Senaste nyheterna

Har du koll på vinterdäcken? ❄️🚙 Detta säger lagen: 🗓 1 december–31 mars: Vinterdäck är obligatoriska vid vinterväglag. 🗓 1 oktober–15 april: Dubbdäck är tillåtna (kolla lokala dubbdäcksförbud!). 🛑 16 april–30 september: Dubbdäck är förbjudna om det inte är vinterväglag. ✅ Mönsterdjup: Minst 3 mm för personbilar. 🛠 Nya regler 2024: Från 1 december måste dubbfria vinterdäck vara märkta med "alptopp/snöflinga" för att vara lagliga. 💡 Tips: Passa på att se över din bilförsäkring. Har du rätt skydd till rätt pris? www.compricer.se/forsakring/bil #vinterdäck #vinterväglag #bilförsäkring

Riksbanken meddelade klockan 9:30 i förmiddags att de sänker styrräntan med 0,5 procentenheter, en så kallad dubbelsänkning. Styrräntan hamnar efter sänkningen på 2,75 procent. Riksbanken motiverar sänkningen enligt följande: "För att ge ytterligare stöd till konjunkturen och bidra till att inflationen stabiliseras vid målet har direktionen beslutat att sänka styrräntan med 0,5 procentenheter till 2,75 procent. Om konjunktur- och inflationsutsikterna står sig kan styrräntan även sänkas i december och under första halvåret 2025, i linje med vad som kommunicerades i september." Styrräntan har sänkts med 1,25 procentenheter i år I början av året låg styrräntan på fyra procent, och under året har Riksbanken sänkt räntan vid fyra tillfällen, inklusive dagens sänkning. Det sista penningpolitiska mötet för året hålls den 19 december, och förväntningarna är att Riksbanken då kommer att sänka räntan ytterligare. Hur vanligt är det men dubbelsäkningar? Större sänkningar än 0,25 procentenheter är relativt ovanliga, men under 2008 såg vi flera sänkningar på 0,5 procentenheter och en markant sänkning på hela 1,75 procentenheter. År 2009 fortsatte Riksbanken att sänka räntan, bland annat med en sänkning på 1 procentenhet och en på 0,5 procentenheter. Även under 2014 genomfördes en sänkning på 0,5 procentenheter. Stora höjningar är också ovanliga, men under 2022 såg vi ändå höjningar av styrräntan med 0,5, 0,75 och 1 procentenhet. Bankerna sänker sina bolåneräntor i ungefär samma takt som Riksbanken sänker styrräntan, även om det finns variationer mellan bankerna. I genomsnitt har bankerna sänkt den rörliga (3-månaders) räntan med 0,89 procentenheter i år, och efter dagens sänkning kan vi förvänta oss ytterligare justeringar framöver. #bolån #riksbank #styrränta #bolåneränta

Utredning: Höjt bolånetak samt stegvis minskat amorteringskrav. Den 1 oktober 2010 införde Finansinspektionen (FI) ett bolånetak, som innebär att nya lån med bostad som säkerhet inte bör överstiga 85 procent av bostadens värde. Finansdepartementet föreslår nu i sin utredning att bolånetaket höjs till 90 procent, vilket skulle innebära att låntagare kan belåna en större andel av sin bostad. Dagens amorteringskrav, som infördes i två steg 2016 och 2018, innebär att låntagare kan behöva amortera upp till maximalt 3 procent av lånebeloppet per år. Det första amorteringskravet infördes 2016 och innebär att den som lånar mer än 50 procent av bostadens värde måste amortera 1 procent av lånebeloppet per år. Vid lån över 70 procent av bostadens värde ökar amorteringskravet till 2 procent. För lån under 50 procent av bostadens värde finns inget lagstadgat amorteringskrav. År 2018 skärptes reglerna ytterligare med ett tilläggskrav (det skärpta amorteringskravet). Om lånet överstiger 4,5 gånger hushållets bruttoinkomst, läggs en extra procents amortering till. Detta innebär att låntagare som både har en hög skuldsättning och lånar över 70 procent av bostadens värde kan behöva amortera upp till 3 procent av lånet per år. Utredningen föreslår att amorteringskravet ska minskas i två steg: Steg 1: Det skärpta amorteringskravet tas bort, och bolånetaket höjs till 90 procent. Samtidigt föreslås ett skuldkvotstak på 550 procent, vilket innebär att lånet får uppgå till maximalt 5,5 gånger låntagarens bruttoinkomst. Steg 2: Det allmänna amorteringskravet (1-2 procent) sänks, så att kravet på 2 procent vid lån över 70 procent av bostadens värde slopas. Detta innebär att samtliga hushåll med lån över 50 procent av bostadens värde endast behöver amortera 1 procent per år. #bolånetak #amorteringskrav #compricersnyhetsbrev #skuldkvotstak

