Dopaminhöjande läkemedel förbättrar självkontroll och minskar alkoholkonsumtion hos personer med alkoholberoende

En ny klinisk studie visar att läkemedlet tolkapon, som höjer dopaminnivåerna i hjärnans pannlob, kan stärka självkontrollen och minska alkoholkonsumtionen hos personer med alkoholberoende. Resultaten publicerades i Biological Psychiatry: Cognitive Neuroscience and Neuroimaging.

Alkoholberoende kännetecknas både av en stark drivkraft att dricka och en nedsatt förmåga att hejda denna impuls. Forskning har tidigare visat att dopaminsignaleringen i prefrontala cortex är lägre hos personer med beroendetillstånd, vilket försämrar deras beteendekontroll. Tolkapon hämmar enzymet COMT, som bryter ner dopamin i just denna hjärnregion, vilket innebär en mer riktad förstärkning av dopaminnivåerna än tidigare dopaminläkemedel.

I studien deltog 64 vuxna med måttligt till allvarligt alkoholberoende. De slumpades till åtta dagars behandling med antingen tolkapon eller placebo. Hjärnaktivitet mättes med fMRI och deltagarna genomförde ett självkontrolltest (stop-signal task). Dessutom registrerades deras faktiska alkoholkonsumtion.

Resultaten visade att de som fick tolkapon förbättrade sin förmåga att hejda impulser, gjorde färre fel och anpassade sitt beteende bättre efter misstag. Hjärnavbildningen visade ökad aktivitet i inferiora frontala gyrus och dorsolaterala prefrontala cortex, områden centrala för självkontroll. Dessa förändringar kopplades direkt till att deltagarna också drack mindre alkohol under studietiden.

Forskarna fann även förbättrad kommunikation mellan prefrontala cortex och andra områden som reglerar känslor och kognitiv kontroll, såsom insula och anteriora cingulate cortex. Detta förstärkta nätverk för självreglering var unikt för tolkapon-gruppen.

Studien ger stöd för hypotesen att en riktad dopaminförstärkning i pannloben kan återställa delar av den nedsatta självkontrollen vid alkoholberoende. Dock är resultaten preliminära: deltagarantalet var begränsat, personer med samsjuklighet exkluderades och behandlingstiden var kort. Tolkapon kan dessutom medföra risk för leverskador, vilket kräver strikt övervakning.

Forskarna framhåller att nya COMT-hämmare som är hjärnaktiva men levervänliga bör utvecklas. De undersöker nu också läkemedlets effekt hos personer med både alkoholberoende och ADHD, där vinster i beteendekontroll kan vara särskilt betydelsefulla.

Sammanfattningsvis visar studien att tolkapon inte bara påverkar hjärnans aktivitet utan även reellt beteende, och därmed kan representera ett lovande, nytt angreppssätt för behandling av alkoholberoende – ett område där behovet av fler effektiva läkemedel är stort.

Källa: psypost.org