Nya marknadsrättsliga regler – ett moderniserat konsumentskydd

Det händer mycket på lagstiftningsfronten kring konsumentskydd och marknadsföring. Reformerna sker primärt till följd av den digitala strategi som EU kallar ”Digital Single Market” och ”New Deal for Consumers” i syfte att förbättra de juridiska spelreglerna i EU:s digitala miljö.

New Deal for Consumers - Ett moderniserat konsumentskydd

Projektet New Deal for Consumers – vilket rymmer förslag till uppdatering av ett flertal EU-direktiv – syftar till att stärka konsumenters möjlighet att ta tillvara sina rättigheter samt anpassa EU:s konsumentskyddsregler till marknadsutvecklingen. I den offentliga utredningen ”Ett moderniserat konsumentskydd” (SOU 2021:17) har de förslag presenterats som anses nödvändiga för att genomföra det s.k. ”ändringsdirektivet”[1] i svensk rätt. Regeringen har nyligen föreslagit en lagrådsremiss baserad på utredningen.

I det följande redovisas för några av de viktigaste förslagen, vilka kan förväntas få stor praktisk betydelse för såväl konsumenter som näringsidkare.

Otillbörlig marknadsföring

Ett antal förändringar föreslås i marknadsföringslagen (2008:486) som innebär ökade krav på information och transparens gentemot konsumenter. 

• Exempelvis föreskrivs ett krav på att näringsidkare som åberopar kundrecensioner ska informera konsumenten om, och i ett sådant fall hur, det är säkerställt att recensionerna kommer från konsumenter som använt eller köpt produkterna.

• Vidare föreslås införandet av en bestämmelse som ålägger den som tillhandahåller en marknadsplats online att informera konsumenten om huruvida den som erbjuder en produkt är näringsidkare eller inte.

Information om prissänkningar

Utredningen föreslår ett införande av en bestämmelse i prisinformationslagen (2004:347) som innebär att näringsidkare vid prissänkningar (realisationer och liknande) ska informera om det lägsta pris som gällt inom de närmaste 30 dagarna. I det fall att prissänkningen under dessa 30 dagar skett gradvis ska i stället det pris som gällde före den första prissänkningen uppges.  Med att prissänkningen skett gradvis menas det pris som gällde under de 30 dagar som föregick den första prissänkningen.

• Distansavtal och avtal utanför affärslokaler

I distansavtalslagen (2005:59) föreslås bland annat införandet av en bestämmelse som ålägger en näringsidkare som tillhandahåller en marknadsplats online ett ansvar att tillhandahålla konsumenten viss information innan ett avtal ingås. Information ska bland annat lämnas om att distansavtalslagens bestämmelser inte gäller i fall den som erbjuder en vara eller tjänst inte är näringsidkare. Vidare ska uppgift delges om de kriterier som främst bestämmer rankningen av de erbjudanden som presenteras vid en sökning såsom köpta eller sponsrade sökresultat.

Dessutom föreslås att tillämpningsområdet ska utökas till att även omfatta tillhandahållande av digitalt innehåll som levereras till konsumenten på ett annat sätt än på ett fysiskt medium, det vill säga genom ett digitalt tillhandahållande. Reglerna ska gälla även om motprestationen inte medför någon betalningsförpliktelse för konsumenten utöver att denne ska tillhandahålla sina personuppgifter. I praktiken innebär förslaget att tillhandahållandet av exempelvis en programvara för nedladdning omfattas av lagen även om konsumenten inte behöver betala för tjänsten i pengar utan genom att delge sina personuppgifter. I ett sådant fall anses istället personuppgifterna utgöra betalning för tjänsten.

• Utökade möjligheter till sanktionsavgifter
  

Sanktionsavgifter föreslås kunna påföras vid fler brott mot konsumentskyddsregler än idag. Ändringsdirektivet kräver att sådana sanktionsavgifter ska kunna uppgå till fyra procent av ett företags årsomsättning. I enlighet med direktivet föreslås i lagrådsremissen att den nuvarande övre beloppsgränsen för marknadsskadeavgift om tio miljoner kronor tas bort. I stället föreslås en övre procentuell gräns om fyra procent av årsomsättningen för bolag som bryter mot reglerna.

Ändringsdirektivet innehåller därtill möjlighet till beslutande om begränsningar i fråga om utdömande av avgifter, på så sätt att det endast krävs vid fortsatta överträdelser samt vid gränsöverskridande handel. Dessa begränsningar återfinns endast till viss del i den svenska lagrådsremissen, enligt vilken sanktionsavgifter ska kunna påföras också vid nationella överträdelser samt vid förstagångsöverträdelser vid brott mot avtalsvillkorslagen.

• Det fortsatta genomförandet

Ändringsdirektivet skulle ha genomförts av medlemsländerna senast den 28 november 2021 och börja gälla den 28 maj 2022. Regeringen lämnade dock så sent som den 27 januari 2022 en lagrådsremiss innehållande de aktuella förslagen och enligt lagrådsremissen föreslås ändringarna träda i kraft den 1 juli 2022.

