Nyligen överlämnade regeringen en proposition om ytterligare åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, i vilken regeringen bland annat föreslår att lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism upphävs och ersätts av en ny lag (”nya Penningtvättslagen”). Lagen föreslås träda i kraft den 2 augusti 2017 och innebär nya skyldigheter när det gäller att förebygga, upptäcka och förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism i sin verksamhet. Bestämmelserna i den nya Penningtvättslagen avser att genomföra fjärde penningtvättsdirektivet (Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015). Riskbaserad Metod
Principen om ett riskbaserat förhållningssätt genomsyrar den nya Penningtvättslagen, och krav ställs på att verksamhetsutövare använder en riskbaserad metod i sin verksamhet som ett medel för att effektivt kunna hantera de risker för penningtvätt och finansiering av terrorism som den finansiella marknaden står inför. De nya bestämmelserna innebär ytterligare krav när det gäller att utforma och anpassa åtgärder och kontroller efter riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism i den specifika verksamheten. Verksamhetsutövaren ska sätta in mest omfattande åtgärder in där riskerna är som störst. Definitionen av penningtvätt utvidgas
Definitionen av penningtvätt utvidgas i den nya Penningtvättslagen, och inbegriper numera även pengar eller egendom som härrör från brott eller brottslig verksamhet. Att egendom ”härrör” från brott innebär inte endast att det konkreta brottsutbytet kan vara föremål för brott. Egendom som trätt i stället omfattas också, liksom den förmögenhetsökning som uppstått genom ett brott. Vad som krävs är alltså att egendomen kan härledas till brott eller brottslig verksamhet. Detta innebär bland annat att det inte måste vara visat eller klarlagt att egendom härstammar från ett specifikt brott eller brottstillfälle. Den nuvarande penningtvättslagen har en något snävare innebörd då egendom ska vara brottsligt förvärvade för att omfattas av definitionen. Verklig huvudman
Vidare ändras begreppet verklig huvudman. Med verklig huvudman avses en fysisk person som, ensam eller tillsammans med någon annan, ytterst äger 25% eller mer av aktierna/röster i en juridisk person eller på annat vis kontrollerar en juridisk person. Även den verkliga huvudmannen i juridiska personer och konstruktioner såsom truster ska identifieras. Om en verklig huvudman inte kan fastställas i en juridisk person, ska den person som är styrelseordförande, verkställande direktör eller motsvarande befattningshavare anses vara verklig huvudman. Detta innebär således att en juridisk person alltid har en verklig huvudman. Politiskt utsatt person
Även definitionen av person i politiskt utsatt ställning utvidgas genom att ledamöter i styrelsen för politiska partier inkluderas i uppräkningen av viktiga offentliga funktioner i en stat. Definitionen av begreppet känd medarbetare till en person i politiskt utsatt ställning förtydligas så att det framgår att nära förbindelser med en person i politiskt utsatt ställning avser affärsrelationer och andra relationer som kan medföra en förhöjd risk för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Utökat skydd för visselblåsare
Den nya Penningtvättslagen innehåller skydd för visselblåsare. En verksamhetsutövare får inte utsätta en anställd, uppdragstagare eller annan som på liknande grund deltar i verksamheten för repressalier på grund av att denne har informerat om misstänkt penningtvätt eller finansiering av terrorism, internt eller till Polismyndigheten. För att tillgodose bästa skyddet för anställda och uppdragstagare är verksamhetsutövare skyldiga att implementera visselblåsningssystem som säkerställer att uppgifter kan lämnas anonymt. Lag om registrering av verkliga huvudmän
För att öka insynen och transparensen i juridiska personer ställer den nya Penningtvättslagen krav på att juridiska personer har uppgifter om sina verkliga huvudmän samt att dessa tillhandahålls i enlighet med den nya lagen om registrering av verkliga huvudmän. Enligt den nya lagen ska uppdragstagare registrera uppgifter om sina verkliga huvudmän hos Bolagsverket som är ansvarig myndighet för att föra ett register över verkliga huvudmän. För att registret ska få avsedd effekt, det vill säga att verkligen öka insynen i de juridiska personerna och vara ett hjälpmedel att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism, ska var och en som kan visa ett berättigat intresse kunna ta del av uppgifter ur Bolagsverkets register. Årlig Rapporteringsplikt
Det ställs numera krav på att företag årligen lämnar uppgifter om den verksamhet som bedrivs, företagets riskbedömning och rutiner, åtgärder för kundkännedom, företagets åtgärder för regelefterlevnad, utbildning av personal med mera. Uppgifterna som lämnas ska årligen komma in till Finansinspektionen senast den 31 mars. Åtgärder
Den nya regleringen kräver att bolag genomför genomgripande anpassningsåtgärder som kräver mycket resurser och tid. Mot bakgrund att den nya Penningtvättslagen föreslås träda i kraft den 2 augusti 2017 är tiden knapphändig. Företag bör så fort som möjligt genomföra en GAP-analys för att konkludera vilka ändringar som måste göras i verksamheten generellt samt få förståelse för vilka faktiska åtgärder och nya moment som tillkommer med anledning av den nya regleringen.
Susanna Güven, susanna.guven@wistrand.se, +46 76 889 00 29
| 