Nyhet - 29 April 2025 09:00

Fritidsodlingen kan bli avgörande för svensk livsmedelsberedskap, visar ny rapport

Fritidsodlingens Riksorganisation, FOR och Coompanion Roslagen & Norrort har i ett Vinnovafinansierat projekt undersökt förutsättningar och utvecklat förslag på hur samhället kan bidra till att stimulera fler att odla mer och därmed bidra till Sveriges livsmedelsberedskap. Förslagen bygger på en stor mängd intervjuer och enkätsvar från aktiva inom forskning, politik, kommunal verksamhet, utbildning, omställningsrörelsen och odlare. Några exempel är grön skatteväxling, gemensamma växthus och förvaringsutrymmen för skörd.

Fritidsodlarna, drygt 5,3 miljoner som redan idag odlar på en större yta än de kommersiella grönsaksodlarna, är en resurs som med små medel kan stimuleras att producera en betydande mängd livsmedel, främst för det egna hushållet. Fritidsodlare finns i hela landet och kan producera även i tid av kris när gränser stängs, bränsle, el och gödsel blir bristvaror och internet slutar fungera. De är ofta en del av lokala sociala nätverk och kan snabbt ställa om, odla mer och hjälpa andra att komma igång.

Rapporten ”Så kan 5 miljoner fritidsodlare bidra till ökad livsmedelsberedskap” visar att många vill börja odla eller utveckla sitt nuvarande odlande men att det finns trösklar. Det handlar bland annat om tillgång till mark och mer kunskap om odling, förvaring och förädling. Det offentliga har en viktig roll att skapa incitament, underlätta och utveckla förutsättningarna för att skapa en bred, hållbar och folkligt förankrad livsmedelsproduktion.

– De senaste årens debatt och arbete kring Sveriges livsmedelsberedskap har helt och hållet fokuserat på att upprätthålla dagens extremt sårbara livsmedelssystem. När regeringen i slutet av mars presenterade sin Livsmedelsstrategi 2.0 lades stort fokus på åtgärder för att öka exporten av Ahlgrens bilar. Tyvärr saknades dock en plan för hur en inhemsk livsmedelsproduktion ska kunna bedrivas utan insatsmedel och negativ klimatpåverkan, likaså saknades åtgärder och förslag för att gynna tillväxten av fler småskaliga och mindre sårbara matproducenter, säger Marek Rolenec en av författarna till rapporten.

I rapporten presenteras följande förslag på vad staten kan göra

Ge fritidsodlingen ökad status, legitimitet och förutsättningar genom att:

Ställa krav på att mark och andra resurser för odling ska ingå i planeringen av nya bostadsområden.
Ge möjligheter till “grön skatteväxling” som: sänkt moms, utvecklat RUT-avdrag, avdrag för arrenden och odling som friskvård.
Stärka stödet till fritidsodlingens organisationer och folkbildningen för att öka kunskapen om odling, förvaring och förädling genom medborgarutbildningar.
Införa kunskap om odling, förvaring och förädling i grundskolans läroplaner. Införa möjligheten till ”grön tjänstgöring” som alternativ till militärtjänst.

I rapporten presenteras också förslag på vad kommuner kan göra:

Ta vara på och stimulera den resurs som fritidsodlarna utgör lokalt genom att:

Tydligt integrera fritidsodlingen i den kommunala samhällsplaneringen. Tex genom marktillgång, vattenförsörjning, förvaringsmöjligheter och gemensamma växthus.
Inrätta kommunala odlingssamordnare som samordnar marktillgång och kunskap
Förenkla regler och ta bort avgifter för kompostering av hushållsavfall.
Samverka med fritidsodlingens organisationer lokalt för att utveckla odlingen för gemensam nytta.

Idag finns det mycket goda exempel på kommuner så som Göteborg, Lund och Södertälje, som insett fritidsodlingens nytta och skapat långsiktiga strategier och verksamheter för att stimulera och stötta odlandet.

