​Förslag till ny lag om företagsrekonstruktion 1 juli 2022

Rekonstruktionsutredningen lämnade den 3 mars 2021 sitt betänkande, SOU 2021:12 Andra chans för krisande företag – En ny lag om företagsrekonstruktion. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 2022.

Förslaget bygger på ett EU-direktiv som antogs under sommaren 2019 som bland annat innehåller regler om företagsrekonstruktion och om effektivare insolvensförfaranden.[1] Direktivets syfte är bl.a. att säkerställa att företag med ekonomiska problem har tillgång till effektiva förfaranden för att rekonstruera sin verksamhet.

Flera betydelsefulla förändringar föreslås av Rekonstruktionsutredningen som sammanfattas nedan.

Sänkt tröskel för att få inleda rekonstruktion
Enligt utredningens förslag ska en rekonstruktion kunna inledas redan om gäldenären har ekonomiska svårigheter. Sådana svårigheter anses föreligger om gäldenären är illikvid eller sådan oförmåga att betala sina skulder inträder inom kort eller gäldenären i annat avseende har ekonomiska problem som innebär en risk för att gäldenären ska komma på obestånd.

Ett skärpt livskraftstest
Utredningen konstaterar samtidigt att det i dag är för få rekonstruktioner som lyckas och föreslår därför ett skärpt s.k. livskraftstest som innebär att det för att få inleda rekonstruktion ska krävas skälig anledning att anta att rekonstruktionen kan säkra verksamhetens livskraft. Ett krav på att gäldenären ska ha ordnad bokföring för att få inleda rekonstruktion föreslås också.

Rekonstruktionsplan ersätter offentligt ackord
En av de största föreslagna förändringarna i den nya lagen om företagsrekonstruktion är införandet av möjligheten till en bindande rekonstruktionsplan. I rekonstruktionsplanen ska det vara möjligt att med bindande verkan fastställa även andra åtgärder än en ekonomisk uppgörelse (ackord). Detta bör enligt utredningen leda till ett mer flexibelt förfarande där rekonstruktionsåtgärderna kan anpassas efter den enskilda gäldenärens, dvs. företagets, behov. Rekonstruktionsplanen får innehålla alla de åtgärder som krävs med att komma till rätta med gäldenärens ekonomiska svårigheter – dvs. inte endast en ekonomisk uppgörelse genom ett ackord – utan även t.ex. försäljning av tillgångar eller verksamheten, konvertering av skulder till aktieägande och byte av styrelse och verkställande direktör. Dagens minimikrav på en ekonomisk uppgörelse om minst 25 procent av fordringarnas belopp föreslås slopas.

Rekonstruktionsplanen ska fastställas på en planförhandling (som ersätter ackordsförhandlingen) där berörda parter ska delas in i olika omröstningsgrupper. Berörda parter med tillräckligt enhetliga intressen ska placeras i samma grupp. Till skillnad från vid omröstning vid dagens ackord, där endast oprioriterade fordringsägare röstar, kommer även prioriterade fordringsägare, borgenärer med efterställda fordringar och aktieägare att ingå i omröstningsgrupperna i den mån de berörs av rekonstruktionsplanen.

Rekonstruktionsplanen ska antas om samtliga röstningsgrupper godkänt planen. Det krävs då att 2/3 av de röstande, vars fordringar uppgår till 2/3 av de sammanlagda röstberättigade inom gruppen har godkänt planen. Om samtliga grupper har godkänt rekonstruktionsplanen ska tingsrätten pröva om planen kan fastställas.

Även om inte samtliga grupper godkänt rekonstruktionsplanen kan den ändå godkännas om planen godkänts av:

i) fler än hälften av grupperna och minst en av dessa grupper utgörs av prioriterade borgenärer, eller
ii) minst tre borgenärsgrupper som kan förväntas få betalat vid en konkurs.

Det krävs dock att de grupper som röstat mot planen:

a) har behandlats minst lika fördelaktigt som andra grupper med samma prioritet vid konkurs (likabehandlingsprincipen),
b) tillgodoses fullt ut om en grupp som vid konkurs har lägre prioritet ska tillerkännas något i planen (regeln om absolut prioritet), och
c) ingen grupp får behålla mer än det fulla värdet av sina fordringar eller intressen.

Om synnerliga skäl föreligger får dock rekonstruktionsplanen fastställas även om den avviker från likabehandlingsprincipen eller regeln om absolut prioritet, om avvikelsen är nödvändig för att uppnå målen med planen och planen inte otillbörligt skadar några berörda parters rättigheter eller intressen.

En fastställd rekonstruktionsplan får bindande verkan för gäldenären och samtliga berörda parter, såväl kända som okända.

