Miljöfarliga verksamheter blir miljövänliga (?) – EU:s klassificeringssystem för miljömässigt hållbara investeringar

Genom EU:s klassificeringssystem för gröna investeringar har EU-kommissionen identifierat verksamheter som de bedömer väsentligen kan bidra till klimatomställningen. Flera av dessa verksamheter är miljöfarliga verksamheter enligt miljörätten som, enligt föreslagna regler, kan komma att klassas som miljömässigt hållbara, eller miljövänliga om man så vill, om vissa kriterier uppfylls.

Den 20 november 2020 presenterade EU-kommissionen, för öppet samråd och synpunkter t.o.m. den 18 december 2020, ett första förslag på kriterier att användas för att bedöma om en verksamhet är miljömässigt hållbar. Förslagen följer av EU:s förordning om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar, den s.k. Taxonomiförordningen, som trädde i kraft den 12 juli 2020, och som är en del i EU:s strävan att rikta kapitalflöden till mer hållbara verksamheter. Genom Taxonomiförordningen upprättas ett klassificeringssystem för att bedöma om en verksamhet är miljömässigt hållbar, att användas främst av investerare och andra aktörer på finansmarknaderna vid ”gröna” investeringar. Taxonomiförordningen ska även tillämpas av de företag som är skyldiga att upprätta hållbarhetsrapporter enligt EU:s direktiv om vissa stora företags och koncerners tillhandahållande av icke-finansiell information och mångfaldspolicy. Finansinspektionen har angett att de företag som omfattas styrs av kriterierna i direktivet och inte av den svenska årsredovisningslagen.

För att kunna klassas som en s.k. miljömässigt hållbar investering enligt Taxonomiförordningen måste investeringen göras i en verksamhet som är miljömässigt hållbar. Verksamheten måste då väsentligt bidra till något eller några av sex miljömål:

1) Begränsning av klimatförändringar
2) Anpassning till klimatförändringar
3) Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
4) Omställning till en cirkulär ekonomi
5) Förebyggande och begränsning av miljöföroreningar
6) Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

En verksamhet får inte samtidigt orsaka betydande skada för något av miljömålen och måste uppfylla vissa minimikrav avseende socialt ansvarstagande och bolagsstyrning. För att vara miljömässigt hållbar måste även verksamheten överensstämma med s.k. tekniska granskningskriterier som fastställs av EU-kommissionen.

Förslaget från EU-kommissionen på tekniska granskningskriterier täcker de två första miljömålen – begränsning av, och anpassning till, klimatförändringar. Förslaget är en s.k. delegerad förordning med två fylliga annex som radar upp ett antal verksamheter och de villkor som ska uppfyllas för att verksamheterna ska anses vara miljömässigt hållbara. Annex I behandlar begränsning av klimatförändringar och Annex II behandlar anpassning till klimatförändringar. Annexen anger också kriterier för att bedöma om verksamheterna orsakar väsentlig skada eller inte på något av miljömålen.

En stor del av de uppräknade verksamheterna som anses ha potential att bidra till miljömålen är samtidigt också sådana som klassas som miljöfarliga verksamheter inom miljörätten, som t.ex. tillverkning av fordon, tillverkning av cement eller uppförande av vindkraftverk. För exempelvis tillståndspliktiga verksamheter är det ofta ett minimikrav att tillstånd erhållits och/eller att en miljökonsekvensbeskrivning gjorts för att anses vara en miljömässigt hållbar verksamhet enligt Taxonomiförordningen, vilket då åtminstone kan antas täcka kriteriet att verksamheterna inte orsakar väsentlig skada på något av miljömålen.

En fråga som uppstår, bland många, är om kriterierna kommer påverka bedömningar vid miljöprövningar vad gäller t.ex. försiktighetsprincipen och användandet av bästa möjliga teknik. Taxonomiförordningen är visserligen främst riktad mot finansmarknadernas aktörer och är inte avsedd för miljöprövningar men det kan inte uteslutas att kriterierna ”spiller över” till miljörättens område. En möjlighet för verksamhetsutövare är att det måhända kan förenkla en prövning om det kan visas att verksamheten uppfyller kriterierna för en ”miljömässigt hållbar verksamhet”. Det skulle samtidigt kunna öka möjligheterna att erhålla ”grön” finansiering för verksamheten. Samtidigt kan nya frågeställningar uppstå som kan utöka prövningar om kriterierna från Taxonomiförordningen förs in i tillståndsprocesser som en måttstock på vilka försiktighetsåtgärder som bör utföras eller att verksamhetsutövare behöver redogöra för i vad mån de har försökt nå kriterierna som uppställs, exempelvis genom att söka ”grön” finansiering.

Under de öppna samrådet fick EU-kommissionen in över 46 000 synpunkter på förslagen på tekniska kriterier, vilket har uppgetts komma att försena framtagandet av den slutliga förordningen. Sista ordet är inte sagt än med andra ord. Den delegerade förordningen avses träda i kraft den 1 januari 2022.

Artikel skriven av Kristofer Selvin.