Barnfamiljer i Sverige känner av en allt större ekonomisk press då barnbidraget inte längre räcker till för att täcka vardagsutgifterna på samma sätt som tidigare. Enligt en rapport från SVT har kostnaderna för mat, kläder och aktiviteter ökat kraftigt, samtidigt som barnbidraget har varit oförändrat sedan 2018. Barnbidraget idag – 1 250 kronor Barnbidraget ligger för närvarande på 1 250 kronor per månad. Enligt beräkningar från Länsförsäkringar skulle bidraget behöva höjas till 1 600 kronor för att hålla jämna steg med inflationen. Den senaste höjningen skedde i mars 2018, då bidraget ökade från 1 050 kronor till dagens nivå. Så mycket kostar ett barn Swedbank har beräknat att det kostar cirka 1,8 miljoner kronor att uppfostra ett barn till 19-årsåldern. Efter avdrag för barn- och studiebidrag blir den faktiska kostnaden cirka 1,5 miljoner kronor. I dessa beräkningar ingår nödvändiga kostnader för mat, kläder, fritidsaktiviteter, boende och föräldraledighet. Eventuella kostnader för bil eller semesterresor är inte inkluderade i denna summa Enligt Swedbank har den totala kostnaden för ett barn under dess uppväxt ökat med 23 procent netto, 300 000 kronor, mellan 2021 och 2023. Netto betyder att barnbidraget är inräknat. #barnbidrag #compricersnyhetsbrev

Finns det någon plan för framtida pension nu när det inte föds så många barn i Sverige längre? Vem ska betala för pensionärerna då? Hej! En stor del av de pensioner som ska betalas ut i framtiden (till exempel premiepensionen och de flesta tjänstepensioner) finns redan idag reserverade hos banker och pensionsbolag. Vi på Alecta förvaltar till exempel hela 1 300 miljarder kronor, och tillsammans med andra pensions-förvaltare handlar det om tusentals miljarder kronor som står och växer i väntan på att en dag betalas ut till framtidens pensionärer. Inkomstpensionen däremot, som utgör den största delen av den allmänna pensionen, är inte fonderad på det sättet. Den är istället beroende av att kommande generationer betalar för våra pensioner precis som vi idag betalar till dagens pensionärer. Ett sånt beroende av framtida generationer kan kanske låta riskabelt, men så funkar den allmänna pensionen i de flesta länder. För att pensionerna ska kunna betalas ut trots tillfälliga nedgångar har vi AP-fonderna som ett slags buffertkapital. Tack vare dem gör det inget att vissa årskullar är mindre än andra. På lång sikt är det däremot viktigt att Sverige fortsätter ha en bra tillväxt och att förhållandet mellan andelen arbetande och andelen pensionärer i befolkningen är något sånär i balans. Skulle Sveriges befolkning minska kraftigt samtidigt som antalet pensionärer ökar skulle det kunna bli problematiskt. Men så ser inte befolknings-prognoserna ut, och prognosen för inkomst-pensionen är istället att den kommer att gå med ett rejält överskott i framtiden. #pension #compricersexpertpanel

Dyrare fast bredband, men billigare mobilt bredband Under det senaste året har priserna på fast bredband ökat, medan kostnaderna för mobila bredbandsabonnemang har sjunkit, enligt en rapport från Post- och telestyrelsen (PTS). Idag har de flesta hushåll en bredbands-uppkoppling, och för många är ett snabbt och stabilt internet en självklarhet för arbete, studier och underhållning. I takt med att fler arbetar hemifrån och streamingtjänster blir allt mer populära, har efterfrågan på lösningar med hög kapacitet skjutit i höjden. Detta har lett till ökad konkurrens vilket i sin tur har drivit upp priserna. Enligt PTS har priset på fast bredband ökat med 8 procent under de senaste tolv månaderna. Samtidigt som det fasta bredbandet blivit dyrare har priserna för mobilt bredband sjunkit med 9 procent. Detta gör mobilt bredband till ett alltmer attraktivt alternativ, särskilt för dem som behöver flexibilitet eller bor i områden där fast bredband är mindre tillgängligt, som glesbygder eller platser där fiberutbyggnaden ännu inte är fullt utvecklad. En viktig orsak till prissänkningen är den ökade konkurrensen på marknaden för mobila tjänster. För konsumenterna är det bra att hålla sig uppdaterade om de senaste erbjudandena och de tekniska framstegen på marknaden för att göra ett välgrundat val baserat på deras behov och budget. Vill du veta mer om vad som passar just ditt hushåll? Besök vår bredbandstjänst (compricer.se/bredband) och jämför bredbandsalternativ på din adress för att hitta den bästa lösningen för dig. #bredband #mobiltbredband #compricersnyhetsbrev

