen Tryggare Sverige och bygger på omfattande intervjuer och analyser på plats. Författarna, Thomas Ahlskog, Fil. mag. urbana studier och Jonas Lindberg, Säkerhetssamordnare på Stiftelsen Tryggare Sverige, ger bland annat följande bild av nuläget:

En genomgång av totalt 6 056 händelser dagtid under juni-december 2013 ger bland annat följande bild: drygt 1 300 fall av ordningsstörande, ca 1000 fall där personer avvisats från torget, 900 alkoholpåverkade personer, etc.

I intervjumaterialet ställs de ursprungliga tankarna om ”Ett öppet, demokratiskt och ständigt föränderligt offentligt vardagsrum som kompletterar det kommersiella utbudet i City” mot kommentarer som ”Plattan är en mötesplats för missbrukare, lite som de ”utslagnas och missförståddas fritidsgård”

Forskarna har även tagit fram kartor med kartläggning av de mest utsatta delarna av området och presenterar ett antal förslag till åtgärder, bland annat:

• Utarbeta en aktivitetsplan för att öka antalet aktiviteter på Sergels Torg. Aktiviteterna ska rikta sig till olika målgrupper och finnas på plats så stor del av dygnet som möjligt
• Utarbeta en plan för att säkerställa ett utökat antal funktioner på och runt om kring Sergels Torg. Exempelvis ett ”Trygghetskontor”, föreningslokaler eller varför inte en skola eller förskola
• Klara ut vem som är ansvarig (politiker, förvaltning, fastighetsägare osv.) för Sergels Torg och vem som har mandat att genomföra eventuella förändringar

- Syftet har varit att få en vetenskapligt väl underbyggd bild av situationen på torget, säger Per Eriksson, VD på City i Samverkan. Ibland har diskussionen kring utvecklingen kring torget varit byggd på antaganden och känslor. Nu har vi fått en tydlig och konkret bild av både nuläge och möjliga framtida aktiviteter. Vi ser gärna att alla ”cityvänner” sprider resultatet och hör av sig om de vill medverka till att förbättra Sveriges mest välkända och viktiga offentliga plats!

Stadens Dag – samarbete för attraktiv stadsmiljö

Årets upplaga av heldagskonferensen Stadens Dag samlade närmare 250 personer på den anrika konferensanläggningen Musikaliska i Stockholm. Du som inte hade möjlighet att deltaga under dagen kan ta del av de viktigaste presentationerna via City i Samverkans hemsida. Gå till fliken ”seminarium” och klicka vidare på länken under rubriken Konferens, Stadens Dag.

Stadens Dag arrangeras som ett samarbetsprojekt mellan City i Samverkan i Stockholm och den nationella organisationen Svenska Stadskärnor, som samlar alla landets cityföreningar. Ordet ”samverkan” kan också användas för att sammanfatta det digra program som erbjöds, vid denna tredje upplaga av Stadens Dag. Några korta glimtar ur programmet, som i år bjöd mer på fria diskussioner typ ”TV-soffa” än vid tidigare tillfällen, modererat av Björn Bergman, VD i Svenska Stadskärnor och Daniella Waldfogel, näringspolitisk expert vid Stockholms Handelskammare.

Magnus Kroon, ansvarig för handelsutveckling på Svensk Handel, Anna Hag, strateg på Visita (Svensk Besöksnärings organisation) och Maria Rankka, VD på Stockholms Handelskammare samtalade kring stadsutvecklingens utmaningar: ”Det är egentligen ett passerat stadium att tala om ”handel” som en funktion separerat från stadens övriga mötesplatser och verksamheter. När en allt större del av världens befolkning nu bor i städer, och efterfrågan på urbana miljöer bara ökar, krävs en kraftfull stadspolitik värd namnet.”

Mikael Källqvist, AB Stockholmshem, Gabriella Granditsky Svensson, projektledare Familjebostäder och Ove Jansson, Uppsala Kommuns Fastighetsbolag gav exempel på hur en stark satsning på mer handel och service kan öka attraktiviteten och därmed fastighetsvärdena även i bostadsområden långt utanför stadskärnorna: Medvetet arbete för att hitta bra innehåll i 50-talets lokalcentrum i Hökarängen, ny stadsgata som urbaniserar miljonprogrammets bostadsområde i Rinkeby, storsatsning på Gottsundas Centrum utanför Uppsala – i alla tre fallen med god ekonomi som förutsättning och krav.

