Ekonomer: Var osvensk - förhandla om räntan
Högre inflation än väntat men sjunkande räntor. Se över lånen, jämför mellan bankerna och förhandla.
Högre inflation än väntat men sjunkande räntor. Se över lånen, jämför mellan bankerna och förhandla.
En ökad oro bland många svenskar då handelskonflikter och geopolitisk instabilitet har bidragit till en känsla av osäkerhet. Samtidigt ser vi äntligen vissa lättnader. Inflationen har stabiliserats och Riksbanken sänkt räntan, vilket ger hopp efter flera tuffa år med skenande kostnader.
Riksbanken har halverat styrräntan och räntan på bolånen har följt efter.
Solsken påverkar inte bara vårt humör – det kan också öka vår benägenhet att konsumera och ta ekonomiska risker. Ljusa dagar kan göra oss mer optimistiska, vilket i sin tur kan leda till ökat köpsug och större risktagande.
Tre nyckelfaktorer för att uppnå ekonomiskt oberoende, pausa tjänstepensionen och framtidsfullmakt mellan makar som äger hus.
Bland de tio kommuner där bilförsäkringar är dyrast ligger samtliga i eller kring Stockholm. Kommuner som Botkyrka, Sundbyberg och Södertälje toppar listan, alla med genomsnittspremier klart över rikssnittet.
Spara smart i oroliga tider: Christina Sahlberg ger sex tips. Ha en buffert, sänk kostnader, jämför avtal, minska bilberoende, håll koll på matutgifter och fortsätt månadsspara. Följ dessa råd för bättre ekonomiska förutsättningar. Läs mer här: https://nyheter24.se/nyheter/e...
Många betalar mer än nödvändigt, något som kan komma som en chock för en stor skara svenskar. Varannan fondsparare känner nämligen inte till vad fondavgiften är, enligt en undersökning från Finansinspektionen.
Mental bokföring, eller mental accounting, är ett begrepp från beteendeekonomin som förklarar varför vi inte ser alla pengar som lika. Istället delar vi mentalt upp våra pengar i olika ”konton” beroende på var de kommer i från eller vad vi tycker att de är till för.
Bundna och rörliga räntor sänks efter en period av höjningar
Vi vill gärna tro att vi är självständiga, rationella varelser som fattar egna beslut. Särskilt när det handlar om pengar. Men det är just där, i våra ekonomiska val, som flockbeteendet ofta kliver fram. Vi fattar ekonomiska beslut inte bara baserat på fakta, utan på vad andra gör. Det kallas social proof, eller socialt bevis, och det påverkar oss mer än vi vill erkänna.
Christina Sahlberg, sparekonom på jämförelsesajten Compricer, säger till Di att de små sänkningarna är en fråga om framförhållning och marknadsföring. Riksbanken lämnade förvisso styrräntan oförändrad på 2,25 procent vid mötet den 8 maj, men gläntade samtidigt på dörren till en framtida sänkning.