Gäldenärens avtal
Utredningen föreslår vidare ökade möjligheter för gäldenären att komma ur långvariga olönsamma avtal i förtid. Tre månaders uppsägningstid föreslås som huvudregel. Den förkortade uppsägningstiden ska dock inte minska avtalspartens rätt till skadestånd.

Gäldenären föreslås vidare kunna begära begränsad fullföljd av avtal i de fall där det är möjligt att dela upp prestationerna enligt avtalet. En begränsad fullföljd skulle kunna aktualiseras om gäldenären behöver nyttja ett avtal under en övergångsperiod t.ex. i fråga om hyresavtal och vid hyra av lösöre. Enligt utredningens förslag ska dock avbetalningsköp och avtal om finansiell leasing inte komma att omfattas av regleringen.

Enligt utredningens förslag ska även s.k. ipso facto-klausuler förbjudas både vid företagsrekonstruktion och vid konkurs. Med en sådan klausul avses avtalsvillkor som innebär att motparten har rätt att säga upp ett avtal med hänvisning till ansökan eller beslut om rekonstruktion eller konkurs.

Offentlig skulduppgörelse – snabbare alternativ till rekonstruktion
Som ett alternativ till rekonstruktion föreslår utredningen en ny lag om offentlig skulduppgörelse, som är avsedd att utgöra ett snabbare och billigare alternativ till skuldnedskrivning för gäldenärer med ekonomiska svårigheter som inte har några andra rekonstruktionsbehov än en skulduppgörelse.

Enligt förslaget ska ansökan om offentlig skulduppgörelse, precis som vid företagsrekonstruktion, göras hos tingsrätten. Utredningen föreslår att ett förslag till skulduppgörelse ska bifogas redan vid ansökan vilket innebär att skulduppgörelsen i princip måste vara färdig för omröstning redan vid detta tillfälle. En viss andel av borgenärerna måste därför på förhand ha godtagit uppgörelsen och gäldenären måste i praktiken ha engagerat en tilltänkt rekonstruktör i god tid innan en ansökan för att bistå gäldenären i förhandlingarna med borgenärerna. Om en begäran om offentlig skulduppgörelse beviljas ska rätten utse en rekonstruktör och kalla till borgenärssammanträde inom tre till fem veckor. Ett ärende om offentlig skulduppgörelse ska inte få pågå längre än två månader.

De regler som i dag reglerar villkor för ett offentligt ackord föreslås gälla för offentlig skulduppgörelse. Uppgörelsen ska därför ge samtliga borgenärer lika rätt och minst 25 procent av fordringarnas belopp. En skulduppgörelse ska antas om 2/3 av de röstande har godtagit förslaget och deras fordringar uppgår till 2/3 av de röstberättigade fordringarnas sammanlagda belopp.

Rekonstruktionsutredningen föreslår att gäldenären ska ges ett skydd mot konkurs under förfarandet om offentlig skulduppgörelse. Till skillnad från vad som föreslås gälla vid rekonstruktion föreslås bl.a. att regler om återvinning, lönegaranti och superförmånsrätt inte ska gälla under detta förfarande.

Kompetenskraven skärps
I syfte att upprätthålla kompetensen föreslår utredningen att handläggningen av ärenden om rekonstruktion ska koncentreras till ett färre antal domstolar än i dag, koncentrerat till en tingsrätt i varje län. På sikt kan antalet domstolar minska ytterligare. Motsvarande föreslås gälla för ärenden om offentlig skulduppgörelse.

Skärpta kompetenskrav för rekonstruktören föreslås också. Dessutom föreslår utredningen tydligare regler för skadeståndsansvar för rekonstruktörer och att en ny tillsynsmyndighet för rekonstruktörer ska införas, i likhet med vad som i dag gäller för konkursförvaltare. Rekonstruktörer ska enligt förslaget i första hand utses bland personer som har erfarenhet av att i egenskap av konkursförvaltare driva fortsatt rörelse för ett konkursbos räkning. Utredningen hänvisar till en granskning från 2020 som Kronofogdemyndigheten utfört som ger stöd för att rekonstruktörer som är konkursförvaltare lyckas betydligt bättre med sina rekonstruktioner än andra rekonstruktörer.

Wistrand advokatbyrå åtar sig löpande uppdrag som rekonstruktörer och har stor erfarenhet av lyckade företagsrekonstruktioner. Kontakta oss gärna om du har frågor om företagsrekonstruktion så berättar vi mer.

[1] Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1023 av den 20 juni 2019 om ramverk för förebyggande rekonstruktion, om skuldavskrivning och näringsförbud och om åtgärder för att göra förfaranden rörande rekonstruktion, insolvens och skuldavskrivning effektivare samt om ändring av direktiv (EU) 2017/1132