Timo Martonen, stadsingenjör i Vaasa, Finland, Bodil Öllgard, utvecklingskonsult i danska staden Vejle och Morten Ragnöy Ednes, Norsk Design- och Arkitekturcenter gav exempel på medelstora städers motdrag mot expanderande externhandel: välorganiserad parkering rakt under stadskärnans stora torg i Vaasa ökar stadskärnans underlag, grönska och belysning och en ”extern” etablering vägg i vägg med stadskärnan i Vejle skapar förutsättningar för levande stadsmiljö, ett samlat fastighetsinnehav i Asker gör det möjligt att både få plats med mer bostäder och ”bilburna” kunder i småstaden utanför Oslo.

Förmiddagens program avslutades med ett samtal kring visioner om framtidens städer och stadskärnor där deltagarna var: Magnus Thomson, Årets Centrumutvecklare, Annelie Bjerkne, Årets Stadsminister och Tin Josefsdotter, centrumutvecklare i Kristianstad som valts till Årets Stadskärna 2014. Fördjupad samverkan kring gemensamma och tydliga mål, med tillhörande budget och genomförandeplaner var en viktig slutsats.

Under eftermiddagen redovisade Elisabet Jonsson, samhällsbyggnadschef i Gävle hur omvandlingen av stadens Stortorg givit ny kraft i stadskärnan, Anders Siversson, stadsbyggnadschef i Kristianstad, delade med sig av sina erfarenheter av hur en kommun kan samarbeta för att få utmärkelsen årets stadskärna, medan Christina Lugnet, numera gruvsamordnare på Näringslivsdepartementet gav exempel på det unika samarbetet mellan finska Torneå och svenska Haparanda, när möbeljätten IKEA kom till stan´.

Dagen avslutades med tre programpunkter. Först ett samtal kring stadsfrågorna i media där Lilian Sjölund, politisk redaktör för tidningar i Hälsingland beskrev en helt annan verklighet än de stora städernas ”tillväxtproblem”. Heidi Avellan politisk redaktör för Sydsvenskan i Malmö gav en mörk bild av butiksdöd och tomma lokaler i ”Malmö efter Emporia”. David Jansson, analytiker på handelstidningen Market gav en något annorlunda bild av Malmö, med ökad omsättning för hotell, restauranger och service i City. Därefter följde en snabb omröstning där publiken besvarade tolv olika förslag till stadspolitiska initiativ presenterade av Jerker Söderlind, City i Samverkan. Resultatet av omröstningen med skyltar med det ilskna ordet ”Nej” i rött eller det glada ordet ”Ja” i grönt, sammanställs nu av Svenska Stadskärnor.

Under rubriken ”Snillen spekulerar” samtalade sedan Per Eriksson, VD City i Samverkan Stockholm, Thomas Nilsson, VD Umeå C, Pia Sandin, VD Malmö Citysamverkan och Stina Storm, VD City Örebro, kring framtiden för våra städers utveckling. I samtalet framkom en gemensam bild: det är dags att ersätta begreppet ”den bilfria staden” med den mer realistiska målsättningen om att arbeta för ”den tillgängliga staden”. Per Eriksson menade att långsiktiga visioner har en tendens att bli omsprungna av verkligheten och riskerar att fungera som en ursäkt för att inte göra något ”här och nu”. De samlade ”snillena” var eniga om att det istället kan vara lämpligt att genomföra många små förändringar som tillsammans ger konkreta resultat.

Dagens Nyheters krönikör Viktor Barth-Kron avslutade denna intensiva stadskärnedag med ett antal konkreta reflexioner. Samtidigt som nästan ”alla” vill ha levande stadskärnor med handel, service och folkliv, går utvecklingen på många ställen i motsatt riktning. I grunden beror det på hur våra städer har planerats under efterkrigstiden, med prioritering av biltrafik och nya köpcentrum med bekväma handelsplatser i utkanterna.

Se där, en fråga väl värd att nysta vidare på under nästa års upplaga av Stadens Dag. City i Samverkan och Svenska Stadskärnor har redan bokat in en dag nästa år på Musikaliska intill Berzéeli Park. Anteckna redan nu datumet i almanackan: Stadens Dag, torsdagen den 22 oktober 2015.