I en uppmärksammad dom i höstas slog Högsta förvaltningsdomstolen fast att användning av drönare med kamera kräver tillstånd enligt kameraövervakningslagen. Regeringen har nu föreslagit en lagändring som innebär kravet på tillstånd fortsättningsvis bara ska gälla myndigheter. Enskildas personliga integritet ska vid övrig användning av drönare skyddas genom regler i personuppgiftslagen. Lagförslaget föreslås träda i kraft den 1 augusti 2017.
Användning av drönare är kameraövervakning
I oktober 2016 fastslog Högsta förvaltningsdomstolen att en kamera som är monterad på en drönare är en sådan övervakningskamera som omfattas av kameraövervakningslagen. Eftersom kameran på drönaren skulle komma att riktas mot platser dit allmänheten har tillträde bedömdes den vara tillståndspliktig. Avgörandet innebär att det i dagsläget krävs tillstånd för i stort sett all användning av kameror monterade på drönare.
Lättnad för privata sektorn
Regeringen har nu föreslagit en lagändring som innebär att kameraövervakningslagen inte längre ska gälla vid kameraövervakning som bedrivs med en övervakningskamera som är uppsatt på ett obemannat luftfartyg, om övervakningen bedrivs av någon annan än en myndighet. Om lagförslaget går igenom kommer kameraövervakning från drönare inte längre kräva tillstånd, om användaren tillhör den privata sektorn eller annan aktör som inte är en myndighet. Skyddet för enskildas personliga integritet ska istället säkerställas genom reglerna i personuppgiftslagen.
Behov av skyndsam lagändring för arbetstillfällen och konkurrenskraft
I lagförslaget framhåller regeringen att endast en liten del av det totala användningsområdet för drönare omfattas av de samhälleliga ändamål som särskilt ska beaktas vid en tillståndsprövning, t.ex. brottsbekämpning och förhindrande av olyckor. Den största delen av drönaranvändningen sker inom mer kommersiella verksamheter som har begränsad möjlighet att få tillstånd enligt kameraövervakningslagen.
Regeringen betonar att det med nuvarande lagstiftning finns en betydande risk för att en stor del av verksamheten i en snabbt växande bransch omöjliggörs. Detta riskerar i sin tur att hämma teknikutvecklingen, medföra förlorade arbetstillfällen och drabba andra viktiga samhälleliga intressen. Den nuvarande regleringen innebär dessutom en risk för snedvriden konkurrens till nackdel för svenska företag, då kameraövervakningslagens bestämmelser inte är tillämpliga på företag som är etablerade i ett annat EU-land. Regeringen bedömer att lagändringen är angelägen och bör träda i kraft redan i augusti.
Viktigt med kunskap om personuppgiftslagen
Som anges i propositionen innebär lagförslaget regelförenklingar för enskilda och företag eftersom det, om förslaget går igenom, inte längre kommer behövas tillstånd för användning av drönare med kamera. Regeringen bedömer att en lagändring enligt förslaget kommer medföra positiva konsekvenser för små företags konkurrensförmåga och villkor i relation till större företag. Sysselsättningen bedöms också gynnas av förslaget, i synnerhet hos små företag vars inriktning är användning eller utveckling av drönarteknik.
Regeringens bedömning är att regleringen i personuppgiftslagen, i kombination med brottsbalkens bestämmelser om bl.a. kränkande fotografering och ofredande, gör att enskilda ges ett fullgott skydd mot integritetskränkande övervakning även utan krav på tillstånd för användning av drönare. Den som använder drönare med kamera gör således klokt i att sätta sig in i relevanta bestämmelser i personuppgiftslagen.
Emilie Steen, emilie.steen@wistrand.se, +46 70 282 71 28, Emilia Ohlin, emililia.ohlin@wistrand.se, +46 703 47 47 34
|
