Pressmeddelande -
Hur snabba förändringar i hjärnans dopaminnivåer påverkar mänskligt beteende
I sin strävan att förstå hur människans beslutsfattande och beteende påverkas studerar forskare dopamin, en signalsubstans som produceras i hjärnan och fungerar som en kemisk budbärare mellan nervceller i hjärnan och kroppen. Dopamin är vanligtvis förknippat med positiva känslor, men en studie från Wake Forest University School of Medicine har visat att dopaminfrisättning i hjärnan spelar en avgörande roll i att koda både belönings- och bestraffningsprediktionsfel.
Forskarna genomförde subsekundära mätningar av dopaminfrisättning hos mänskliga frivilliga under djup hjärnstimulering (DBS) -kirurgi, medan individerna utförde en specifik uppgift. Resultaten indikerar att dopamin spelar en roll i inlärningen från både positiva och negativa erfarenheter, vilket möjliggör anpassning av hjärnans beteende baserat på erfarenheternas utfall.
Kenneth T. Kishida, forskningsledare och docent i fysiologi, farmakologi och neurokirurgi vid Wake Forest University School of Medicine, påpekade att dopamin inte bara är "njutningsämnet", utan en viktig del av ett sofistikerat system som lär hjärnan och styr beteendet. Denna upptäckt kan öppna nya riktningar för forskning kring mekanismerna bakom depression, missbruk och relaterade psykiatriska och neurologiska sjukdomar.
Forskarna använde snabbcyklisk voltammetri, en elektrokemisk teknik, tillsammans med maskininlärning för att detektera och mäta dopaminnivåer i realtid under kirurgiska ingrepp. Resultaten visade att dopamin inte bara signalerar positiva utan också negativa erfarenheter på sätt som kan vara optimala för inlärning.
Studien visade även på oberoende banor i hjärnan som engagerar dopaminsystemet för att separat hantera belönande och bestraffande erfarenheter, vilket kan påverka dopaminfrisättningen på snabba tidsskalor.
Forskarna hoppas att denna insikt kan bidra till en bättre förståelse av hur dopaminsystemet påverkas hos personer med psykiatriska och neurologiska störningar, såsom missbruk, depression och ångestsjukdomar. Men ytterligare forskning behövs för att förstå hur dopaminsignalering förändras i sådana tillstånd.
