DEBATT: FN och EU vill se en starkare kooperation, vill den svenska politiken det?

Den kooperativa utvecklingen i Sverige har varit och är framgångsrik. Men under senare år har anslagen till kooperativ utveckling reducerats radikalt. Behovet av kooperativ företagsrådgivning har dock ökat och Coompanion efterlyser nu ökad vilja och fokus från politiken.

Under hösten 2023 har först FNs generalförsamling uppmanat Världens regeringar att satsa på kooperativ utveckling, motiverad med att kooperativa företag visat sig mer motståndskraftiga än andra företag, inte minst i tider av sociala och ekonomiska kriser. Därefter har EUs ministerråd antagit kraftfulla och ambitiösa resolutioner för att skapa bättre förutsättningar för fler och växande kooperativa företag, också här uppmanas regeringar stödja framväxten av kooperativa företag.

Såväl FN som EU lyfter också fram kooperationens demokratiska organisering, dess förmåga till innovativa lösningar på lokala utmaningar, liksom dess förmåga till måluppfyllelse av Agenda 2030. Tyvärr syns inga spår av detta i den budgetproposition som riksdagen förväntas besluta om i december månad.

I Sverige har kooperativ organisering visat på innovativa lösningar som svar på olika samhällsutmaningar i olika tider. Vi ser det bl.a. i livsmedels- och bostadssektorn, i barnomsorgen och i andra välfärdslösningar. Utanförskap blir innanförskap i arbetsintegrerande sociala företag, utflyttningsbygder får förnyad tillväxt genom lokala kooperativa initiativ då dagligvarubutiken övertas, då man startar fiberförening eller då man generationsväxlar lokala företag till personalägande etc. Kooperativa lösningar som likaledes främjar den lokala demokratin, som inkluderar människor och bygger socialt kapital och attraktiva samhällen.

Coompanion är en rikstäckande organisation som främjar tillväxt och utveckling av kooperativa verksamheter. Organisationen finns regionalt i samtliga län. I hela landet ser vi att efterfrågan på kooperativa tjänster och nya innovativa affärsmodeller med kooperativa förtecken ökar, inte minst relaterat till nutida samhällsutmaningar så som klimat- och krigshot, integration, ökade klyftor mellan stad och land liksom mellan fattig och rik.

Därvidlag har t.ex. EU:s "Ren energipaket" (Clean Energy Package) möjliggjort för lokala kooperativa energigemenskaper för lokal konsumtion, produktion, lagring och delning av fossilfri energi. Faktum är att med rätt förutsättningar skulle energikooperativ kunna utvecklas i hela landet och därmed bidra till ett mera resilient energisystem helt i enlighet med "Ren energipaketet", dvs att hälften av den el som konsumeras år 2050 ska produceras av de som konsumerar den. Redan idag förlitar sig 42 miljoner amerikaner till energi framställt i energikooperativ.

Den kooperativa utvecklingen i vårt land har varit och är framgångsrik. Idag har de största kooperativa och ömsesidiga företagen i Sverige en årlig omsättning på över 500 miljarder kronor och närmare 100 000 anställda. Nästan en femtedel av utgifterna i ett genomsnittligt hushåll kan härledas till köp av produkter och tjänster från kooperativa och ömsesidiga företag.

Men under senare år har anslagen till kooperativ utveckling reducerats samtidigt som lokala grupperingar, samhällsentreprenörer och andra söker hemvist för nya samhällsnyttiga innovationer inom den kooperativa kontexten.

Coompanions nationella anslag har minskats med drygt en tredjedel sedan 2015, dvs tvärtemot vad FNs och EUs kraftfulla resolutioner påvisar. Coompanion kan, om politiken så vill, i än högre grad medverka till måluppfyllelse av Agenda 2030 och med kooperativa förtecken bidra till att lösa de samhällsutmaningar vi ser idag. Men då behövs en ökad vilja och fokus på nykooperativ rådgivning, innovation och utveckling genom ökat stöd till Coompanion liksom underlättande regler för företagande och satsningar på innovation inom tillsammansägande.

Ett öppet brev ställt till samtliga riksdagsledamöter i denna artikels anda kan läsas här

Gordon Hahn, ordförande Coompanion Sverige