Tonåringars sömnvanor kan forma hjärnans kopplingar och påverka beteendeproblem

Ny forskning visar att tonåringars sömnkvalitet och sömnmängd kan påverka hur deras hjärnor fungerar och till och med ge en fingervisning om risken för framtida beteendeproblem. I en stor amerikansk studie med nästan 2 800 ungdomar fann forskarna att olika mönster av hjärnans nätverkskopplingar hängde ihop både med sömnvanor och med yttre beteendeproblem som aggressivitet och impulsivitet. Resultaten, publicerade i Brain and Behavior, antyder att bättre sömnvanor kan vara ett sätt att stödja psykisk hälsa under tonåren.

Studien fokuserade på default mode network (DMN) – ett hjärnnätverk som är aktivt vid vila och självreflektion och som är viktigt för minne, planering och inre tankar. Tonåringar som sov mindre uppvisade ett särskilt kopplingsmönster i DMN som också var kopplat till ökad risk för beteendeproblem ett år senare.

Under tonåren sker omfattande neurologisk utveckling, särskilt i system som styr självkontroll och känsloreglering. Samtidigt försämras ofta sömnkvaliteten, delvis av biologiska och sociala skäl. Tidigare forskning har visat att bristande sömn kan påverka hjärnans utveckling, men kunskapen om hur detta hänger ihop med nätverkskopplingar och psykiska symptom är begränsad.

Forskarna använde data från den stora amerikanska Adolescent Brain Cognitive Development (ABCD) Study. Deltagarna, i snitt 12 år gamla, bar Fitbit-enheter i upp till tre veckor för att mäta sömn och genomgick vilotillstånds-MR för att kartlägga hjärnaktivitet. Föräldrarna rapporterade barnens beteende.

Analysen av hur DMN samspelade med andra viktiga nätverk (bl.a. fronto-parietala nätverket, salience network och två uppmärksamhetsnätverk) visade fyra tydliga kopplingsprofiler:

• Genomsnittlig koppling inom och mellan nätverk (största gruppen).
  
  
• Låg inom-DMN, hög mellan-nätverk – särskilt mot målstyrt uppmärksamhetsnätverk.
  
  
• Hög inom-DMN, låg mellan-nätverk.
  
  
• Hög inom-DMN och hög mellan-nätverk (minsta gruppen).
  
  

Sömnmönstren varierade mellan grupperna. Kortare sömn var vanligare i gruppen med låg inom-DMN och hög mellan-nätverk, ett mönster som kan tyda på störd intern funktion och kompensation via andra nätverk. Lägre sömneffektivitet hängde ihop med gruppen som hade hög inom-DMN och låg mellan-nätverk, vilket antyder att olika aspekter av sömn kan påverka olika neurala vägar.

Ett år senare visade ungdomar i gruppen med låg inom-DMN och hög mellan-nätverk fler yttre beteendeproblem, som svårigheter med impulskontroll, trots att detta inte syntes vid första mätningen. Kön och etnicitet spelade också in: pojkar och ungdomar från minoritetsbakgrund var överrepresenterade i denna grupp, som dessutom hade kortast sömn och flest beteendeproblem. Däremot fann man inget tydligt samband med inre problem som ångest eller depression.

Resultaten pekar på att både mängden och kvaliteten på sömn spelar roll för hjärnans nätverksorganisation och därmed för risken att utveckla beteendeproblem. Bristande eller störd sömn kan försämra DMN:s interna samordning, vilket gör att hjärnan i större utsträckning måste förlita sig på andra nätverk – något som över tid kan bidra till problem med självkontroll och social funktion.

Forskarna betonar att Fitbit inte är lika exakt som laboratoriebaserade sömnstudier, och att mer detaljerad analys av t.ex. olika sömnstadier kan ge djupare förståelse. Studien kan heller inte bevisa orsakssamband, men pekar på sömn som en påverkbar faktor i arbetet med att förebygga psykisk ohälsa hos ungdomar.

Källa: psypost.org