Sedan Sverige skrev under det globala havsavtalet BBNJ har regeringen sagt att man jobbar skyndsamt för att ratificera det, med målet att bli klara under 2026. Nu har en lagrådsremiss lämnats in. Men kritiker menar ändå att frågan hanterats för långsamt, och att målet riskerar att missas.
Den 13 september går Sverige till allmänna val. Under Almedalsveckan i juni 2026 ställde Deep Sea Reporter några viktiga havs- och vattenfrågor till företrädare för Sveriges riksdagspartier. Se deras svar i inslaget.
Havets superkraft att absorbera nästan all överskottsvärme vi producerar håller på att försvagas. Det har många orsaker och det som främst uppmärksammas i media och i forskningen är den globala uppvärmningen och att vattnet blir allt surare. Men det som också händer är att håller havet på att få syrebrist, oroväckande för hela vår planet.
Krabbor, kräftor och humrar lider i tysthet när lagen om djurskydd inte följs. Forskningen är entydig, också skaldjur känner smärta och oro och utsätts för enorm stress när de hanteras vid fiskmarknaden. Och trots att de omfattas av djuskyddslagen efterföljs inte reglerna.
Text: Elyse Hauser/Deep Sea Reporter
Djupt inne på den eurasiska kontinenten ligger Azovska havet, en språngbräda mellan sötvatten och saltvatten. Ett grunt bihav till Svarta havet, beläget öster om halvön Krim.
Likt inget annat hav i världen, ligger det längst bort i en kedja av vattenmassor: Svarta havet, Marmarasjön, Egeiska havet och Medelhavet, samt alla de sund som förbinder dem.
Deep Sea Reporter har granskat den här handeln med krabbor som Havs- och Vattenmyndigheten förvaltar, och upptäckt ett snårigt regelverk som inte verkar fungera. Och på havsbottnarna har vi beskådat krabbindustrins mörka hemlighet.
Först verkade det vara en genial lösning på problemet med laxlusar i de norska laxodlingarna, sen blev det närmast en katastrof.
