Rättslöshet i terrorbekämpningens spår

Under MR-dagarna i Luleå, 13 - 14 november, visar Svenska Helsingforskommittén dokumentärfilmen "Road from Guantánamo" om rättslösheten som drabbar oskyldiga i terrorbekämpningens spår. Filmen följs av ett samtal mellan Helsingforskommitténs generalsekreterare Robert Hårdh och Lucy Moxham från den brittiska människorättsorganisationen Redress om vilket ansvar vi har gentemot människor som blir offer i kampen mot terrorismen.

Vilken skyldighet har regeringarna i Europa och USA att återupprätta människors anseende och att kompensera dem för de allvarliga kränkningar de fått utstå - ekonomiskt eller genom att erbjuda uppehållstillstånd och möjlighet till försörjning?

En av filmens huvudpersoner Adil Hakim har sökt asyl i Sverige. Migrationsverket har avslagit hans ansökan med hänvisning till att han har skydd i Albanien. Helsingforskommittén är mycket kritisk till detta beslut.

- Adil Hakims fall är inte ett vanligt asylärende utan en policyfråga för Sveriges högsta politiska ledning. Regeringen borde bevilja Adil Hakim asyl och därigenom visa vägen för övriga EU-länder att ta ett gemensamt ansvar för de oskyldiga människor som kidnappats och förts till Guantánamo och som nu inte har någonstans att ta vägen, säger Robert Hårdh, Helsingforskommitténs generalsekreterare.

Välkommen till en spännande diskussion om vad som följer i terrorbekämpningens spår.

Tid: torsdag 13 november kl 16.00-17.30
Plats: Filmstaden, Luleå
Medverkande: Robert Hårdh, Helsingforskommittén, och Lucy Moxham, Redress

"Road from Guantánamo": Den gripande dokumentärfilmen av Kati Juurus (YLE 2007) handlar om uiguren Adil Hakim och hans landsmän, som flydde från hemlandet Kina till Pakistan, såldes till CIA och så småningom hamnade på Guantánamo. Efter flera år i fängelse och utan att någonsin ha ställts inför rätta friades de från misstankar om terrorism. Männen kunde däremot inte återvända till sina familjer i Kina eftersom de där riskerade att fängslas och utsättas för tortyr. Varken USA eller EU erbjöd dem uppehållstillstånd. Slutligen hamnade de i ett flyktingläger i Albanien, som var det enda land som erbjöd sig att ta emot dem.

Uigurerna är en muslimsk minoritet i Kina. De förföljs och anklagas för separatism av den kinesiska regeringen. Adil Hakim hade fängslats och torterats vid tre tillfällen under två års tid när han slutligen såg sig tvungen att fly för sitt liv. Kvar i Kina lämnade han sin gravida hustru och två små barn. Det har nu gått åtta år sedan han träffade sin familj.
________________________
För mer information eller för att boka intervjuer kontakta:
Natasha Jevtic Esbjörnson, informationsansvarig 0709-14 63 43.
Läs mer om Helsingforskommitténs seminarier på MR-dagarna på www.shc.se