COLIVE i Fastighetsnytt

Läs COLIVEs artikel i Fastighetsnytt här.

Sammantaget gör situationen det mycket svårt för unga vuxna att flytta hemifrån, och nära nog omöjligt för de individer som söker sig till storstadsområden för att etablera sig på arbetsmarknaden. Systemet har slutat att fungera för länge sedan. Det är dags att utmana denna verklighet och testa nya idéer och lösningar.

Det kan knappast ha undgått någon att det råder brist på bostäder i nästan alla av landets kommuner. För unga vuxna är läget alarmerande. Enligt en rapport från Hyresgästföreningen bor ”213 000 unga vuxna hemma hos sina föräldrar trots att de hellre skulle bo på ett annat sätt. Knappt en fjärdedel av de som har flyttat hemifrån, nästan 200 000 personer, bor inte i egen bostad utan i andra hand, inneboende eller annat.” Efterfrågan på prisvärda och framtidsriktiga boenden är skriande.

Till denna problembild kan man lägga näringslivets behov av arbetskraft. Runt 20 procent av rekryteringarna till Stockholm uteblir till följd av att det inte går att tillgodose boendebehovet, enligt en undersökning från Stockholms Handelskammare. Branschorganisationen Fastighetsägarna visade tydligt i en rapport redan år 2014 att bostadsbristen var ett av de största hoten mot tech- och startup-scenen i Stockholm – en magnet för många unga vuxna. Frågan är hur många av våra talanger som tvingas tacka nej till drömjobbet eller helt enkelt väljer bort Sverige. Vad gör det med landets tillväxt?

Till skillnad från tidigare kan många unga tänka sig att bo ihop med andra. Idag vill nästan hälften av alla stockholmare mellan 18 och 35 år bo tillsammans med människor utanför den närmaste familjen, enligt en undersökning från United Minds på uppdrag av NCC, Swedbank och Fastighetsägarna Stockholm. Vi har därtill blivit mindre intresserade av att äga saker och söker istället tillgång till funktioner. Enkelhet och flexibilitet har blivit allt viktigare och tillgänglighet vid behov är i många fall lösningen.

Uber och AirBnb är goda exempel på denna trend. Värderingsförändringen påskyndas av en teknisk utveckling som gör det möjligt att ha tillgång till saker utan att behöva äga dem eller fylla trånga bostäder med allt fler materiella saker. Delningsekonomin påverkar också hur unga ser på boende.

Vad beträffar inställningen till delade funktioner i hemmet skulle 80 procent av unga vuxna i Sverige kunna tänka sig att dela på kök och vardagsrum i sitt hem, enligt en undersökning vi själva genomfört. Delningslösningar för såväl arbete som boende är numera ett välkänt fenomen internationellt. Arbetsplatser där fler företag delar på resurser har redan fått starkt fäste även i Sverige.

Det finns en uppsjö av exempel från olika platser runt om i världen där man framgångsrikt i olika utsträckning delar på vissa ytor och funktioner i en bostad. Typiskt är att sociala ytor som kök, matplats, vardagsrum och arbetsytor delas medan sovutrymmen och badrum är privata. Det är vad som idag kallas coliving.

Coliving erbjuder ett boende som i tillägg till vad en konventionell bostad erbjuder även tillgodoser behovet av social gemenskap. Dessutom blir boendet mer kostnadseffektivt och fler ges möjlighet till en bostad de har råd med.

Ett coliving-boende är inte tänkt att vara för hela livet. Det erbjuder däremot en möjlighet att under några år fylla boendebehovet mellan studier och en mer permanent boendeetablering. En stor skillnad mot tidigare generationer är att dagens unga vuxna är betydligt mer rörliga och att de bildar familj vid en högre ålder. Här finns ett stort glapp med avseende på alternativen som finns på bostadsmarknaden. Coliving möjliggör för unga vuxna att etablera ett tryggt boende på orten eller ta ett jobb i en annan stad utan att behöva köpa en lägenhet, stå i bostadskö eller hyra en dyr andrahandslägenhet.

Rådande situation ställer höga krav på nytt tänkande. För närvarande läggs mycket kraft och möda på att bland annat förenkla planprocesser och korta ner tiden från idé till bostad. Förändringsviljan finns, vilket är bra, men nya lösningar och angreppssätt måste bygga på insikter om hur människor faktiskt vill leva och bo i dag.

De svenska regelverk som omgärdar bostäder och bostadsbyggande utgör ett fundamentalt skyddsnät i samhället. Det säkerställer såväl kvalitet och miljöhänsyn likväl som tillgänglighet för funktionshindrade och trygghet i hyresförhållanden genom besittningsskydd. De regler som finns för samhällets väl, har sitt ursprung i de väl definierade och etablerade boendeformerna: småhus, bostadsrätt och hyresrätt. Som ett resultat av de befintliga boendeformernas totala dominans i utbudet, ges tyvärr mycket begränsade möjligheter till nya alternativ.

Det är dags att skapa förutsättningar för coliving-boenden i Sverige. Det kommer inte att lösa hela bostadsbristen för unga vuxna, men vi tror att det kan lindra den akuta situationen som vi nu befinner oss i. Vi måste upp ur gamla hjulspår och våga pröva nya affärsmodeller, regelverk och boendeformer som möter dagens och framtidens behov. Vi måste våga experimentera, testa nya idéer och förslag som inte alltid faller inom etablerade ramar. Vi måste våga omfamna en förändring.

Jonas Häggqvist, medgrundare och VD, COLIVE
Katarina Liljestam Beyer, medgrundare och operativ chef, COLIVE