Sedan Riksbanken lämnade nollräntan (maj 2022) har bankernas rörliga snittränta stigit med i genomsnitt 1,09 procentenheter samtidigt som Riksbanken har höjt den rörliga räntan med 0,75 procentenheter.
Med stigande elpriser ökar vikten att välja energieffektiva produkter. En studie från Prisjakt och Compricer visar att allt fler svenskar väljer energieffektivt och att det i många fall lönar sig. För de fem undersökta produktkategorierna kan konsumenter i snitt spara mellan 1 079 till 4 582 kronor per år i energikostnad beroende på elprisområde, genom att använda produkter som har bra energimärkn
När elpriserna skenar väljer vi rörliga avtal. I augusti var det 95 procent av alla som bytte elavtal via Compricer som valde ett rörlig avtal. Att binda sitt elavtal just nu är dyrare än att ha ett rörligt avtal. Det beror på att elbolagen måste garantera sig för att elpriset kommer att bli dyrare och för osäkerheten som vi idag ser runt priset på el.
Siffror visar (igen) att nya kunder får en lägre ränta än befintliga. Under perioden maj-juli steg listräntan (befintliga kunders ränta) i genomsnitt med 1,02 procentenheter samtidigt som snitträntan (nya kunders ränta) steg med 0,75 procentenheter.
Söndagen den 11 september i år är det val och med skenande inflation och elpriser som skjuter i höjden så kan plånboksfrågor bli viktiga i årets val. Därför har vi ställt ett antal viktiga frågor till alla riksdagspartier och de har svarat.
I början på juli höjde Riksbanken styrräntan med 0,50 procentenheter till 0,75 procent och när snitträntorna för juli är rapporterade ser vi att bankerna fortsätter att höja både de rörliga och de bundna räntorna.
Den rörliga genomsnittsräntan steg med 0,16 procentenheter och den bundna (3 år) med 0,43 procentenheter under juni. Genomsnittskunden fick 1,73 procent i ränta på ett rörligt lån och 3,32 procent i ränta på ett lån bundet på tre år.
Bankernas bundna genomsnittsräntor på all time high. I slutet på april höjde Riksbanken reporäntan från 0 till 0.25 procent efter många år av minusränta och nollränta. Och Bankerna var inte sena med att höja räntan.
En kund som lånade 3 miljoner i april och band sitt lån på 3 år får betala 226 800 kronor (före ränteavdrag) i räntor under bindningstiden om han/hon valde banken med högst genomsnittsränta. Valde han/hon banken med lägst genomsnittsränta så blir kostnaden under bindningstiden totalt 154 800 kronor. En skillnad på 72 000 kronor.
93 procent av alla som jämförde och bytte avtal via Compricer valde ett rörligt avtal i mars. Snittpriset hamnade på 22,9 öre/kWh i elområde 1 och 2, på 130,3 öre/kWh i elområde 3 och på 154,5 öre/kWh i elområde 4.
En majoritet har aldrig bytt försäkringsbolag för sin bil, pris är den viktigaste anledningen till byten och ju bättre kunskap man har runt bilförsäkringar desto mer sannolikt att man byter försäkringsbolag.
När vi ser värdet på våra investeringar sjunka så gör det ont. Och många reagerar på känslan och säljer. Men är det rätt att göra så? Och varför gör det så ont?
Vår undersökning visar att de med bra kunskap om bilförsäkringar oftare byter försäkringsbolag, att lägre pris är den vanligaste anledningen till att man byter försäkringsbolag och att unga män med en bil som kostar över 300 000 kronor har bäst självförtroende när det kommer till bilkörning.
Bankernas rörliga genomsnittsräntor sjönk 0,01 procentenhet till på 1,32 procent under januari. Det är den lägsta rörliga snittränta som bankerna har rapporterat sedan de började rapportera dessa i maj 2015. Samtidigt fortsatte genomsnittsräntorna för längre bindningstider att stiga under månaden.
De senaste månaderna har elpriset stigit till rekordhöga nivåer. Ingen enskild månad sedan Sverige delades in i elområden 2011 har visat så höga medelpriser som december. Samtidigt valde de allra flesta ett rörligt avtal under december. Och i onsdags (12 januari) presenterade regeringen ett förslag på kompensation till de som fått höga elräkningar.
Bankernas rörliga genomsnittsräntor låg kvar på 1,33 procent under december (sjönk från 1,36 till 1,33 i oktober). Det är den lägsta rörliga snittränta som bankerna har rapporterat sedan de började rapportera dessa i maj 2015. Samtidigt fortsatte genomsnittsräntorna för längre bindningstider upp under månaden.
Bankernas rörliga genomsnittsräntor låg kvar på 1,33 procent under november (sjönk från 1,36 till 1,33 i oktober). Samtidigt höjdes genomsnittsräntorna för längre bindningstider som ett resultat av att många banker höjde sina bundna listräntor under oktober/november.
Bankernas rörliga genomsnittsräntor sjönk från 1,36 procent till 1,33 procent under oktober. Det är den lägsta rörliga snittränta som bankerna har rapporterat sedan de började rapportera dessa i maj 2015. Samtidigt höjde många banker sina bundna listräntor.
Bankernas rörliga genomsnittsräntor sjönk från 1,38 procent till 1,36 procent under september. Det är den lägsta snitträntan som bankerna har rapporterat sedan starten i maj 2015. Lägst rörlig snittränta under månaden: 1,14 procent.
De senaste månaderna har elpriset stigit till rekordhöga nivåer. Media har frekvent skrivit om elpriserna med varningar om en eventuellt rekorddyr vinter. Och enligt våra siffror har konsumenterna agerat genom att binda sina elavtal. 68 procent valde att binda sitt elavtal i september.