– I Göteborg har staden skapat ytor för gemensamhetsodlingar och även mindre kommersiella odlingar, anställt en stadsbonde som ger stöd och råd till nya odlare och anordnar kurser för nya odlare. Syftet är att skapa biologisk mångfald, rekreation, sociala mötesplatser, trygghet, medvetna konsumenter, arbetstillfällen och närproducerad mat framställd genom ekologiska principer. Södertälje kommun har valt att stimulera fritidsodlingen genom att förmedla bidrag till odlingsföreningar för att de ska komma igång med odlingen. Det går också att få odlingsrådgivning från kommunen, berättar Marek Rolenec.

– Två bra exempel från kommuner som ser nyttan för såväl medborgare som kommunen och som vi hoppas ska kunna inspirera andra. Det finns nyfikenhet och intresse att veta mer och ta del av andras erfarenheter, det ser vi i de svar vi fått på enkäter till kommunerna, säger Eva Johansson, en av författarna till rapporten. Kanske kan vi bidra genom att initiera ett nätverk för kommuner som vill utveckla verksamheter för att fler ska kunna och vilja odla på egen eller kommunal mark.

Därför är det viktigt att långsiktigt stötta och utveckla fritidsodlingen

Sveriges 5,3 miljoner fritidsodlare kan bidra till ökad livsmedelsberedskap. Sverige behöver utveckla lokala och cirkulära matsystem och göra det möjligt för fler att vara en del av den livsviktiga livsmedelsproduktionen. Fritidsodlare odlar redan ätbart på större areal än den yrkesmässiga trädgårdsodlingen. Tillsammans bidrar fritidsodlarna till trygghet, bättre fysisk och psykisk hälsa samtidigt som de ökar den biologiska mångfalden.

– Trädgårdsföreningar har en viktig roll att spela när det handlar om krisberedskap. Vi odlar inte bara för oss själva – vi odlar för framtiden, för varandra och för ett samhälle som håller ihop även i svåra tider. Säger Ingrid Ekrem, förbundsdirektör Svensk Trädgård. Vi hoppas att beslutsfattare ser odlingens potential för krisberedskap och folkhälsa och stöder insatser som underlättar för fler att odla, avslutar Inger Ekrem.

Drygt sju miljoner svenskar har tillgång till någon form av odlingsplats. Med ökad kunskap, mark och tid kan skörden från denna folkrörelse sannolikt mångdubblas. Fritidsodlingen är en outnyttjad potential som kan gynna hela samhället. I dag odlar 5,3 miljoner svenskar något ätbart i sin trädgård. När fler odlar mer och fler har kunskaperna finns också grunden till fler småskaliga kommersiella producenter som kan leverera lokalt och regionalt.

Samverkan och gemenskap möter framtidens utmaningar

– Rapporten visar tydligt på behovet av en samlande kraft och gemensam röst för den småskaliga odlingen i trädgårdar, koloniområden, tillsammansodlingar mm. Därför samarbetar vi med FOR, Sveriges Civilförsvarsförbund, Mikrofonden Sverige mfl med stöd från Vinnova för att ta tillvara kunskap, erfarenhet och engagemang och tillsammans skapa en innovationsplattform för civilsamhällets initiativ inom svensk matberedskap, säger Sarah Thorsaeus, Coompanion. För att möta framtida utmaningar, oavsett om de stavas krig eller klimatkris behöver vi ett system som engagerar och stimulerar samarbete, delaktighet och skapar hopp. Det kan vi skapa tillsammans.

Rapporten presenteras under ett webbinarium 29 april kl 12.00-13.00

Medverkande:

Eva Westergren, Odla Vardagsmaten Trosa kommun

Inger Ekrem, ordförande FOR Fritidsodlingens Riksorganisation

David Jonstad, författare och frilansjournalist

Marek Rolenec, projektledare FOR Fritidsodlingens Riksorganisation

Eva Johansson, projektledare Coompanion

Anmälan till webbinariet:

https://coompanion.se/alla-event/lunchseminarium-tillsammans-kan-vi-starka-sveriges-livsmedelsberedskap/

Rapporten kommer att finnas för nedladdning från och med den 29:e april på:

https://for.se/2025/03/05/tillsammans-kan-vi-starka-sveriges-livsmedelsberedskap/

https://coompanion.se/roslagen-norrort/lokala-projekt/mat-till-alla-nara-och-tillsammans/