Amorteringskravet och corona

Amorteringskravet träffar krediter som beviljas mot säkerhet i bostad. I Sverige har det införts i två steg; det första i juni 2016, och därefter det skärpta amorteringskravet i mars 2018 och som träffar nya krediter (d.v.s. krediter beviljade efter införandet).

Regleringen infördes för att minska hushållens överskuldsättning. Konstruktionen av själva amorteringskravet tar sikte dels på belåningsgraden, och dels på skuldkvoten. Överstiger belåningsgraden (aktuellt totalt kreditbelopp i förhållande till bostadens marknadsvärde) 50 procent eller om skuldkvoten (det skuldkvotsgrundande kreditbeloppet i förhållande till bruttoinkomsten) överstiger 450 procent, ska krediten amorteras.

Amorteringskravet och corona
Amorteringskravet är utformat för att högt belånade hushåll ska minska sin belåningsgrad över tid. Grundtanken är dock att amorteringskravet ska gälla i normala situationer. Redan genom Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2016:16) infördes möjligheter till undantag från amorteringskravet. Undantagen är av olika karaktär och träffar exempelvis tidsbegränsad amorteringsfrihet i förhållande till nyproducerade bostäder, eller vid nyutlåning mot säkerhet i lantbruksenhet.

Det finns även ett mer generellt undantag som kan beviljas vid s.k. särskilda skäl. I den rådande situationen där corona sprids i samhället och slår hårt mot ekonomi och sysselsättning så finns en uppenbar risk för att enskilda kan drabbas av inkomstbortfall som påverkar möjligheten att amortera.

Finansinspektionen har uttalat att inkomstbortfall kopplat till corona utgör ett sådant särskilt skäl under vilket en tidsbegränsad amorteringsfrihet kan beviljas, men att det inte är ett generellt undantag som träffar samtliga kredittagare, eller ens samtliga kredittagare som drabbats av inkomstbortfall.

Vad ska man tänka på?
I sammanhanget ska man tänka på att amorteringskrav och dess efterlevnad juridiskt är en överenskommelse mellan kreditgivare (banken) och kredittagare (bolånekunden). Parterna måste därför själva komma överens om undantag från amorteringskravet och vad som ska gälla. Finansinspektionen har dock uttryckt att det ”extraordinära läget motiverar att bankerna är generösa i sin tillämpning av … undantaget”. Hur länge undantaget bör eller kan tillämpas beror på utvecklingen; Finansinspektionen har själva flaggat för allt mellan tre till tolv månader, med möjlighet till förlängning.

Det är viktigt att känna till, att vilka faktiska skäl som utgör särskilda skäl och medför undantag, är individuella. När den disponibla inkomsten sjunker till följd av sjukskrivning eller vid arbetslöshet får detta negativa konsekvenser på bolånetagarens betalningsförmåga. I dessa fall finns nu möjlighet att komma överens om amorteringsfrihet. Vissa frågor kan vara svårbedömda; hur kommer exempelvis minskad omsättning för en egenföretagare att bedömas? Enligt vår uppfattning bör sådana hänsyn också tas. Finansinspektionen har, som ovan framgått, också uppmanat banker och andra kreditgivare till en generös tillämpning.