Bästa matbutiken 2024! 🛒 Funderar du på vilken matbutik som är bäst? Då kan Svenskt Kvalitetsindex årliga undersökning av kundnöjdheten bland landets livsmedelskedjor vara till nytta. Här hittar du de butiker inom dagligvaruhandeln som är bäst respektive sämst när kunderna själva får välja. Över 1 013 privatpersoner runtom i Sverige har fått svara på frågor om vad de tycker om olika matbutiker. Generellt är vi kunder nöjda med våra butiker trots inflation och höjda matpriser. Kanske inte helt förvånande är det aktörer som fokuserar på prisvärde som har nöjdast kunder men undersökningen visar att det inte bara räcker att vara billigast. Även brett utbud och hög kvalitet på produkterna är viktigt. Det är också viktigt var butiken ligger. Nära till hemmet eller jobbet är den främsta anledningen till varför man väljer att handla i en specifik butik. 😄Kundnöjdhet Kundnöjdheten mäts på en skala mellan 0 till 100 där 0 är sämsta möjliga kundnöjdhet och 100 bästa möjliga. Generellt har branscher och företag med ett betyg under 60 stora svårigheter att motivera sina kunder att stanna kvar hos sig medan ett betyg över 75 visar på en mycket stark relation mellan företaget och kunden. 🛍️Bästa matbutiken Vinnaren i undersökningen blev Lidl följt av Willys och ICA. Sämst gick det för Hemköp och Coop som båda hamnade under genomsnittet för branschen. Matkedja Betyg 🔹Lidl 72,9 🔹Willys 72,4 🔹ICA 71,4 🔹City Gross 71,3 🔹Coop 70,0 🔹Hemköp 65,3 #matbutik #compricersnyhetsbrev

Har du nyligen sett över ditt elavtal? Kanske hade du tidigare ett avtal med en förmånlig rabatt som nu har löpt ut, eller så har du aldrig gjort ett aktivt val och sitter fast med ett dyrt anvisningsavtal. Det är enkelt att ta fram din senaste elräkning och se till att du inte betalar för mycket. 🔌Rabatter löper ut – och priset stiger När du tecknar ett elavtal erbjuds du ofta en inledande rabatt, vanligtvis under det första året. Rabatten kan gälla fasta avgifter eller ge ett lägre pris per kilowattimme. Men när rabattperioden tar slut förvandlas avtalet ofta till ett avsevärt dyrare anvisningsavtal. Därför är det viktigt att hålla koll på när rabatten upphör och vara redo att jämföra och byta till ett nytt, mer förmånligt elavtal. Ett tips är att skriva upp slutdatumet för din rabatt i kalendern, så att du kan jämföra avtalen i tid och undvika onödigt höga kostnader. 🔌Hundratusentals svenskar har ett dyrt anvisningsavtal! Ett av de enklaste sätten att sänka din elkostnad är att aktivt välja ett elhandelsbolag. Om du inte gör det hamnar du automatiskt på ett så kallat anvisningsavtal, eller tillsvidareavtal, som ditt elnätsbolag erbjuder. Dessa avtal är ofta betydligt dyrare – i genomsnitt 30 procent högre än vanliga elavtal, och i vissa fall upp till 60 procent dyrare. Det krävs bara ett samtal till ditt elbolag för att byta till ett bättre avtal och minska dina elkostnader. 🔌Jämför elpriserna varje år Det finns många elhandelsbolag att välja mellan, och priserna varierar kraftigt. Många bolag erbjuder även tillfälliga kampanjer med bättre villkor. För att spara både tid och pengar är det klokt att jämföra elavtal regelbundet. Vill du slippa ringa runt till flera elbolag? Du kan enkelt jämföra avtalen kostnadsfritt på compricer.se. #elbolag #elpris #anvisningsavtal #tillsvidareavtal

Riksbanken meddelade tidigare idag en sänkning av styrräntan med 0,25 procentenheter och skriver att styrräntan framåt kan väntas sänkas i en betydligt snabbare takt än tidigare kommunicerats. Riksbanken signalerar ytterligare sänkningar i år och under nästa år och skriver: Direktionen har beslutat att sänka styrräntan med 0,25 procentenheter till 3,25 procent. Om inflations- och konjunkturutsikterna står sig kan räntan sänkas även vid de två återstående penningpolitiska mötena i år. En sänkning med 0,5 procentenheter vid något av dessa möten kan bli aktuellt. Dessutom indikerar prognosen ytterligare en eller två räntesänkningar under första halvåret 2025. Styrräntan väntas därmed sänkas i en tydligt snabbare takt än vad som tidigare kommunicerats, vilket bidrar till en starkare konjunktur och en inflation nära målet. En boränta på 3 procent nästa år? Om Riksbankens mest aggressiva prognos håller, med ytterligare två räntesänkningar under året – den 7 november och den 19 december, varav en på 0,5 procentenheter – samt två ytterligare sänkningar våren 2025, skulle styrräntan landa på 2 procent. Detta skulle innebära att den genomsnittliga bostadsräntan med 3-månaders bindningstid sjunker till omkring 3 procent, jämfört med dagens snittränta på cirka 4,5 procent. Svajpa vänster för att se hur bankerna agerat i år ⬅️ #bolån #styrränta #bolåneränta #compricersnyhetsbrev