Kryptovalutornas komplicerade skatt

På senare tid har användandet av kryptovalutor fått ett enormt genomslagtill följd av de enorma vinster som privatpersoner har gjort. I affärsmedia skrivs det dagligen om vinstuppgångar, ökade regleringar och personer som blivit ofantligt rika. Vad få däremot inte tänker på är de ofta komplicerade skattefrågorna som kommer med kryptovalutor.

En kryptovaluta beskrivs enklast som en digital valuta utan formell utgivare eller officiell valutakurs. Rent materiellt utgörs valutorna av datafiler som kan överföras mellan personer. Dessa datafiler förvaras i”wallets” (ett datorprogram) och filerna används som betalning för varor och tjänster.Filerna innehåller en kryptering uppbyggd på matematiska problem vilka måste lösas för att transaktionerna kan verifieras. Lösandet av dessa formler sker av användare som anslutit sig till ett nätverk och har tillgång till särskilda program. Den som löser krypteringen, och därigenom verifierar transaktionen, tilldelas ett antal nyutgivna enheter av kryptovalan (s.k. ”mining”).

Värdet på en kryptovaluta styrs direkt av marknadens tillgång och efterfrågan och påverkas således starkt av yttre omständigheter. Dagligen introduceras nya kryptovalutor, ofta genom en s.k. ”Initial Coin Offering” (”ICO”) – vilket är att likna vid en initial public offering. Intresset är ofta stort då möjligheten att komma in tidigt i en kryptovaluta kan innebära enorma vinster. När kryptovalutan Ethereumgenomförde en ICO inför lanseringen av Ether 2014 var den initiala teckningskursen USD 0,40 per Ether och totalt tecknades Ether för motsvarande USD 18 000 000. I dagsläget (11 december) handlas en Ether för USD 435.

Värdet i kryptovalutor ligger i valutans breda användningsområden. De kan delsanvändas för växling till traditionella betalmedel, men även användas som substitut till ett sedvanligt betalmedel för varor och/eller tjänster. Samtidigt, med beaktande av värdeutvecklingen, har kryptovalutor i mycket kommit att bli en spekulativ investering, snarare än ett betalmedel.

Samtidigt är inte kryptovalutorna kopplade till sedvanligt bankväsende, utan tillhandahållandet av wallets och marknadsplatser sker utan inblandning från offentliga organ, och är därför huvudsakligen oreglerade. Därför är kryptovalutorna sammanlänkade med en hög nivå av anonymitet, både vad avser växlingen av kryptovalutor som innehavet av de samma.

Men skatten?
Kort sammantaget anser Skatteverket att kryptovalutor utgör en kapitaltillgång för innehavaren, vilken sorteras in under reglerna i 52 kap. inkomstskattelagen, såsom ”andra tillgångar” och inte som personlig tillgång.

Enligt uppgifter i media misstänker Skatteverket att det finns risk för ett omfattande skatteundandragande kring kryptovalutor kopplat till dess högra grad av anonymitet. Under inkomståret 2016 var det exempelvis endast 281 (!) privatpersoner som deklarerade avyttringar. Detta framstår i Skatteverkets mening som misstänksamt, och av den anledningen har man valt att tillsätta en extra granskning.

Vad bör då privatpersoner som ägerkryptovalutor tänka på? Kryptovalutor likställs inte med värdepapper eller utländska valutor, utan ska ses som en tillgång enligt 52 kap. IL. Huvudsakligen är det vid avyttringar som en beskattningsbar händelse inträffar, samtidigt är kryptovalutor en något speciell tillgång, där det i princip finns ett fastslaget marknadsvärde per varje dag som dessutom (åtminstone historiskt sett) har ökat mycket i värde på kort tid.

Avyttringen av kryptovalutor följer gängse regler om avyttring av en kapitaltillgång. Den vanligaste formen av ”avyttring” är att kryptovalutan växlas mot ett traditionellt betalmedel via en särskild handelsplats. Enklast beskrivet kan en ”market” jämföras med en börs, och kryptovalutan som en börsnoterad aktie. Därvid sker växlingen egentligen genom att tillgången (kryptovalutan) säljs för en summa motsvarande dess marknadsvärde.

En avyttring uppstår även då en kryptovaluta används som betalmedel vid köp av varor eller tjänster. I dessa situationer anses kryptovalutan avyttrad till ett värde motsvarande marknadsvärdet på varan eller tjänsten, och eventuell skillnad mellan omkostnadsbeloppet och marknadsvärdet på varan/tjänsten tas upp till beskattning. I skattehänseende kan det därför ses som om betalning med kryptovaluta utgör två separata transaktioner; en första där mängden kryptovaluta växlas mot varans prisoch en andra transaktion där den tillväxlade valutan erläggs som betalning för varan. För säljaren/tjänstetillhandahållaren, som erhåller betalning i form av kryptovaluta, ska det emottagna beloppet tas upp som inkomst efter omräkning till värdet på kryptovalutan som erhållits på betalningsdagen.

På liknande sätt ses växling mellan kryptovalutor som ett byte, varvid eventuell mellanskillnad mellan omkostnadsbeloppet för den bortbytta kryptovalutan och den erhållna som skattepliktig inkomst.

I deklarationen ska avyttringar av kryptovalutor deklareras på K4-blanketten, avsnitt D - ”Övriga råvaror, värdepapper, tillgångar”. Beräkningen av omkostnadsbeloppet ska ske enligt genomsnittsmetoden, varpå anskaffningsvärdet totalt ska delas på hela innehavet av respektive kryptovaluta oaktat om de anskaffats vid olika tidpunkter.

Vad bör man då som privatperson tänka på?
Huvudpunkten är att komma ihåg att deklarera sina intäkter. Detta kräver självfallet att man ser till att ha ett ordentligt underlag; anskaffningstidpunkter, anskaffningskostnader, total mängd och avyttringstillfällen – och då inte endast klassiska avyttringar genom växling till en traditionell valuta, utan även byten till andra kryptovalutor och användning av kryptovalutorna vid köp av varor och tjänster.

Lars Törner Larsson,  biträdande jurist i Wistrands skettegrupp
E: lars.torner.larsson@wistrand.se