Nyhet -
Nya regler om global minimibeskattning på ingång
I slutet av förra året antog EU ett direktiv för genomförande av regler om global minimibeskattning. Reglerna är ett resultat av BEPS-arbetet som drivits av OECS, med stöd av bland annat EU, i många år. Det övergripande syftet med arbetet har varit att presentera åtgärder för att motverka skattebaserodering och flyttandet av vinster. En del i detta åtgärdspaket är att uppnå en global minimibeskattning för multinationella koncerner, vilket nu förväntas implementeras av EU:s medlemsländer i enlighet med direktivet. I Sverige har en offentlig utredning publicerats som blad annat föreslagit en ny lag om tilläggsskatt. Denna lag kan förväntas träda i kraft den 1 januari 2024 och kommer att tillämpas för företag vars beskattningsår börjar efter den 31 december 2023.
Tanken är att regelverket ska åstadkomma en minimibeskattning med en effektiv skattesats om 15 procent. Reglerna träffar stora företag, både internationella och svenska, med en omsättning som uppgår till minst 750 miljoner euro under två av de senaste fyra räkenskapsåren. Koncernens verksamhet inom en jurisdiktion måste anses vara lågbeskattad för att tilläggsskatt ska påföras, vilket förutsätter att koncernenheten effektivt beskattas lägre än 15 procent. Den effektiva skattesatsen beräknas på ett gemensamt sätt för alla jurisdiktioner och beräkningen baseras på den konsoliderade redovisningen enligt IFRS eller liknande redovisningsstandard.
Om den effektiva skattesatsen understiger 15 procent ska ett tilläggsskattebelopp påföras, vilket förenklat motsvarar mellanskillnaden upp till miniminivån. Frågan om vilken koncernenhet som ska betala tilläggsskatten och beräkningen av denna avgörs av vissa beskattningsregler.
- Den första beskattningsregeln (Income Inclusion Rule), även benämnd huvudregeln, innebär att tilläggsskatten tas upp hos moderbolaget i koncernen. Tilläggsskattebeloppet beräknas utifrån de lokala skattereglerna i det land där moderbolaget finns. Detta förutsätter dock att landet har implementerat huvudregeln. Om moderbolaget endast delvis äger de koncernenheter som bedöms vara lågbeskattade, ska moderbolaget betala den andel av beloppet som motsvarar dess ägarintresse.
- Den andra beskattningsregeln (Undertaxed Profits Rule) har karaktären av en kompletteringsregel och blir därför tillämplig om lågbeskattade inkomster inom koncernen inte beskattas enligt huvudregeln.
- Utöver dessa regler kan en medlemsstat införa en nationell tilläggsskatt (Qualified Domestic Minimum Top-up-Tax), som ger medlemsstaten företräde till skatteintäkter från tilläggsbeskattning för de lågbeskattade koncernenheter som hör hemma där.
Under en övergångsperiod har OECD publicerat tillfälliga lättnadsregler (Safe Harbour) i syfte att underlätta för de företag som omfattas, främst när det gäller administrationen. Reglerna syftar till att undanta de enheter som bedöms vara belägna i jurisdiktioner med låg risk för att den effektiva beskattningen understiger 15 procent. En del av lättnadsreglerna innebär att koncernenheter inte behöver göra en fullständig beräkning utifrån de ovan nämnda beräkningsreglerna. Istället kan de använda sig av uppgifter i kvalificerade land-för-land-rapporter för att avgöra om jurisdiktionen uppfyller någon av de villkor som krävs för att tillämpa lättnadsreglerna. Om någon av villkoren är uppfyllda undantas jurisdiktionen från tilläggsbeskattning. Dessa regler förväntas också införas i svensk rätt.
Den svenska utredningen, som i dagsläget är ute på remiss, föreslår ett införande av en nationell tilläggsskatt i den nya lagen om tilläggsskatt. Reglerna ger Sverige företräde till skatteintäkterna från tilläggsbeskattning och innebär att den svenska koncernenheten som befinner sig högst upp i ägarkedjan ska betala tilläggsskatt som hänförs till svenska koncernenheter. Detta gäller oberoende av om det finns andra koncernenheter i andra länder som befinner sig högre upp i ägarkedjan än den svenska koncernenheten. Det föreslås även en möjlighet till förhandsbesked från Skatterättsnämnden, i syfte att säkerställa att företag har någonstans att vända sig för att få en rättssäker och bindande prövning av om de träffas av reglerna. Möjligheten bedöms vara av stor betydelse för många företag som troligtvis inte kommer behöva betala tilläggsskatt, men som ändå har skäl att få det utrett.
Ovan utgör endast en kort sammanfattning av de nya reglerna. De föreslagna ändringarna och den nya lagen om tilläggsskatt kommer ställa omfattande krav på de företag som träffas av reglerna, bland annat i form av anmälnings- och uppgiftsskyldighet till Skatteverket.
