Regeringen måste lyssna på småföretagen

Debattartikel di.se den 20 februari 2026

Hur företagen hanterar betalningar av leverantörer är en fråga som har bäring såväl på börsetik som på jobben. Men också statens agerande i denna fråga behöver lyftas fram i ljuset, skriver Dan Olofsson, entreprenör.

Vi vill alla att börsen ska vara transparant och följa goda etiska regler. Det främjar förtroendet för börsen, vilket i sin tur främjar att kapital via börsen tillförs svenska företag, vilket i sin tur utvecklar dessa.

Jag vill exemplifiera med vad som händer i mitt familjeföretag Danir, som omsätter en dryg miljard kronor varje månad. Vi fakturerar månadsvis så rytmen i inbetalningar följer ett månatligt mönster. Jag har studerat vårt kassaflöde de senaste två åren. Vid kvartalsslut, dvs mars, juni, september och december, finns ett tydligt mönster. Vi får dessa månader in närmare 100 Mkr mindre de sista dagarna än alla andra månader. Dessutom i ökande trend över tid.

Vad beror detta på i ett företag som vårt som har många börsbolag som kunder? Min tro är att finansdirektörerna i dessa börsbolag kommit på att senarelägger de betalningarna av förfallna fakturor över månadsskiftet dessa fyra kvartal förskönas siffrorna i den offentliga redovisningen. De får mer kassa i sin balansräkning. Detta i sin tur kan ha påverkan på aktievärdet eftersom värderingar ofta bygger på att först värdera det skuldfria bolaget och sedan lägga på kassan. Det kan också påverka hur banker ser på dessa bolag kopplat till kreditavtal. Slutligen kan det inte uteslutas att bonus till finansdirektörerna påverkas av denna åtgärd, som är ett avtalsbrott om när en faktura ska betalas. Detta särskilt som de sällan betalar dröjsmålsränta för sina tilltag.

Denna försköning är av systematisk karaktär, vilket gör att den samlade effekten torde vara tiopotenser större än vad jag kan se i mitt företag. Vi svenskar vill att den regelbaserade världsordningen ska gälla, dvs de stora ska inte fritt kunna ta för sig mot de små. Vi kan på samma sätt inte ha en ordning där finansdirektörer i stora bolag fritt skapar sina egna regelverk gentemot sina mindre leverantörer vid sidan om gjorda kommersiella överenskommelser. För egen del efter 50 år i näringslivet har jag aldrig sett något kommersiellt avtal om att betalningstiderna vid kvartalsslut är längre.

En annan fråga som har med betalningar att göra och där storföretagen och staten samkör är ofoget att de mindre företagen ska agera bank åt de stora genom att betalningstiderna förlängs ibland upp till 90 till 120 dagar. Vi företagare vet att likviditeten är livsnerven om vi ska våga anställa eller investera. Stryps denna blir det färre nya jobb i små och medelstora företag. Och det är där jobben skapas.

Förfarandet är ofta så att finansdirektörerna i de stora bolagen bara skickar ut ett brev till de mindre företagen att nu förlänger vi betalningstiderna med exempelvis 30 dagar utan prisjustering. De mindre företagen har ofta inte så mycket att sätta emot, utan tvingas motvilligt och ofta med stor oro för företagaren att acceptera.

Också staten skor sig på detta eftersom betalningen för momsen till en faktura inte är kopplad betalningstiden på fakturan. Alltså får de mindre företagen betala in 25 % i moms långt före att de får betalt för den aktuella fakturan. Med andra ord ska de små vara kreditgivare också åt staten. Om staten tänkt ett steg längre, hade det kontraproduktiva med detta blivit uppenbart eftersom staten gynnas om de mindre företagen har likvidmässigt utrymme för att kunna anställda fler.

Att Svenskt Näringsliv accepterar de långa betalningstiderna förvånar mig inte. De går i storföretagens ledband. Och i denna fråga sitter regeringen i samma båt som nämnda aktörer, varför det inte är svårt att räkna ut vem som sitter med Svarte Petter. Det är de små och medelstora företagen.

Regeringens passivitet är ett bekymmer. Frågan har varit uppe länge och senast den 11:e aug 2025 skrev jag här på Di-Debatt att den brittiska regeringen har ett förslag om att korta betalningstiderna mellan företag till maximalt 60 dagar först för att senare gå ner till 45 dagar. EU arbetar med ett förslag om 30 dagar som Svenskt Näringsliv och regeringen driver lobbyverksamhet mot.

Ska man kritisera den svenska regeringens ekonomiska politik för något är det för att vi ligger i topp i Europa när det gäller arbetslöshet.

Bästa Elisabeth Svantesson, varför lyssnar du inte på små och medelstora företag när det gäller betalningstider? Frågan är ju jobbskapande! Många av våra välskötta storföretag som drar nytta av de långa betalningstiderna sitter med tiotals miljarder kronor i kassan och klarar mycket väl rimliga betalningstider, men de små klarar inte av att anställa eftersom varje ny anställning som regel binder ny likviditet. Jag menar att samhällsskadan är stor när de mindre företagens likviditet stryps.


Dan Olofsson, entreprenör