Implementeringsarbetet lider således mot sitt slut och det återstår närmast att se hur förslaget tas emot av lagrådet samt hur propositionen därefter slutligen utformas.

Förslag till ny konsumentköplag

I januari 2022 har regeringen överlämnat en proposition till riksdagen med förslag till en ny konsumentköplag. Förslaget genomför de båda EU-direktiven om tillhandahållande av digitalt innehåll och digitala tjänster (Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/770) och om försäljning av varor (Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/771). Den nya konsumentköplagen är även ett försök till modernisering av konsumenträtten vid köp av varor och vid avtal om tillhandahållande av digitalt innehåll och digitala tjänster.

Bland förändringarna märks följande:

• Regler införs om vad som gäller för leverans av varor och digitalt innehåll samt vid dröjsmål med att leverera eller betala. I praktiken innebär de nya reglerna bland annat att varureglerna ska tillämpas i fråga om näringsidkarens dröjsmål med tillhandahållandet samt att näringsidkaren har bevisbördan för att leveransen skett i rätt tid.
• Regler om vad som utgör fel på vara eller digitalt innehåll, vem som är ansvarig för sådana fel samt vilken rätt konsumenten har att få felet avhjälpt. Förändringarna innebär att kraven avseende vad som utgör fel i en vara också ska tillämpas i fråga om digitalt innehåll. Ett fel i varan eller det digitala innehållet föreligger om detta avviker från subjektiva (avtalade) eller objektiva krav. I och med förändringen skulle den nuvarande bestämmelsen om att fel även anses föreligga då varan ”i övrigt avviker från vad konsumenten har kunnat förvänta sig” avskaffas.
• Förlängning av dagens sex månader till två år under vilken tid ansvaret för fel på en vara presumeras vila på näringsidkaren. Detta skulle i praktiken i vissa fall kunna innebära en tvingande ”garanti” till förmån för konsumenter på upp till två år.
• Nya regler vid konsumentköp av levande djur. Syftet med dessa regler sägs vara att få till stånd en mer ändamålsenlig ordning för såväl konsumenter som för näringsidkare, samt bidra till en god djurvälfärd.

Den nya konsumentköplagen föreslås träda i kraft den 1 maj 2022.

Digital Services Act

Inom ramen för projektet Digital Single Market – som huvudsakligen syftar till att förena medlemsländernas digitala marknader samt förbättra dess tillgänglighet för konsumenter – har föreslagits införandet av Digital Services Act.

Digital Services Act syftar till att skapa rättvisa spelregler för digitala plattformar oavsett storlek. Regleringen innebär ökade krav på transparens, ett större ansvar för det innehåll som publiceras samt en skyldighet att på eget initiativ plocka bort olagligt innehåll gällande exempelvis droghandel.

I övrigt omfattar förslaget bland annat följande:

• Skärpta regler för s.k. dark patterns [2]  innebärande att det blir svårare för näringsidkare att genom plattformens layout påverka konsumenters val.
• Skydd av unga användare genom att förbjuda digital marknadsföring som riktar sig till barn.
• Krav på rapportering om öppenhet och insyn varigenom plattformarna ska offentliggöra information om antalet aktiva tjänstemottagare.
• Skärpta regler om användarinformation i form av främjande av utarbetandet av uppmärkandekoder som rör skydd av personuppgifter och krav på hur personuppgifter ska behandlas i relation till rapporterings- och öppenhetskraven.
• Krav på kontaktpunkter och (om nödvändigt) juridiskt ombud.
• Särskilt höga krav på mycket stora plattformar, däribland uppförandekoder.

Om Digital Services Act antas av medlemsstaterna kan förordningen förväntas träda i kraft under år 2023. Den blir då direkt tillämplig i alla EU:s medlemsländer.

Vad innebär förändringarna?

Rent generellt kan vi förvänta oss ett ökat fokus på regulatoriska frågor kopplade till marknadsföring och konsumentskydd under kommande år.

För svenskt vidkommande kommer reformerna innebära att delvis nya och preciserade krav ställs på näringsidkare. Detta medför i sin tur ett behov för såväl stora som små verksamheter att se över och vid behov justera sin marknadsföring.

Ökade krav och skärpta sanktioner innebär också att annonsörer och tjänsteleverantörer i framtiden har mer att vinna på ett systematiskt arbete för att parera risker som är förenade med brott mot marknadslagstiftningen.

En gemensam nämnare hos samtliga berörda förslag inom New Deals for Consumers och Digital Single Market är att de syftar till att harmonisera den europeiska digitala marknaden och därigenom överbrygga det regulatoriska lapptäcket som i viss mån finns inom EU. Det återstår att se i vilken utsträckning syftet uppnås, men förhoppningsvis kommer harmoniseringen underlätta för aktörer som verkar på EU:s inre marknad.

Av: Erik Ullberg och Michaela Örtberg, Wistrand Advokatbyrå