Syrebrist hotar världens mangroveskogar

När haven värms upp blir det svårare för fiskar i mangroveskogarna att andas. Det visar en unik ny studie från forskare vid Göteborgs universitet.

– I vissa system kommer förhållandena bli så extrema att bara de mest anpassade arterna klarar sig, säger studiens huvudförfattare, marinkemisten Gloria Reithmaier.

^{Text: Amanda Saveland}

Världens mangroveskogar fungerar som barnkammare för många fiskarter. I skydd av trädens rötter kan de ostört leta efter mat utan att bli uppätna av större rovfiskar. Det gör att mängden fisk som lever där beräknas vara ungefär 20 000 fler per hektar och år jämfört med obevuxna havsbottnar. Något som även påverkar närliggande ekosystem, såsom korallrev, dit fiskarna tar sig när de vuxit till sig.

Tidigare beräkningar har uppskattat värdet av de här ekosystemtjänsterna till 92,3 miljoner kronor. Men den viktiga rollen som mangroven har hotas nu av den globala uppvärmningen. När haven blir varmare ökar även mängden koldioxid, och gör att syret i mangroveskogarna når kritiskt låga nivåer samtidigt som koldioxiden blir skadligt hög.

– Det som förvånade mig mest var hur många mangroveskogar som redan nu överskrider gränsen för när det blir svårt för fiskar att andas, säger Gloria Reithmaier.

Så påverkas fiskarna

I lokalerna där hon arbetar vid Göteborgs universitet regleras ventilationen utifrån hur hög koldioxidhalten i rummen är. Överstiger den en viss gräns börjar fläktarna snurra snabbare för att få in mer syre.

– Är det mycket koldioxid och dåligt med syre i ett rum så känner vi ju av det direkt. Vi blir trötta och dåsiga, och precis likadant är det för fiskarna. De blir förvirrade och rör sig långsammare, och om tillståndet blir alldeles för allvarligt så dör de, förklarar hon.

Tillsammans med sina forskarkollegor har hon mätt mängden syre och koldioxid i vattnet i sammanlagt 23 mangroveskogar världen över. För att samla in datan har det krävts avancerad teknik, och en intensiv övervakning. Utrustningen har behövt underhållas med några timmars mellanrum, i svår terräng med såväl krokodiler som meterhöga tidvatten.

– Bara att vi lyckats samlat in den här högupplösta datan under längre tidsperioder gör studien unik, säger marinkemisten.

Ett kritiskt tidsfönster försvinner

Det är tidvattnet som gör att mangroven påverkas mer av ökade koldioxidhalter än andra havsmiljöer. Där finns redan en naturlig syrebrist som inträffar när tidvattnet är lågt, och som bara de allra mest anpassade arterna klarar av. De andra, mer känsliga fiskarna, får istället vänta med att ta sig in i mangroven tills tidvattnet stiger och syrerikt vatten strömmar in igen.

Det är ett avgörande tidsfönster för mycket av livet i skogarna. Men i takt med att haven blir varmare, och mängden koldioxid i atmosfären ökar, blir perioderna med extrem syrebrist och höjda halter koldioxid allt längre.

– I vissa system kommer det här tidsfönstret försvinna helt, säger Gloria Reithmaier.

Artrikaste skogarna drabbas hårdast

Studien har utgått från olika klimatscenarier och tagit fram modeller för hur mangroveskogarna kommer att påverkas vid olika grader av uppvärmning. Redan idag såg de att flera områden, framförallt de närmast ekvatorn, låg över gränsen för när det blev svårt för fiskarna att andas under delar av dygnet.

– De som drabbas värst är också de system som är mest värdefulla sett till biologisk mångfald. I Amazonas visade till exempel våra modeller att det här skadliga tillståndet i framtiden kommer att bli konstant, säger Gloria Reithmaier.

Ekonomiska konsekvenser

Idag är det ungefär 4 miljoner människor som är beroende av mangroveskogarna för sin försörjning. De flesta av dem lever i utvecklingsländer och ägnar sig åt småskaligt fiske. En inkomst som riskerar att försvinna om fisken i mangroven minskar.

– Det är framförallt fisken som vi är mest intresserade av att äta som kommer drabbas hårdast, eftersom det är den som är mest känslig för den här förändrade vattenkvaliteten. Så det kommer att få stora konsekvenser för många människor, säger Gloria Reithmaier.

Minskade utsläpp gör skillnad

Framförallt menar hon att fler fiskar kommer att bli uppätna när de tvingas bort från sin skyddade uppväxtmiljö. Syrebristen dödar dem inte, eftersom de kan simma iväg när syret försvinner. Men det finns också andra arter, såsom ostron, som inte har samma förmåga att förflytta sig.

– Så klimatförändringarna kommer med största sannolikhet att leda till minskad biodiversitet i mangroven, säger hon.

Samtidigt visade studien att utsikterna för livet i mangroven ser mycket olika ut beroende på vilket klimatscenario man utgår ifrån.

– I de scenarier där vi verkligen gör något åt klimatförändringarna nu, där alla bidrar och försöker minska utsläppen, blir effekterna faktiskt inte lika kraftiga, säger Gloria Reithmaier.