Har du sålt kryptovalutor under 2018 eller under tidigare år? Detta bör du tänka på inför årets deklaration.

Det har säkert gått få förbi att kryptovalutor och blockkedjeteknik har fått mycket stor uppmärksamhet de senaste åren. Det ökade intresset för kryptovalutor har också gett upphov till diskussion kring hur köp och försäljning av kryptovalutor ska beskattas och redovisas. Skatteverket har dessutom nyligen meddelat att granskningen av handel med kryptovalutor, såsom Bitcoin, kommer att intensifieras och omfatta även tidigare beskattningsår.

Deklarationen för inkomståret 2018 närmar sig och ska som utgångspunkt finnas hos Skatteverket senast den 2 maj i år. Har du köpt och sålt kryptovalutor, exempelvis Bitcoin, Ethereum eller liknande, bör du redan nu förbereda och sammanställa dina transaktioner inför deklarationen.

Utgångspunkten är att en privatpersons köp och försäljning av kryptovalutor ska redovisas på blankett K4 under avsnitt D, som du lämnar in tillsammans med din inkomstdeklaration. Eventuell vinst beskattas i inkomstslaget kapital till 30 procent. Har du gjort en förlust är den avdragsgill till 70 procent.

Undertecknade har emellertid erfarenhet av att Skatteverket i vissa fall intagit ståndpunkten att vissa privatpersoners köp och försäljning av kryptovalutor ska beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet och inte i inkomstslaget kapital. Skälet till detta är att Skatteverket varit av uppfattningen att de aktuella personerna bedrivit en utåtriktad växlingsverksamhet som, enligt Skatteverket, uppfyller kraven på näringsverksamhet. Överskottet har i dessa fall beskattats med uppemot 60 procent. Dessutom har Skatteverket påfört s.k. skattetillägg (en sorts ”straffskatt” motsvarande 40 procent av den icke redovisade skatten), vilket sammantaget innebär att den sammanlagda skattebelastningen kan bli synnerligen betungande.

Ytterligare en konsekvens av att beskattning sker i inkomstslaget näringsverksamhet är, enligt Skatteverket, att det förelegat en skyldighet för den skattskyldige att föra löpande bokföring för varje genomförd transaktion. För det fall löpande bokföring inte har upprättats, kan i princip bokföringsbrott aktualiseras.

Vidare ska framhållas att Skatteverket bland annat i pressmeddelande 2019-02-12 har meddelat att Skatteverket under 2019 särskilt kommer att granska och kontrollera personer som köpt och sålt kryptovalutor. Kontrollen ska, enligt Skatteverket, utökas jämfört med tidigare år och även tidigare års handel kommer att granskas. Bakgrunden till Skatteverkets utökade granskning är, enligt Skatteverkets pressmeddelande, att Skatteverket upptäckt att en betydande del av handeln med kryptovalutor inte redovisas. Detta framgår av uppgifter som Skatteverket har inhämtat.

Har du köpt och sålt kryptovalutor under 2018 ska, som nämnts, eventuell vinst och förlust redovisas i årets inkomstdeklaration. Vet du med dig att du köpt och sålt kryptovalutor även tidigare år, och inte redovisat dessa, riskerar du att antingen få betala skattetillägg och/eller bli brottsanmäld. För att undvika detta kan du begära omprövning av dina tidigare deklarationer genom en så kallad självrättelse.

En självrättelse innebär att du på eget initiativ begär rättelse av uppgifterna hos Skatteverket. Uppgifterna i rättelsen ska vara så tydliga och fullständiga att Skatteverket kan fatta ett korrekt beskattningsbeslut utifrån de lämnade uppgifterna. Om rättelsen inte sker på eget initiativ, det vill säga att den görs efter det att du har anledning att tro att Skatteverket har upptäckt eller kommer att upptäcka den oriktiga uppgift som du lämnat, finns det grund för att ta ut skattetillägg och i vissa fall brottsanmäla.

Vi på Wistrand Advokatbyrå arbetar mycket med skattefrågor kopplade till kryptovalutor och är således väl insatta i – och har gedigen erfarenhet av – dessa frågor. Dessutom har vi lång erfarenhet av frågor kopplade till självrättelser.

Har du frågor kring beskattningen av kryptovalutor, hur köp och försäljning av kryptovalutor ska beskattas eller frågor kring självrättelser är du välkommen att kontakta advokat Erik Dreijer eller biträdande jurist Justus Pettersson på Wistrand Advokatbyrå nedan.

Mer info:

Erik Dreijer, Advokat

Direkt: +46 31 771 21 83
Mobil: +46 708 34 56 48
erik.dreijer@wistrand.se

Direkt: +46 31 771 21 92
Mobil: +46 730 96 21 92
justus.pettersson@wistrand.se