Nya internationella arvsregler påverkar utlandssvenskar

EU-länderna har nyligen enats om gemensamma internationella arvsregler. Förordningen, som är tillämplig i samtliga medlemsstater utom Danmark, Storbritannien och Irland kan innebära att svensk arvsrätt inte längre blir tillämplig för svenska medborgare som är bosatta i de länder som anslutit sig.

Nya lagvalsregler
Svenska medborgare har, som huvudregel, tidigare omfattats av svensk arvsrätt även om de var bosatta i utlandet när de avled. Enligt den nya förordningen, som trädde i kraft den 17 augusti 2015, blir istället, som huvudregel, de arvsrättliga reglerna i det land där personen hade hemvist vid dödsfallet tillämpliga.

Vad som juridiskt sett avses med begreppet hemvist är förhållandevis väl definierat enligt svensk familjerätt. Här avses bosättning som, med hänsyn till vistelsens varaktighet och omständigheterna i övrigt, måste anses stadigvarande. I den nya arvsförordningen hänvisas, angående hemvistbegreppets tolkning, bland annat till aspekter som skäl för vistelsen, kvarvarande koppling till ursprungsstaten samt var personens viktigaste tillgångar finns. Att fastställa hemvist enligt de nya EU-rättsliga reglerna kräver således noggranna överväganden i det enskilda fallet.

Konsekvenser av de nya reglerna
Inom flera rättsområden liknar EU-ländernas centrala rättsregler varandra i sådan utsträckning att utfallet skulle bli detsamma oavsett vilket lands lag som tillämpades. På arvsrättens område finns det dock avgörande nationella skillnader gällande exempelvis arvsrätt för särkullbarn, hantering av enskild egendom och rätten till laglott för bröstarvingar. En svensk medborgare med hemvist i annat EU-land löper därmed numera en överhängande risk att dennes kvarlåtenskap kan komma att fördelas på annat sätt än vad som kanske varit önskvärt.

De nya reglerna tillåter emellertid den som vill att medborgarlandets arvsrätt ska tillämpas, oavsett hemvist, att bestämma detta genom testamente. Svenska medborgare som anses ha hemvist utomlands kan därmed undvika oönskade konsekvenser av de nya reglerna genom att upprätta nytt testamente, där det tydligt framgår att svensk arvsrätt ska tillämpas.

Internationell verkställighet av arvsdomar
En annan viktig nyhet i den nya arvsförordningen är att de EU-stater som tillträtt förordningen har åtagit sig att erkänna och verkställa varandras domar inom arvsrättens område. Detta innebär bland annat att det blivit möjligt att begära utmätning hos Kronofogdemyndigheten i Sverige med stöd av exempelvis en spansk arvsdom. I Sverige erkändes och verkställdes tidigare som utgångspunkt endast arvsdomar från de nordiska länderna i enlighet med överenskommelser som träffats inom ramen för det internordiska lagstiftningssamarbetet.

Arvsskatt
Det bör noteras att den nya arvsförordningen endast hanterar själva arvet. Den är således inte tillämplig på exempelvis skattefrågor. Medlemsstaternas rätt att ta ut arvsskatt påverkas därmed inte. Sverige avskaffade arvsskatten 2004, men den finns kvar i majoriteten av EU:s medlemsstater. Hur eventuell exponering mot arvsskatt kan uppkomma, exempelvis genom utlandsboende, påverkas av såväl medborgarlandets som hemvistlandets nationella skatteregler och måste bedömas i det enskilda fallet.

För mer information:
Jörgen Wistrand, delägare, Wistrand Advokatbyrå
E-post: jorgen.wistrand@wistrand.se
Tel: +46 31 771 21 72

Rickard Jonason, advokat, Wistrand Advokatbyrå
E-post: rickard.jonason@wistrand.se
Tel: +46 31 771 21 94