Valets minst debatterade fråga - vad äter vi när krisen kommer?

I projektet “Mat till alla Nära och tillsammans” arbetar vi för att stärka Sveriges förmåga att försörja sig med näringsrik, hållbart producerad mat, även i tider av kris. Det handlar om mer än mat – det handlar om trygghet, gemenskap och framtidstro.

– Vi ser med oro att frågorna om maten, den lokala matberedskapen och civilsamhällets roll inte syns i den politiska debatten. Dagens matsystem är skört och alltför beroende av en orolig omvärld. Civilsamhällets organisationer och människors engagemang kan bidra till ett mer robust matsystem. Säger Marek Rolenec, Fritidsodlingens Riksorganisation, FOR.

Därför har vi frågat kommunpolitiker i 20 kommuner som representerar alla riksdagspartierna vad de vill göra för att stärka förutsättningarna för att fler ska kunna ta mer ansvar för sin egen mat. Det finns skillnader mellan partierna men vi väljer att presentera svaren uppdelat på blocken eftersom inte alla partier har en tydlig partilinje.

Vi är fyra organisationer som samlar våra olika kompetenser för att förändra Sveriges matsystem, där fritidsodlingen utgör en del och frågan om lokal matberedskap är ett fokus. Tillsammans driver vi det Vinnovafinansierade projektet Mat till alla - nära och tillsammans som ingår i Vinnovas satsning på framtidens hållbara matsystem. Organisationerna är Coompanion, Fritidsodlingens Riksorganisation, FOR, Sveriges Civilförsvarsförbund och Mikrofonden Sverige.

Fritidsodlingens roll för lokal matberedskap i kommunpolitiken

Fritidsodling och småskalig kommersiell matproduktion är en växande rörelse i Sverige. Allt fler vill kunna försörja sig och sin familj, helt eller delvis med grönsaker och kanske ägg och kött. Det man inte kan producera själv köper många gärna från småskaliga och lokala producenter.

– Att veta att man har tillgång till mat även i kristider, att veta vad maten man äter innehåller och hur den är producerad – för att det främjar hälsa och ofta även gemenskap blir allt viktigare. För den enskilda människan men också för samhället, säger Eva Johansson, Coompanion Roslagen och Norrort.

Hur ser då våra politiker på denna utveckling och hur vill man stärka den – vill man det? De politiska beslut som vi läser och hör om på nationell nivå verkar helt fokusera på att den storskaliga, kommersiella livsmedelsproduktionen ska fortsätta fungera utan att behöva ställa om till mer klimat- och människovänliga produktionsmetoder. Det finns förstås partier och politiker som har ambitioner om en förändring men den för oss alla så viktiga frågan om maten får inte plats i debatten.

Hur ser det ut i kommunpolitiken?

Inte heller här verkar frågan om maten få den betydelse den förtjänar. Men det är i kommunerna politiken och verkligheten möts och det är ofta här en dialog kan ske om gemensamma behov och nya lösningar kan utvecklas.

Det finns idag exempel på kommuner som är väldigt proaktiva och stimulerar utveckling genom att ta fram strategier och policys, avsätta resurser och pröva många olika idéer. Några exempel är Göteborg, Malmö, Uppsala och Södertälje.

Är då fritidsodling, lokal matproduktion och matberedskap en parti- eller blockskiljande fråga eller råder politisk enighet?

Har det någon betydelse vilket parti man röstar på i kommunalvalet?

I år är det valår och det är naturligtvis många viktiga frågor vars svar styr på vilket parti kommuninvånare väljer att lägga sin röst. Men eftersom fritidsodling, lokal mat och matberedskap inte lyfts i debatten eller av partierna så kommer denna viktiga fråga troligen inte få någon betydelse. Detta trots att politiker och partier har olika syn på om och hur man vill vara med och bidra till utvecklingen.

En enkät till alla partier i 20 utvalda kommuner, spridda över landet och olika stora visar att det finns skillnader mellan partierna att ta hänsyn till om man anser att förutsättningarna att producera sin egen mat är en viktig fråga. Alla partier har inte en tydlig partilinje eller uttalad politik, det gör att inställningen kan skilja mellan samma parti i olika kommuner.

Generellt är de politiker som svarat positivt inställda. Till exempel anser 77% att fritidsodlingen utgör en resurs för kommuninvånarnas livsmedelsförsörjning i kris eller krig. 64% är positiva till ett utökat stöd till fritidsodlingens organisationer för olika kunskapshöjande insatser. Hela 90% anser att regelverk bör förenklas och avgifter tas bort som försvårar för fritidsodling i egen trädgård, samodling på privat eller kommunal mark och småbruk.

Men, det finns skillnader mellan blocken.

Överlag är partierna i det rödgröna blocket mer positiva till fritidsodlingens roll och till att på olika sätt organisera och tillhandahålla stöd till utveckling. Bara när det gäller att förenkla regler och ta bort avgifter är partierna till höger lite mer positiva.

Siffrorna i sammanställningen nedan anger andelen positiva svar inom respektive block (lokala partiers svar ingår inte). Frågeställningarna är förenklade i denna sammanställning.